Ben, in the World

Efter att ha läst den utmärkta The Fifth Child blev jag bestört över att få veta att det fanns en fortsättning. Jag tyckte att berättelsen var färdig och tänkte nog undvika fortsättningen. Sen kunde jag förstås inte motstå den när jag fick ett erbjudande om att få den i en bokstråle på bookcrossing och jag är glad att jag läste den!

Det visade sig att jag var väldigt nyfiken på vad som hände Ben. Jag slukade början av boken, men sen blev det faktiskt lite segt. Det var så väldigt mycket folk som stirrade på Ben för att han är konstig och det blev tjatigt. Sen hände något igen och det blev bättre, så på det stora hela tycker jag att boken är läsvärd om man vill veta vad som hände Ben.

Det intressanta med Ben är att han i princip är ett monster med primitiva instinkter, men ett intelligent sådant, som vet vad som väntas av honom och kan tygla sig för att bli accepterad. Många människor utnyttjar honom, men det finns också de som tar sig an honom. I boken träffar han en rad människor med egna gripande historier.

Nu vill jag läsa något mer av Lessing, men något som inte handlar om Ben Lovatt…

BokinfoTitel: Ben, in the World
Författare: Lessing, Doris
ISBN: 0006552293

The Fifth Child

Den här boken fick jag genom en bokringBookcrossing. Med boken följde en bunt vykort, ett från nästan varje person som hittills läst den:

Bookcrossing Bookring for The Fifth Child

The Fifth Child är en kortroman på 133 sidor skriven utan kapitelindelning. Den är det första jag läst av nobelpristagaren Doris Lessing och WOW! vilken bra början! Boken handlar om paret Harriet och David vars stora dröm är en stor familj med en sisådär åtta barn. De skaffar ett gigantiskt hus på landet och sätter igång att skaffa barn och bjuda in släktingar till alla möjliga högtider. Lyckan är näst intill total, det enda som fattas är ekonomin, men lyckligtvis kan Davids pappa hjälpa till.

Så blir Harriet gravid en femte gång och påverkas mer än under någon tidigare graviditet. Barnet där inne tycks ha en enorm styrka och Harriets liv förvandlas till ett ständigt krig mot varelsen där inne. Och till slut föds Ben, ett goblinliknande barn med ondskefull blick. Allt blir kaotiskt och drömmen om den lyckliga familjen går i kras.

Jag tycker att det är en helt fantastisk bok. Den går att läsa på två sätt: antingen är Ben faktiskt ett onaturligt monster som vill dem alla illa, eller så handlar det egentligen om ett vanligt handikappat barn och föräldrar som inte kan acceptera detta.

Allra mest berörd blev jag av tiden då Harriet var gravid och visste att hon bar på någonting monstruöst. Jag är glad att jag inte läste boken när jag själv var gravid, för då skulle jag väl ha blivit skrämd till vettet… Ett tips till alla gravida: läs boken, men vänta några månader! :) Och alla andra: läs, bara läs! Det är en underbar bok, fast på ett väldigt obehagligt sätt.

BokinfoTitel: The Fifth Child
Författare: Lessing, Doris
ISBN: 0586089039

Onåd

David Lurie är en otäck gammal universitetslärare i Kapstaden som inte riktigt har grepp om hur man respekterar kvinnor. Han har en mer eller mindre ömsesidig affär med en ung studentska och kan inte alls förstå vad man menar att han gjort för fel när det hela uppdagas för allmänheten. Han hävdar att hans försvar bygger på ”begärets rättigheter”, som om det skulle finnas något sådant. När han vägrar erkänna sitt misstag får han sluta på universitetet och flyttar tillfälligt till sin dotter Lucy på landet. Situationen där är instabil och en dag kommer några män till gården och våldtar Lucy brutalt. David tycker givetvis att det hela är förfärligt och blir bestört när Lucy och människorna i deras omgivning väljer att tiga undan det hela. Det är som upplagt för en präktig och sedelärande slutkläm om Lurie som äntligen förstår det där med respekt för andra människor, men det förskonas man lyckligtvis från. Min uppfattning om Lurie ändras ändå under läsningen – jag förstår att han inte är en ond människa utan helt enkelt inte fattar. Han är så egocentrerad och oempatisk att det är skrämmande, men givetvis fruktansvärt realistiskt. Onåd är en verkligt gripande bok.

» Bloggvärldens skriverier om ’Onåd’

BokinfoTitel: Onåd
Författare: Coetzee, J.M.
ISBN: 9789176089750

Pojkår

Jag blev sugen på att läsa några nobelpristagare och Coetzee kändes bra att börja med eftersom Veronica lovordat honom så översvallande. Svenska Akademin gav honom alltså Nobelpriset i litteratur 2003 eftersom han ”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”.

