Hoppa till innehåll

Etikett: bäbis

På stan med Ava!

Publicerat den 27 januari 2009

Idag vågade jag mig in till stan med Ava på egen hand för första gången och det gick över förväntan! Älsklingen var verkligen en exemplarisk bäbis, så nu känns det som jag rentav kan våga åka iväg snart igen. Tidigare har vi åkt till Allum i Partille en gång (med låg buss!), men då sov hon hela tiden så det räknas nästan inte.

Det började både bra och dåligt. Det lite mindre bra var att Ava vaknade precis när vi skulle kliva på bussen. Det bra var att det faktiskt var en låg buss, vilket jag aldrig sett på vår linje in till stan tidigare. Om chauffören bara ställt sig lite snyggare vid trottoarkanten skulle vi ha kunnat komma ombord själva… Det har dock aldrig hänt mig hittills i Landvetter, inte när jag åkte till Allum heller. Men trots att jag fick ta hjälp var det ju otroligt mycket lättare än när man åker bussen med den branta trappan.

Ava höll sig lugn på bussen trots att hon var vaken halva vägen eller så. Inne i stan stannade bussen bättre så vi kom av själva. Hon sov när jag mötte Lisa och hennes Jonas på Brogyllen men vaknade när vi nästan fikat klart. Hon höll sig väldigt lugn, kanske för att hon var överväldigad av alla intryck. :) Hon gjorde lite hungersignaler, så jag ammade där vid bordet och det gick ganska bra även om hon verkade lite okoncentrerad. Sen upptäckte jag att de inte hade skötbord på toan trots att stället är ivrigt frekventerat av barnvagnsmaffian. Konstigt! Tur att skötväskan har en inbyggd liten skötdyna som jag kunde lägga på golvet.

Jag gillar att man får en hel liten kanna te på Brogyllen, så det köpte jag givetvis. Men de hade bara ett veganskt bakverk och det lockade inte.

Lisa och hennes Jonas fick vara barnvakter medan jag rusade ner på Clas Ohlson och köpte datorhögtalare och förvaringsfickor till cd/dvd. Jag är nämligen rädd för deras rulltrappa sedan jag och Jonas var där sist och det nästan gick väldigt illa…

Uträttade även ärenden på Systemet, hälsokostbutiken och Apoteket innan jag tog farväl av Lisa och Jonas och uppsökte Åhléns skötrum. Det visade sig vara ett rum med allt man kan drömma om, nästan. Soffor med plats för fyra personer att sitta och amma, microvågsugnar, toalett med skötbord, barnstolar, handfat, papper… Det var knökfullt när vi kom in, men några reste sig strax från den ena amningssoffan så att vi kunde sätta oss där. Funkade jättebra att amma och sen kunde jag gå runt med henne litegrann så att hon somnade och sov gott medan jag gick runt lite på Åhléns i väntan på bussen. Det krävdes visserligen två läggningsförsök, men gick ändå enklare än jag vågat hoppas.

Hon är snart för stor för sin overall, så jag köpte en större idag. Man skulle kanske kunna tycka att jag är lite fantasilös:

Overallsuppgradering

Men den är ju så fin! Den nya är jättestor, men vi ska nog börja använda den ganska snart ändå. Det gör ju ingenting om den är stor när hon bara ska ligga i den och eventuellt bli upplockad och buren litegrann ibland. Och hon lär väl växa i den förr än vi anar…

Det känns jättebra att det gick så bra idag! Och Åhléns skötrum lär jag besöka igen, det var verkligen bra. För nu ska jag nog våga mig in till stan igen…

1 kommentar

9 timmar spjälsäng!

Publicerat den 26 januari 2009

Ännu ett nytt rekord! Ava sov i spjälsängen från midnatt till 9 på morgonen, då jag väckte henne! Jag hann duscha först, väldigt lyxigt! Fast odelat positivt var det inte, eftersom jag var plågsamt sprängfylld med mjölk… jag väckte henne mest för att jag inte stod ut längre, annars hade jag nog gärna sett om jag hann äta frukost också. Det var några jobbiga timmar på morgonen eftersom jag var sprängfylld redan när Jonas gick upp vid 5-6. Ville ju inte väcka Ava, som sov så gott, och inte heller pumpa eftersom jag tänkte att hon säkert skulle vakna snart… men timmarna gick och jag sov väl lite sisådär bra. Det självreglerade sig litegrann och blev blött i sängen, men inte så att det kändes bättre… Vid kvart i åtta gnydde hon till litegrann varpå jag rusade upp, redo att amma, men när jag kom fram till henne snusade hon så lugnt igen… När jag väl väckte henne orkade hon inte äta upp allt på en gång!

