Hoppa till innehåll

Månad: november 2007

ABC

Det glädjer mig att meddela att mina förväntningar infriades: Ida Jessens ABC är en riktigt bra bok! Jag läste mer än halva i natt när jag inte kunde sova och den fick verkligen grepp om mig.

Joachim är i 40-årsåldern och har hunnit vänja sig vid sitt välordnade singelliv, men känner sig en smula ensam. När Susan sveper in i hans liv, full av nycker och livskraft, blir han fullkomligt överväldigad. Han börjar tillbringa all fritid med Susan och hennes lilla dotter Ditte. Väldigt snart är Susan gravid och paret börjar på allvar planera för en framtid tillsammans. När Susan blir alltmer vresig för var dag som går är det till en början lätt för Joachim att vifta bort det hela med att graviditetshormoner kan ställa till med mycket. Men när går det för långt? Även efter att Susan fött en son fortsätter hon att bete sig illa. Allt Joachim gör och säger är fel i hennes ögon och förhållandet är verkligen inte trevligt längre. Kärleken till barnen håller Joachim kvar och han försöker att helt enkelt ignorera Susan. Givetvis fungerar det inte särskilt bra i längden…

Eva Johansson, SvD, skrev: “…danska Ida Jessen överraskar. ‘ABC’ är en till relationsdrama förklädd rysare, en psykologisk thriller som biter sig fast och vägrar släppa taget.” Jag kan bara instämma! Det är väldigt obehaglig stämning i boken, den är bra berättad och den känns trovärdig. Joachim är inte den perfekta mannen i förhållandet, han är ovan att visa kärlek och dålig på att sätta gränser, och det gör historien så mycket intressantare. Det tar ett tag innan jag är helt övertygad om att Susan är en systematisk utövare av psykologisk misshandel, snarare än att de bara har ett dåligt förhållande.

Mycket bra!

Lite om ytligare egenskaper:

Jag gillar verkligen att det står vilken font boken är tryckt i! I det här fallet är det Indigo Antiqua och jag tycker om den. Jag älskar ju förvisso nästan vilken font som helst så länge J går under raden, men ändå. :)

Däremot gillar jag inte att Kabusa ger ut många av sina böcker häftade – jag kan åtminstone inte hitta någon inbunden version. Jag skulle aldrig köpa en sån här bok utan gärna vänta länge på en pocketversion för en bråkdel av priset. Jag tycker att ABC är alldeles för sladdrig i förhållande till storleken, den är jobbig att ha att göra med – en vanlig pocket är mycket bättre – och den påminner alldeles för mycket om trista kompendier från Studentlitteratur…

» Bloggvärldens skriverier om ‘ABC’

BokinfoTitel: ABC
Författare: Jessen, Ida
ISBN: 9789189680937
3 kommentarer

Göteborgarnas Promenadguide

Kabusa Böcker skickade ju sin katalog till mig och jag fick de tre böcker jag lyckades välja ut som intressantast. Det har sina fördelar att blogga om böcker. :)

Den tidigare omskrivna promenaden till posten var för övrigt då jag hämtade mitt paket. Det var som julafton! Nu har jag fått massor av inspiration för lite intressantare promenader än den till posten, eftersom en av böckerna var Göteborgarnas Promenadguide med text och foto av Anders Hilmersson.


Göteborgarnas Promenadguide

Boken innehåller 80 promenadtips (eller 70 om du läser den äldre upplagan), ett per uppslag. Varje tips har lite text, 7-10 foton, en särskild utmaningsbild – “hitta x”, karta och symboler.

Texterna är korta, en lagom munsbit för att inspirera till utflykt och en bra utgångspunkt för att hitta namn att googla vidare på om man har lust.

Fotografierna är väldigt fina på ett “lagom” sätt. Det jag verkligen gillar med dem är att det finns bilder från alla årstider. Oftast ser man ju bara färggranna sommarbilder av utflyktsmål, men den här boken ger en bra signal om att man faktiskt kan utflykta alla årstider. Jag får väl erkänna att jag vanligtvis inte är särskilt benägen att åka på vinterutflykter, men nu blir jag sugen!

“Hitta x” är en liten bild fotograferad någonstans på utflyktsmålet som man uppmanas att försöka hitta. Det är en rolig idé som gör att man blir sugen på att ge sig av med en gång och börja bocka av dem – fast många ser ut att kunna vara alldeles för svåra.

Kartan är precis tillräcklig för att du ska få ett hum om var stället ligger. Du får också en kortfattad vägbeskrivning för bil och – stor eloge – närmaste hållplats. I början och slutet av boken finns översiktskartor, men jag lär använda hitta eller eniro när jag ska ta mig nånstans.

Symbolerna anger vilken svårighetsgrad (“lätt”, “medel” eller “något mer krävande”) promenaden kan förväntas bli, samt om platsen är lämplig för löpning eller cykling.


