Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

M

En barnamördare härjar i en tysk stad och polisen står maktlös, trots att mannarna uppges få endast 12 timmars sömn i veckan. Man gör razzior på skummisars tillhåll och den undre världen beslutar sig att ta saken i egna händer för att få slut på polisens ökade inblandning. Med tillräckligt många spioner ute på gatorna måste man ju få syn på honom till sist…

Vad ska man egentligen göra med brottslingar? Har man rätt att döda en brottsling för att förhindra att han får mentalvård ett tag och sedan släpps ut att begå nya hemskheter? Filmen ställer intressanta frågor och är också väldigt snygg – den är en föregångare till noir-genren med flitig användning av skuggor och genomtänkta bildkompositioner.

Några minus finns tyvärr också… den känns ganska lång och mycket tid läggs på kostymgubbar som pratar. Peter Lorre är förvisso bra, men lite överspelad som mördaren. Nu efteråt har jag nästan glömt de sega partierna, jag tror att det coola i filmen tar överhand ändå. Det finns ju en anledning till att den finns med på IMDb’s top 250, just nu som #58. Den var verkligen före sin tid!

FilminfoIMDB: M
Regissör: Fritz Lang
År: 1931
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Göteborg: Shopping

Jag får väl börja med att säga att jag egentligen inte alls är rätt person att skriva om shopping i Göteborg, eftersom det av ekonomiska skäl är någonting jag gjort mitt bästa för att undvika under min tid här. Därför uppskattar jag givetvis tillägg och tips!

Det mest uppenbara shoppingstället i Göteborg är Nordstan, som enligt hemsidan är “Sveriges största och mest innehållsrika affärscentrum”. Här finns onekligen affärer så man klarar sig ett tag, men för min del betyder ett besök i Nordstan främst att släpa tunga kassar från Hemköp genom stor folkmassa. Min favoritbutik i Nordstan har jag redan skrivit om, det är Götheborgs Te & Kaffehandel där jag köper mitt älskade kanel-té.

Går man ut ur Nordstan och tvärs över Brunnsparken kommer man till Fredsgatan och ytterligare shoppingcenter: Kompassen, Arkaden och NK. Här i närheten finns också SF-Bokhandeln som jag tidigare nämnt att jag gärna kikar på spel hos. En annan affär särskilt värd att nämnas är Chilli på Södra Hamngatan som har mycket för hemmet till överkomliga priser, se tidigare inlägg.

Avenyn bör såklart också nämnas, men det är främst uteserveringarnas gata. Jag brukar skynda till skolan här. :)

Lite mysigare blir det nog om man tar sig till kvarteren vid Korsgatan och Kungsgatan. Här har jag imponerats av Josephssons stora husgerådssortiment, känt barndomsnostalgin blossa upp när jag passerar Buttericks och beundrat småprylar på Village. På Magasinsgatan ligger Prickig Katt som jag tyvärr bara besökt via hemsidan, men jag kände mig nödgad att nämna den ändå eftersom den verkar så söt. Givetvis finns här mycket mer också.

Här är man inte heller långt från Saluhallen vid Kungsportsplatsen. Där vore inte alls dumt att handla lyxiga matvaror, men det är uppskjutet på obestämd tid för min del… Feskekôrka (Rosenlundsgatan) är också en saluhall där jag bara tittat utan att handla, men där finns ju den typ av havsläckerheter som sällan konsumeras i vårt vegetariska hem. På samma gata som Feskekôrka finns för övrigt The Book Corner, en bra internationell bokhandel.

Allra mysigast är det såklart i Haga, men hit går jag helst för att fika. Shoppingen är i stort sett begränsad till små nischade boutiquer, vilket såklart kan vara skoj men det är nog inte riktigt min grej.

Tillägg: Jag glömde nämna Kronhusbodarna i mysiga kvarter på Postgatan! Här finns hantverksbodar och framför allt Göteborgs choklad- & karamellfabrik med lyxigt godis. Och då måste jag ju även nämna den enorma godisaffären 4 Gott på Brunnsgatan, åt Linné till.