Nu har vi varit på BVC och plottat vidare på kurvorna. Hon ligger precis på medelkurvorna nu. Hon låg under i början men har klättrat upp!

Lämna en kommentar

Sömn och sånt

Publicerat den 24 januari 2009

Wow! I natt sov Ava i 5-6 timmar i sin egen säng! Nytt personbästa! Dessutom somnade hon innan vi lagt oss och var inte vaken särskilt mycket extra i samband med nattmatningen. Jätteskönt!

Annars har en vanlig natt sett ut så här på sistone:

Kl 22: Vi går och lägger oss.
Kl 01: Ava somnar efter att jag har ammat och vaggat och gått runt och hummat vaggvisor och allt möjligt… Numera sover hon i egen spjälsäng!
Kl 04: Ava vaknar och äter. Sen blir resten av natten lite sådär luddig… jag brukar vara trött och ta in henne till vår säng för att amma och där blir det amning och slumrande lite om vartannat. Det kan bli en del runtbärande och pysslande också eftersom hon gärna är vaken i sisådär tre timmar.
Kl 8-10: Vi går upp och äter frukost, antingen när jag är pigg nog eller Ava uttråkad nog…

Sen brukar hon sova någon timme igen vid 11-tiden och då får jag möjighet att duscha och pyssla lite. Och sen sover hon lite då och då, varierande långa stunder.

Det går mycket bättre att få henne att sova själv nu än tidigare. Oftast får hon först somna i famnen (medan man går runt, sitta funkar sällan), men ibland har hon faktiskt somnat helt själv när jag lagt ner henne sömnig nog. Bärselen har jag inte använt på ett bra tag nu! Just nu känns det väldigt bra, men det är klart att det kan bli jobbigt om vi fortfarande måste bära henne till sömns när hon blir lite större och tyngre…

Lämna en kommentar

Mysigt!

Publicerat den 15 januari 2009

Idag har jag en väldigt skön dag! Har varit så trött på sistone att jag verkligen kände för en slapp dag idag. Men jag måste anstränga mig lite för att slappa och får slå mig själv på fingrarna mentalt när jag börjar tänka på att göra duktigsaker!

Ava har varit en ängel och verkligen hjälpt till att få dagen mysig! Jag inledde fint med en ovanligt vilsam natt. När hon väl somnat vid ettiden (jo, hon är nattdjur…) sov hon faktiskt i sin egen säng i nästan tre timmar sen. Otroligt skönt för mig att sova själv, som jag ville (dvs inte i amningsposition…)! Sen skulle hon äta förstås och då tog jag in henne till vår säng och så fick hon sova kvar där. Men hon var ovanligt enkel och jag kunde ligga kvar ända till 9.30 och ändå ha med mig en glad bebis upp till frukosten – hon brukar annars vara så rysligt pigg där på morgonen när jag är som allra tröttast och då blir hon förstås snart sur över att mamma är så tråkig.

Nu sover hon ovanligt länge i spjälsängen igen. Jag har legat och läst lite och nu blev det en stund vid datorn.

Projektet att få Ava att sova själv i stället för i famnen/bärselen ser alltså ut att funka fint, åtminstone idag. Måste prova att hålla mig vaken under nattamningen och lägga tillbaks henne i egen säng när hon somnat också. Som det är nu blir det lätt evighetssnuttningar där jag får agera napp och det är inte så smidigt i längden. Jag har ju faktiskt inte ens försökt att göra något åt det ännu, men det känns mer hoppfullt att prova nu när hon bevisat att hon faktiskt kan sova själv i mer än en timme.

Och förresten, det mest otroliga är faktiskt att hon inte ens sov nu senast när jag lade ner henne, hon var bara väldigt trött men somnade själv!