Uppslaget om Fjällbo och Bergsjön

Vår kära sjö Bergsjön finns med på uppslaget om Fjällbo (se ovan)! Jag visste inte att omgivningarna därikring kallades Fjällbo, så det var en rejäl överraskning att plötsligt känna igen sig. Bättre förhandsvisningar av uppslag (dock inte detta) finns på bokens hemsida.

Tyvärr är formatet lite besvärligt – den måste stå på högkant i vår bokhylla för att få plats. Dessutom tycker jag att den känns ganska instabil, vilket ett annat rygg-bredd-förhållande (eller en dyrare bindning) säkert kunnat råda bot på. Men innehållet är såklart det viktigaste.

En mysig bok som jag är glad att ha fått!

Plus ges för: Bilder från alla årstider, närmaste hållplats anges
Minus ges för: Formatet

9 kommentarer

Ett ljus för farmor

Idag är det alla helgons dag och många tänder säkert ljus på anhörigas gravar. Här är ett ljus för rara lilla farmor. Tänk att det snart är tio år sedan hon fanns! Jag minns det som igår, samtidigt som det känns att det var länge sedan. De var så söta ihop, farmor och farfar, men han har varit ensam länge nu. De finns i mina tankar båda två.

Lämna en kommentar

The Straight Story

Jag var skeptisk till den här filmen, eftersom jag hittills aldrig gillat någonting jag sett av David Lynch. Men om The Straight Story hade jag hört att 1) den handlar om en gammal människa, och 2) den är ovanligt normal för att vara en Lynchfilm, och dessutom har jag funderat på om jag kanske borde ge Lynch en ny chans eftersom det trots allt gått några år sedan jag såg något av honom. Så idag när jag var ensam hemma (Jonas har redan sett filmen) slängde jag in en matlåda i micron, riggade filmen och avnjöt den till middagen och efterföljande tekoppar. Trots att jag kände mig rastlös i början när filmen rullade in i makligt tempo lyckades den verkligen charma mig!


Alvin Straight spelades av oscarsnominerade Richard Farnsworth

Filmen är baserad på en sann historia. Alvin Straight (1920-1996) var ovän med sin bror Lyle efter ett bråk för många år sedan då de helt bröt kontakten. Vid 73 års ålder fick Alvin veta att Lyle fått en stroke och han beslöt begrava stridsyxan och hälsa på sin bror. Fast besluten att ta sig till honom på egen hand, men med för dålig syn för att få köra bil, satte han sig på en åkgräsklippare och gav sig iväg på den 40 mil långa resan. Trots många motgångar framhärdade han i envis beslutsamhet.


40 mil på åkgräsklippare – sugen?

När jag såg Smultronstället för ett tag sedan tyckte jag det var väldigt mysigt med en gammal människa som huvudperson – det blir ju så tröttsamt när alla filmmänniskor är unga, vackra och perfekta hela tiden. Jag tycker verkligen om att The Straight Story handlar om vanliga människor och att en skruttig gubbe, en “långsam” kvinna och andra “operfekta” personer tas på allvar snarare än att vara komiska bifigurer. Visst har hela filmen en smått mys-komisk ton, men människorna är skildrade med värme och acceptans.

The Straight Story är stillsam och fin, en annorlunda road-movie och en riktigt bra feelgood-film.

FilminfoIMDB: The Straight Story
Regissör: David Lynch
År: 1999
Omdöme (1-5): 5
1 kommentar

Fixa fula sidor med Stylish i Firefox!

Jag måste bara få jubla lite över en addon jag hittat till Firefox: Stylish!

Ibland händer det att webbsidor inte gör riktigt som man vill. Ful font, liten font, stor font, ful färg, felplacerad div som döljer något annat innehåll… eller younameit. Med Stylish kan man ge dessa sidor egna CSS-värden – antingen helt själv eller genom att hitta färdiga mallar bland dem som ligger på Stylishs sajt.

Så här har jag gjort med min Google Reader, till exempel (klicka på bilderna för att se dem större):

Google Reader - Stylish
Google Reader, Stylish: Onödigt skräp uppe och nere är bortplockat och texten syns i min favoritfont.

Och så här såg den ut innan:

Google Reader - no Stylish
Google Reader, standard: Onödigt skräp tar plats ovanför och nedanför, fonten är trist som tusan.

Våga vägra vidrig webb!

3 kommentarer

Ubuntu Gutsy, plus och minus

Nu har jag använt Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon ett tag och här är min syn på vad som är bäst och sämst…

BÄST: Det går att flytta om ordningen på saker i listen med öppna program! Det har jag önskat mig precis hur länge som helst! Jag vill ha mailprogrammet först, sen browsern och sen allt annat. Tidigare har jag ofta stängt alla program och öppnat dem i “rätt” ordning om t.ex. mitt mailprogram kraschat och ordningen blivit fel. Nu behöver jag inte krångla längre, det är bara att dra och släppa! Underbart!

SÄMST: Allt känns mer instabilt. Programmen kraschar oftare. Det är givetvis en stor nackdel, men jag hoppas att det är barnsjukdomar som kommer att botas genom uppdateringar.

