Alla hostans dag?

Den här förkylningen är riktigt skum. Ska den inte ge sig snart? Efter i lördags när jag sov nästan hela dagen har jag visserligen orkat vara mestadels vaken om dagarna, men jag har en synnerligen efterhängsen hosta och börjar bli tokigt less på det här nu. Köpte hostmedicin idag, men som väntat hostar jag fortfarande.

Det blev en lite snörvligare Alla hjärtans dag än vi kanske tänkt oss, men vi firade så smått i alla fall. Vi åt våfflor, vilket vi tyckte passade bra eftersom de är hjärtformade. Ava fick äta våfflorna med riktig hallonsylt i stället för fruktpuré för första gången. Tror ni hon gillade det? Nja. Vi tog fram några överblivna sojabönor från kylen och hon sträckte sig bara efter dem hela tiden. Vi klagar inte… sojabönor är nog nyttigare än hallonsylt. :)

Alla hjärtans dag

Jonas och jag gav varandra små presenter också. Jag fick en ask bokstavskex, en sån där som det står JAG ÄLSKAR DIG i kexbokstäver på. Det var ju gulligt, ända tills han gav mig en näve kex och det enda ord jag möjligtvis kunde pussla ihop av dem var ett som börjar på H och slutar på ORA. Fast nu när jag tänker efter kunde det ju ha blivit HA RO också. Eller HOAR.

Vi hade för övrigt inte ett enda G i vår ask, men vi kunde bygga texten här ovan i alla fall.

Snorigt

Host… host… snörvel… host… snörvel… HOOOOST!

Så låter det om mig nu. Jag har varit förkylningsdäckad hela helgen. Om man ska försöka se det från den ljusa sidan hann jag i alla fall med det jag skulle göra i fredags innan det slog till ordentligt och sen var det ju helg och Jonas kunde ta hand om Ava.

Fast idag har det inte varit roligt. Nu vill jag vara frisk, okej?

Segt nät, seg jag

Nätet har varit segt som kola i flera dagar, som så ofta förr. Jag blir nästan tokig, man är ju liksom van vid att det brukar gå att ladda in en sida på första försöket och att det går att ladda in flera sidor i olika tabbar. Om Jonas tittar på en Youtube-video brukar jag också kunna göra saker på min dator. Jag är så trött på vår sunkiga stenåldersuppkoppling! Och jag är trött på att Comhem ställt oss i kö för hastighetsuppgradering och att inget händer, men att de ändå ringer och utpressar oss med jämna mellanrum och säger att vi kan få högre hastighet direkt om vi bara tar deras andra tjänster också. Fult! Det skulle förvisso kunna vara värt att betala för fler tjänster och inte använda dem om nätet verkligen blev bättre, men 1) vad har vi för garantier att det blir bättre? och 2) jag blir så arg på deras utpressningstaktik att jag tackat nej direkt i ren irritation när de ringt. Fult, fult, fult!

Vad som dock potentiellt är ännu värre än att nätet är segt idag är att jag är seg idag. Vaknade med tungt huvud och värkande hals, så jag gick upp och kokade en stor kopp med nåt sorts förkylningste jag fått en påse av i en swap. Teet är jätteäckligt, men det vore ju bra om det hjälpte… jag har massor att göra idag och det är födelsedagspartaj för Jonas L ikväll! Plus, givetvis, att jag har jobbintervjuer nästa vecka och skulle tycka det var sisådär häftigt att sitta och snörvla. Får hoppas att jag piggnar till…

Snorförkyld + utbildningsmilstolpar som svischar förbi

Vi är fortfarande löjligt dunderförkylda. Idag har jag nått hostfasen och gör mitt bästa för att inte börja hosta, eftersom det känns som att jag inte kan sluta när jag väl börjar. Det var länge sedan jag var så här rejält sjuk så länge. Jag hoppas att det här är höstens stora förkylning, så att man har den avklarad sen…

Det blir dåligt med exjobb den här veckan. Det jag åstadkommit är att boka in opponering på ett annat exjobb. Det är ett obligatoriskt moment i examensarbetet att opponera på någon annans exjobb och jag svarade på en annons på LiUs digitala anslagstavla och blev på så vis opponent på ett exjobb inom optimering. Den 21 november ska jag vara i Linköping och opponera, så snart blir det att lägga en massa tid på att läsa rapport och försöka komma med smarta kommentarer. Känns väldigt bra att få det gjort i god tid, tycker jag! Det vore en väldigt fånig grej att få eftersläpande.