Hoppas nu bara att inte denna plötsliga framgång beror på att hon är sjuk eller nåt…

1 kommentar

Ava 2 månader

Publicerat den 9 januari 2009

Nu är Ava 2 månader och 2 dagar gammal! Tvåmånadersdagen sammanföll ofestligt nog med att pappa Jonas återvände till jobbet efter en härlig julledighet.

Hon kan lyfta huvudet ganska länge när hon ligger på mage nu:

Ava, 2 månader

Idag gjorde hon dessutom ett helt nytt framsteg: hon låg på mage och rullade över på rygg alldeles själv!

Det märks på många sätt att det hänt en del på de här månaderna. Ava är inte en sån där ynklig liten plutt längre. Vi får mycket mer kontakt med henne nu och hon ler massvis och har små ljud för sig. Men när som helst kan mamma utklassas av en lampa eller nåt, som visst var intressantare att titta på…

Dagarna är för det mesta ganska lika varandra. Ava äter, sover, babygymmar och blir runtburen. Sovandet och bärandet sammanfaller kanske lite oftare än jag skulle önska – hon sover nämligen max en timme om man lägger ner henne (och det endast om hon först somnat i famnen), men 3-4 timmar om hon får åka bärsele. Och hon behöver lite längre sovpass ibland, annars är hon inget vidare glad när hon vaknar.

Idag har vi hunnit med två aktiviteter som vi inte gör riktigt varje dag, nämligen bada och bajsa. Jo, jag säger “vi” på det sistnämnda också, eftersom jag brukar vara i högsta grad involverad – det görs nämligen helst utan blöja och då får jag stå och fånga…

Igår hade vi besök ända från storstan. Lisa kom hit och gjorde oss sällskap. Med sig hade hon en egenhändigt stickad (jag blir tokigt impad!) filt till Ava och jättesmaskiga kakor som vi vuxna (så vuxet att kunna säga så…) fikade på. Ava visade sitt bästa solskenshumör i säkert fem sekunder för att sen mest trött-kinka tills jag ploppade ner henne i bärselen och hon somnade som en stock.

1 kommentar

När Ava kom till världen

Publicerat den 17 november 2008

Lilla Ava hade bråttom ut! Hon kom elva dagar tidigare än beräknat och vi hann inte ens in till sjukhuset innan hon var född. Så här gick det till:

Fredagen den 7 november vaknade jag strax efter fem på morgonen med något jag undrade om det kunde vara värkar. Strax undrade jag inte längre och väckte Jonas med orden “Jag tror att Mini vill ut nu”. Man har ju lärt sig att processen ska vara lång och att man när man efter en evighet har kommit upp i tre värkar på tio minuter är det dags att ringa förlossningen. Jag klockade tre stycken redan vid första tidtagningen, 05.30-05.40… men jag har ju också fått veta att värkarna ofta går över, så jag avvaktade till 06.15 innan jag ringde första gången. Då hade värkarna tilltagit i styrka. Jag fick rådet att ta en varm dusch och vänta. Gjorde så, men det lugnade inte ner sig utan fortsatte att bli värre och värre. 07.15 ringde vi igen efter att ha klockat tre värkar på fyra minuter – vid det laget var jag inte kapabel till mycket, utan satt på toan med blod rinnande ur mig. Barnmorskan sa att värkarna var för korta för att ha någon effekt – hon tog tid på en till 20 sekunder och sa att de måste bli en minut långa för att något skulle hända. Jag skulle vänta till 8 åtminstone. Så vi la på… och en kvart senare var Ava född.

Huvudet började komma ut när jag fortfarande satt på toaletten och det vidaste partiet passerade medan jag sprang in till sängen (gamla sängen, som tur var…) och gallskrek efter Jonas. Han hittade mig i sängen med ett huvud mellan benen och fick snabbt rycka in som barnmorska. Och där låg plötsligt en bebis mellan mina ben… Jonas hann få ur sig ett halvkvävt, vädjande “Andas!” innan hon gav ifrån sig ett välsignat litet skrik.