KRÅNGLIGAST: Det första jag upptäckte när jag körde igång var att fonten blivit skum. Underbara sans-serif, som jag använde till allt, hade bara en halv å-ring på gemena å! Högra halvan var spårlöst försvunnen. Åtminstone i storlek 10 – gjorde jag den större fick jag hel å-ring, men det blev alldeles för fult och stort. Efter lite (eller ganska mycket) mixtrande upptäckte jag att å-ringen även blev hel om man gick in i System -> Preferences -> Appearance, sen till fliken Fonts och via knappen Details ändrade inställningen för Hinting. Men då blev fonten totalt annorlunda i stället och jag gillade det inte alls. Lösningen blev att byta font från sans-serif till Bitstream Vera Sans. Den ser nästan exakt likadan ut som sans-serif. Å-ringen är hel i storlek 10, fast sitter lite på sniskan… lite för långt åt höger, men det kan jag leva med. Jag betraktar problemet som löst nu.

LIKGILTIGAST: Jag bryr mig inte alls om nya features som den flashiga sökfunktionen eller användarväxlingen.

På det stora hela är jag nöjd, men jag börjar bli trött på att använda force quit på strulande applikationer.

4 kommentarer

Evening

Ett romantiskt drama fyllt av bra skådespelare: Claire Danes, Toni Collette, Meryl Streep, Glenn Close m.fl. Ann ligger på sin dödsbädd och yrar om det förflutna. Hennes döttrar vakar över henne och försöker förstå vilka människor det är hon nämner. Är det folk från förr eller bara en gammal människas hallucinationer? Återblickar till den unga Anns liv låter oss veta att det handlar om Harris, en man hon hade ihop det med flyktigt, och Buddy, en god vän vars död hon beskyller sig själv för.

Jag tycker att filmen är bra, men är ändå lite kluven: Det känns som att det är meningen att det ska vara en snyftare, men den får mig inte alls att snyfta. Jag blir närmast irriterad på allt tjat om Harris, för jag tycker snarare att han framstår som trist person och ett slumpmässigt one-night-stand än som någon verkligt viktig. Det som berör mest är händelserna med Buddy, men det viftas nästan bort till förmån för ånger angående förlorade chanser med Harris. Visserligen är det väl på sätt och vis ganska troligt att man romantiserar gamla minnen av sånt som det aldrig blev mycket av, så kanske borde jag inte kräva mer av Harris-skildringen… men jag antar att jag är van vid att saker är tydliga i den här sortens filmer.

Någonting i filmens stämning dröjer sig kvar i mig och det brukar innebära ett gott betyg.

Dessutom: vi får höra Claire Danes sjunga! Det första jag gjorde efter att ha sett filmen var att googla på “claire danes singing evening” för att se om det är hon själv som sjunger. Tydligen gjorde hon ett försök att lära sig, fullt inställd på att lipsynca ifall hon inte blev tillräckligt bra – och sen blev hon tillräckligt bra! Kul!

FilminfoIMDB: Evening
Regissör: Lajos Koltai
År: 2007
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Äntligen ikapp med filmerna!

Yipee, jag är ikapp med filmrecensionerna! Det krävdes att bli sjuk och inte orka med något mer ansträngande än att se och skriva om film… dessutom fick jag lite extra eld i baken av att vi sett så sjukt mycket film de senaste dagarna. Den här veckan har jag skrivit en sisådär 40 filmrecensioner!

Undrar hur länge det dröjer innan jag ligger efter igen…

2 kommentarer

Kiss Kiss Bang Bang

Robert Downey Jr., rappkäftad som alltid, spelar småtjuven Harry Lockhart som halkar in på ett bananskal i skådisbranschen i Hollywood. Där stöter han på sin gamla high school-drömtjej och blir insyltad i en mordhistoria. Filmen har en hel del noir-känsla och en närmast parodisk stil.

Jag gillar att Lockhart agerar medveten berättare och stannar upp filmen och kommenterar den ibland.

Filmen har en del logiska hopp och överdrifter som sänker den något, men är som helhet ändå väldigt underhållande. Klart sevärd!

FilminfoIMDB: Kiss Kiss Bang Bang
Regissör: Shane Black
År: 2005
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar

Amores Perros

Regissören är densamme som till Babel och jag känner igen stilen: separata berättelser vävs löst samman på ett mycket snyggt sätt. I Amores Perros får vi bara se osympatiska människor. I övrigt har berättelserna gemensamt att de på något vis involverar hundar. Jag tycker att filmen är värd en stark fyra, det som fattas för en femma är något som får mig att känna något mer än starkt ogillande av alla dåliga människor som porträtteras. Hur som helst är det en väldigt bra film och den är med på IMDbs topp-250-lista.

FilminfoIMDB: Amores Perros
Regissör: Alejandro González Iñárritu
År: 2000
Omdöme (1-5): 4
Lämna en kommentar