Boken är delvis självbiografisk och handlar om ett par år ur en pojkes uppväxt i Sydafrika. Den har ingen direkt plott, men det är ändå intressant att ta del av pojkens vardagsobservationer eftersom hans syn på livet är lite egen. Under läsningen funderar jag en del på vad det egentligen är som gör berättelser intressanta och här är det framförallt perspektivet. Dessutom är ju pojkens vardag lite speciell i det rassegregerade Sydafrika.

Mysig läsning!

BokinfoTitel: Pojkår
Författare: Coetzee, J.M.
ISBN: ISBN 9176089878

Gösta Berlings saga

Nu har jag läst en riktig, svensk klassiker! Gösta Berlings saga gavs ut 1891, det är nästan svindlande länge sedan. Den är så gammal att hela boken finns att läsa hos Projekt Runeberg, och författaren är såklart damen på tjugolappen, Selma Lagerlöf.

Boken beskrivs väldigt bra i baksidestexten, närmare bestämt som en ”mustig skröna”. Denna formulering är så bra att jag inte kan låta bli att använda den. Det är precis vad Gösta Berlings saga är. Den är mustig för att det är en rejäl kluns (438 sidor) i vilken massor av saker händer. Redan när jag läst de första 50 sidorna tänkte jag att vad jag läst hittills skulle kunna broderas ut till en hel roman. Språket är mustigt så det räcker och bitvis också blir över, och historierna är skrivna med en tydlig berättarröst som inte drar sig för formuleringar som: Om det skulle hända er, att ni sitter eller ligger och läser detta om natten, liksom jag skriver det under de tysta timmarnas tid, då skall ni… Boken framstår som en samling legender, skrönor och historier berättade av en sann sagotant.

I centrum för all handling står Gösta Berling, en avsatt präst, som tas omhand av majorskan på Ekeby. Han upptas i skaran kavaljerer som lever loppan på Ekeby, med nöjen som högsta mål i livet. Vi får bekanta oss med en hel rad av dessa kavaljerer, ofta i kapitel som skulle kunna läsas helt fristående. Dessutom lär vi känna massor av människor i bygden och särskilt de kvinnor som Gösta svärmar för.

Att läsa om den tidens förväntningar på kvinnor respektive män är riktigt otäckt. Selma Lagerlöf använder uttrycket ”att äga en from hustru till sitt stöd” och det är många gånger tydligt att männen verkligen äger kvinnorna. Samtidigt är kvinnorna ofta högt aktade och älskade av männen, men det är hela tiden på villkoret att de är så vackra och undergivna som kvinnor ska vara. Så här beskrivs idealen:

Kvinnor: O, forna tiders kvinnor! Att tala om er är som att tala om himmelriket: idel skönheter voren I, idel ljus. Evigt unga, evigt sköna voren I och milda som en mors ögon, då hon ser ned på sitt barn. Mjuka som ekorrungar hängden I om mannens hals. Aldrig skalv er röst i vrede, aldrig tog er panna rynkor, er mjuka hand blev aldrig sträv och hård. I, ljuva helgon, som smyckade bilder stoden I i hemmets tempel.

Män: Ah, Gösta, en man måste bära allt, vad livet bjuder, med mod i hjärtat och löje på läpparna, eljest är han ingen man. Sakna så mycket du vill, om du har förlorat din käresta, låt samvetskvalen gräva och tära i ditt inre, men visa dig som man och värmlänning! Låt blicken lysa av glädje, och möt dina vänner med glada ord!

Kvinnor ska vara vackra och tysta, män får inte visa svaghet. Jag önskar att jag kunde säga att det inte är så längre, men även om det sannerligen inte var bättre förr så har det heller inte blivit bra till idag.

Ofta känns boken överdrivet pratig, men det är samtidigt del av dess charm. Jag måste kapitulera inför tilltag som att sjöar och berg talar med varandra på samma sätt som människor, även när jag tycker det går överstyr.

Det är väldigt roligt att ha läst Gösta Berlings saga och jag förstår varför den blivit klassisk. Det är en riktigt mustig skröna med ett fullspäckat persongalleri, medryckande människoöden och mysigt övernaturliga väsen.

BokinfoTitel: Gösta Berlings saga
Författare: Lagerlöf, Selma
ISBN: 9100107425

Jenny

Om jag inte fått den här boken via bookcrossing hade jag förmodligen aldrig läst den, men jag är glad att jag gjorde det. Den skrevs redan 1911 och målarinnan Jenny var en ovanligt självständig kvinna för den tidens läsare. Idag ter hon sig verkligen som ett offer för kvinnorollen. Ett par gånger kryper det i kroppen på mig av den kvinnobild som målas upp. En del har hänt sedan 1911 i alla fall.

Det dröjde ungefär halva boken innan jag började tycka att den var intressant. Jag har inte läst så mycket romaner på sistone, så jag är ganska ovan vid den där utdragna stilen som är så vanlig. Läsningen var en smula seg, men värd besväret.

BokinfoTitel: Jenny
Författare: Undset, Sigrid