I min efterkonstruerade journal står “Förlossningsställning: sittande”, vilket jag ser som en rejäl försköning av verkligheten. Antar att “springande” inte är så vanligt. :)

Efter ungefär en kvart var ambulansen på plats. Jag hade inte fått upp henne eftersom navelsträngen var kort och hon var insnodd i den, så jag satt och försökte hålla henne varm med handdukar medan hon låg och viftade så smått på armar och ben. Ambulanspersonalen klippte navelsträngen och lade henne i min famn. Det var ingen större brådska eftersom vi mådde bra. Jag fick gå själv ner för trappan för att sedan bli utburen till ambulansen på bår.

På förlossningen blev vi omhändertagna av samma barnmorska som jag pratat med i telefon. Hon var ganska förvånad – det brukar ju inte gå så snabbt, särskilt inte för förstföderskor. Vi blev ompysslade och journalen blev skriven så gott det gick utifrån barnmorskans frågor om saker vi inte hade särskilt bra koll på.

Moderkakan hade inte kommit ut av sig självt, så barnmorskan tryckte lite på min mage och så kom den. Den såg ganska äcklig ut, faktiskt. :) Jag behövde sys en del och det var inte alls skönt att först få en massa nålstick för bedövningen och att sen bli petad på och sydd i av flera olika läkare som skulle bedöma omfattningen av skadorna. Fick 9 stygn (5+4 kanske är mer korrekt att säga eftersom det var två olika bristningar som lagades). Det var inte riktigt lika bra bedövat överallt, så på vissa ställen gjorde det väldigt ont när de grejade – och de kompletterade faktiskt bedövningen när de skulle göra det sista, men det var ju så dags då…

Hur som helst mådde alla bra efter omständigheterna och vi flyttades till ett eget rum på BB där vi tillbringade natten. Dagen efter fick vi åka hem. Jag hade inga kläder med mig utom en tunika jag drog på mig medan vi väntade på ambulansen. Inga skor ens, men jag fick låna ett par foppatofflor från BB och ett par strumpor från Jonas som hade hunnit packa ner lite i BB-väskan. Så det hade jag på mig, plus en gigantisk blöja i sjukhustrosor förstås. Tur att vi åkte taxi…

Det har alltså tagit mig 10 dagar att skriva det här inlägget och det är väl ett ganska bra mått på hur upptagen man blir med bebis. Men mer om det senare…

12 kommentarer

Lite otäckt idag, men Mini mår bra!

Publicerat den 21 oktober 2008

Mini brukar alltid vara väldigt aktiv på kvällarna när vi lägger oss. Igår kväll kändes ingenting, inget heller under natten eller morgonen. Som tur var hade jag ett MVC-besök inbokat, så jag behövde inte fundera på om det var läge att söka hjälp eller inte. Jag var lite orolig, men sen när jag satt på vagnen kände jag faktiskt en liten rörelse där inifrån! Och barnmorskan kunde konstatera att hjärtljuden lät som de skulle, men hon tog ändå den minskade aktiviteten på stort allvar och skickade mig akut till Östra. Ja, inte akut som i ambulans eller så, utan jag tog vagnen dit och väntade en halv evighet i deras väntrum. Jonas hann ansluta innan det blev dags att gå in och det var skönt att ha honom där.

Mini kollades med en CTG-apparat som ritade kurvor över hjärtljud och sammandragningar. Jag fick sitta och trycka på en knapp när jag kände fosterrörelser och jag kände faktiskt en del då, särskilt efter att jag började tugga i mig min medhavda macka. Allt såg jättebra ut och det var väldigt skönt!

Jag fick även ett ultraljud för att kolla hur Mini ligger. Mini låg rätt, dvs med huvudet nedåt, i förra veckan när barnmorskan klämde och kände, men idag var hon inte lika säker och ville att de skulle kolla med bättre utrustning. Mini låg rätt även nu och kommer troligtvis inte att vända sig igen, så det känns ju bra! Vi fick även se att det rörde sig som det skulle i hjärta och lungor. Mini var helt klart slöare nu än i vecka 17, men de brukar ju bli det mot slutet när det blir trångt och de inte flyter runt längre.

Och nej, vi passade inte på att fråga om könet…

Större delen av arbetsdagen hade gått när vi var klara och jag åkte hem och sov i några timmar i stället för att jobba.

Hoppas att Mini inte tänker skrämmas mer nu – haha, troligtvis är väl detta bara början…

Lämna en kommentar