Idag fick jag officiellt besked om att mina kurser jag läst på Chalmers och på distans är godkända för inräkning i min examen och att jag uppfyller min profil Säkra interaktiva datorsystem (det senare trodde jag skulle bli ett helt separat ärende senare, så det var en mycket trevlig bonus). Jag vet att jag inte har beklagat mig i bloggen (det hade kunnat bli en schysst följetong annars…), men tro mig, det kändes hett om öronen ett tag. Jag skickade in ansökan om tillgodoräkning av kurser så fort jag fått mina studieresultat någon gång i somras – lagom tills handläggarna gick på semester, givetvis. Sent omsider fick jag så ett telefonsamtal där jag fick veta att det rådde tveksamheter om jag verkligen skulle få alla mina kurser tillgodoräknade eftersom det misstänktes överlapp på grund av snarlika kursnamn. Jag fick skriva ett brev och motivera varför jag tycker att mina kurser duger och sedan, med grav stresshjärtklappning vid varje tanke på saken, vänta länge och väl på besked… Jag fick ett inofficiellt besked för några veckor sedan, men idag damp det officiella beslutet ned i min inbox. Jätte, jätte, jätte, jätteskönt! Jag hade inte velat ägna våren åt att försöka skrapa ihop fler poäng och jobba samtidigt.

Det har blivit mycket film här under våra sjukdagar, eftersom vi inte orkar göra så mycket mer. Faktiskt har jag gjort en rejäl insats vad gäller filmrecensioner också, det har faktiskt gått bra om jag bara fått lägga mig ner och jämra mig över plötslig svimfärdighet då och då.

För övrigt dricker vi helt sanslöst mycket vatten nu. Man går och fyller på ett halvlitersglas, sätter sig och pysslar… och sen är det plötsligt slut när man behöver en klunk. Otroligt. Men det är nog väldigt bra.

Fest och förkylning

Det känns som att det hänt förr… man har fest och sen är man sjuk. Usch. Redan igår, vår avsatta bakis-dag med filmmaraton, kände vi någon sorts halsbränna som vi hoppades skulle visa sig vara bara just det. Idag vaknade vi med fullfjädrat halsont kompletterat med snurrhuvud och rejäl allmän seghet. Jag hade egentligen tänkt exjobba idag, men storverken på den fronten får dessvärre vänta litegrann… Det är skönt att ta sig tid till att sjukvila om man har möjlighet. Så idag blir det ännu mer film…

Festen var bra, hur som helst. Eftersom vi blev färre än vi planerat (totalt 8 pers inklusive oss själva) tänkte vi att det vore kul att bjuda på lite saker, så vi fixade fördrink och senare mackgrillmackor. Vi hade lite snacks och svullade dessutom godis som Björn & Linnéa hade med sig från affären med det märkliga namnet ”GODIS4YOU”, eller hur de nu skriver det. En religiös upplevelse…

Nu ska vi äta mat och fortsätta vältra oss i självömkan över hur sjuka vi är…

Snörvel och bildjubel

Jag trodde kanske att det skulle räcka med att jag var förkyld de första dagarna i Paris, men nu är jag ännu mer förkyld och snyter mig stup i kvarten (aj vad det kommer att svida under näsan snart).

Således är det sisådär med orken. Men jag har massor av inlägg jag vill skriva: om Paris, om 2006 i sammandrag, årets bästa filmer, böcker och musik, om två tävlingspriser jag vunnit och om min nya mp3-spelare som jag köpte igår. Det kommer.

Men nu måste jag bara jubla lite: Jag har blivit sams med bildöverföringen från kameran till datorn! Tidigare har jag spottat och fräst över att bilderna hamnar i slumpmässig ordning om jag överför för många och att det datum som syns lättast är datumet då bilderna överfördes till datorn (datum bilden togs syns i bökiga preferences). Lösningen är enkel och självklar, jag känner mig faktiskt lite dum. Hur kunde jag tro att Windows bildöverföringsfunktion fungerar? Klart den inte gör! Den ploppar upp så fint (”Guiden skanner och kamera”) och erbjuder sig att hjälpa till när man ansluter kameran och jag har glatt använt den för dess fina funktion att automatiskt namnge alla bilder som jag vill ha dem (på formatet 061231 012.jpg). Men ALDRIG MER! Hädanefter ska jag bara dra över bilderna från kameran som extern enhet och kopiera in i rätt mapp på datorn. Då blir det finemang! De döps visserligen till saker som CIMG9125.jpg då, men det går ju lätt att fixa till med ACDSees ”Batch Rename”. Och de blir i rätt ordning! Guld!

Det är faktiskt så viktigt att jag nästan har lust att lägga detta inlägg i kategorin ”Viktiga händelser”, men jag tror jag lugnar mig en smula där.

Givetvis har jag redan sorterat mina dum-överförda Parisbilder i olika mappar för olika dagar (för att åtminstone få lite struktur), roterat och gallrat lite, men det är värt att göra det igen. Vilken tur att jag inte tömde minneskorten direkt!