Länk: Shopping i Göteborg (ICA-kuriren)

MINA INTRYCK AV GÖTEBORG
är tänkt att bli en serie av inlägg

Göteborg: En översikt
Göteborg: Shopping – detta inlägg

UPPMANING TILL GÖTEBORGARE
Säkert finns fler än jag som tycker om att åka runt i staden och upptäcka nya platser, om det så bara är hållplatsen innan man kliver av i vanliga fall. Var bor du någonstans? Gör som Lisa och (snart) jag, skriv en guide om din egen stadsdel! Det spelar ingen roll om det finns sju höghus och en pizzeria, nånting har du säkert att säga eller hur? Har du ingen egen blogg lägger jag gärna upp materialet här, annars blir jag hemskt glad om du ger mig länken så jag får läsa!

4 kommentarer

Midsommar med Trivento och Inca

Vi firade en mysig midsommar på tu man hand, men den får man läsa mer om i fotodagboken, för här ska det nämligen handla om vin! Jag har ju nyligen lagt till kategorin Provsmakat, som bland annat ska hjälpa mig försöka komma ihåg vilka viner jag druckit och vad jag tyckte om dem. Jag är hopplös på det!

Vi började med Trivento #6607, ett argentinskt vin vars smak av bolaget beskrivs som fruktig med inslag av björnbärssylt, viol och gräs. I vanlig ordning lyckades vi inte identifiera förslagen, men däremot var det väldigt gott! Det var liksom lent, inte ett dugg surt. Smakrikt och kryddigt – Jonas sträckte sig så långt som till en jämförelse med glögg. Jag vill verkligen dricka det här vinet igen och se om jag fortfarande tycker om det! Jag har lagt in namnet som en anteckning i mobilen, så nu ska jag väl kunna komma ihåg det. Druvan kan också vara värd att lägga på minnet, malbec var det. Kanske generellt en bra druva?

Vi fortsatte med Inca #6122, också argentinskt men gjort på merlot och bonarda. Direkt efter Trivento var syrligheten påtaglig och vi höll väl inte riktigt med om att det skulle vara ett “aningen syltigt, mjukt vin med inslag av plommon, körsbär och lakrits”. Det smakade väl som vin brukar, jag har nog inga intelligenta kommentarer. Men så hade vi förstås redan delat på en flaska när vi smakade denna. :)

Slutsats: Trivento ska inhandlas igen och även något annat malbec-vin.

Lämna en kommentar

Midsommarafton

Det blev en stillsam midsommar för oss, eftersom Jonas skulle upp och jobba dagen efter. Plan A var att åka på utflykt till Vrångö, men eftersom det spöregnade på förmiddagen verkställde vi i stället plan B, som gick ut på att ha det mysigt hemma. Vi började dagen med att ta oss tid till en ordentlig frukost tillsammans. Riktigt mysigt! (ovan: frukost-actionbild!)

Det var premiäranvändning för nya brödkorgen som jag köpte på Tradera, mest som uppvärmning inför större inköp. Picnic-bröden funkade bra som vanliga frukostbröd också!

Framemot kvällen när det blev dags för middag på balkongen var vädret faktiskt riktigt fint. Vi åt potatisgratäng, halloumi, ägg och svamp med bröd och vin. Notera vår midsommarstång på bordet!

Jonas tog en bild på mig också.

Vi såg film och myste, det blev också en hel del vin där ute på balkongen. Det var evigheter sedan vi satt länge och åt och pratade och myste sådär! Underbart! Sen blev vi visst lite trötta och somnade innan vi hann äta våra jordgubbar…

4 kommentarer

Hem ljuva hem

Inledningsscenerna ger en otäck bild av en familj där pappan misshandlar mamman och den unge sonen. Mamman gör några försök att skaffa hjälp, men det är sonen som till slut tar saken i egna händer.

Utan att spoila för mycket är det svårt att riktigt motivera min åsikt, men summan av kardemumman är i alla fall att jag har lite svårt för att förstå vad filmskaparna egentligen vill ha sagt. Vissa saker känns fel och jag kan inte låta bli att känna att filmen med den intressanta premissen kunde ha blivit så mycket mer.

FilminfoIMDB: Hem ljuva hem
Regissör: Dan Ying
År: 2001
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Astro City: Life in the Big City

Till skillnad från Jonas klassar jag mig inte som stort fan av superhjältar, men jag kan verkligen ändå uppskatta Kurt Busieks Astro City. Jag har läst Life in the Big City, som innehåller nummer 1-6.

Fokus ligger inte på hjältedåd utan snarare på hur det är att leva i en stad där det finns superhjältar. I de olika, fristående berättelserna får vi följa olika personer – inte bara superhjältar utan också en journalist, en skurk och en vanlig kvinna från förorten. Berättelserna är relativt realistiska eftersom hjältarna brottas med problem som att inte ha någon fritid och att aldrig kunna räcka till eftersom det finns så många som behöver räddas jämt. I en scen kostar det nästan en man livet att hjälten stannar till någon extra sekund hos en liten flicka och han bannar sig själv för att han tog en sådan risk.

Absolut läsvärt!

Lämna en kommentar

The Squid and the Whale

En på samma gång charmig och obehaglig film om en familj där föräldrarna beslutat sig för att skiljas. De två sönerna tyr sig till varsin förälder, men eftersom båda föräldrarna beter sig ganska lumpet finns inget rätt eller fel. Tyvärr känner man igen mycket från andra berättelser om skilsmässor och föräldrarnas sätt att tävla om barnens gunst.

Jättebra film, faktiskt!

FilminfoIMDB: The Squid and the Whale
Regissör: Noah Baumbach
År: 2005
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Bande à part

I huset där Odile bor bor också en stenrik gubbe. På en engelskakurs träffar hon två skurkaktiga typer som hon börjar umgås med och tillsammans planerar de att stjäla gubbens pengar.

En charmig och rolig film!

FilminfoIMDB: Bande à part
Regissör: Jean-Luc Godard
År: 1964
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Lång bussresa med Boten Anna

Förresten måste jag ju bara nämna en av anledningarna till att söndagens bussresa kändes extremt lång. Mellan Linköping och Jönköping satt jag nämligen bredvid en tjej från någonstans i Storbritannien som mycket ivrigt diggade till otäcka Boten Anna på repeat i några timmar. Stundtals diggade hon så ivrigt att hon dunsade in i mig ideligen.

Det kan ha smugit sig in andra låtar i samma stil, men det var Anna-låten som märktes mest. För det är väl ingen som tror att man inte stör omgivningen när man lyssnar på musik med hörlurar?

JAG BLIR SÅ TRÖTT PÅ DEM!

Visst dämpas ljudet, men kvar blir ju den mest irriterande delen av musiken.

För övrigt var tjejen åtminstone lite underhållande. Jag överhörde ett antal telefonsamtal i vilka hon försökte begagna sig av sin knapphändiga svenska vokabulär. Dessutom fick jag berätta att vi inte var i Jönköping än ett par gånger, hon blev lite nervös av att höra nånting-köping (Norrköping) i busshögtalarna.

Vad gäller Boten Anna så hade jag bara hört talas om den innan, men nu har jag hört den mer än tillräckligt. Den är inte bra!

2 kommentarer

Provsmakat: Banama & Ahlgrens bilar

Det är lika spännande varje år med GBs nya glassar. Eller det var det förut, åtminstone. Nu tycks de “nya” glassarna mestadels vara varianter av gamla, i synnerhet Magnum. Det är lite tråkigt, tycker jag, men GBs sortiment förmår i alla fall väcka känslor. Vem har inte någon gammal saknad favorit som försvunnit? Och vem har aldrig upprörts över en glassflopp? Själv sörjer jag Red Dream och Black Fire som gjorde ett kort gästspel på 90-talet.

Årets nyheter Banama och Ahlgrens bilar har verkligen synts ute på stan.

(bilder från GB, klicka på dem för
länk till originalplatsen)

Banama provade jag för några veckor sedan och tyckte den var helt okej. Inte särskilt spektakulär på någotvis, god men knappast en ny favorit.

Ahlgrens bilar har jag varit rädd för ända sedan jag först såg reklamen. Den ser otäck ut och enligt rapporter från de som provat smakar den sliskiga kemikalier. Jag våndades, men vågade till slut prova den när jag och Veronica köpte glass i Nyköping i helgen. Den var faktiskt inte riktigt så illa som jag trodde, men den smakade såklart ganska mycket kemikalier. En aning påminde den väl också om godiset den döpts efter.

Jag fick inte direkt mersmak efter någon av dem. De känns inte särskilt speciella. Det är nog de nya Magnum- och Solero-varianterna som egentligen är de intressanta nyheterna, men när de har samma namn och utformning som sjutton andra glassar ser jag inget särskilt spännande i att prova dem.

Lämna en kommentar