Hoppa till innehåll

Månad: oktober 2008

Borås, plugg, tvätt och trött

Igår var vi i Borås på Emmas examenshögtid. Först ceremoni med tal, diplomutdelning och musik, sen mat. Efteråt körde Janne och Ingbritt hem oss via Landvetter där vi tog en liten promenad och tittade på vår blivande bostad och området litegrann.

Det blev ganska sent, så det blev inget SCWCD-plugg igår. Det är det meningen att jag ska orka idag, på något sätt. Vi tvättar nu dessutom, så jag är helt slut efter varje gång nere i tvättstugan… menmen, jag ska vara duktig nu. Fast jag är rysligt trött och vill bara sova. Min stackars gravida kropp har verkligen varit mycket jobbigare den senaste veckan än tidigare. Jag undrar just hur länge jag ska orka förmå den att gå till jobbet varje dag.

(Jag lade precis in personbeskrivningarna på Emma, Janne och Ingbritt, men har inte gjort så mycket med dem ännu… mer kommer när jag har mer tid och ork, när nu det ska bli. Emma är dessutom specialinlagd för att INTE matcha “hemma”, “femma” och sånt där som jag givetvis har skrivit, och det innebär att jag måste gå igenom tidigare förekomster av ordet och manuellt lägga till att det är rätt Emma på dem som är det…)

Lämna en kommentar

Farfar Gunnar, 1916-2008

Nu finns inte min söta farfar mer. Han blev 92 år gammal och var väldigt pigg och kry de flesta av dem.

Farfar
Jag och farfar julen 2005

På ett sätt är det skönt att det inte blev ännu mer utdraget nu, för han hade det inte alltför kul på slutet. På ett annat sätt är det såklart förbaskat sorgligt. Men det finns i alla fall många fina minnen kvar.

Farmor dog strax innan John fick sitt första barn 1998. Farfar innan Minis ankomst tio år senare. Det är ett mönster.

2 kommentarer

Generöst, SJ… eller inte!

Jag har ju klagat på SJ tidigare och varje gång jag kommer i kontakt med dem får jag mer att irritera mig över…

Ta bara det här med avbokningsskyddet som inte ingår i biljettpriset. Är det inte lite väl dyrt när det dessutom kostar mer än själva biljetten? Jag ska till Malmö med YP-programmet 20 oktober. Returbiljetten kostar 212 kr. Om jag inte kan utnyttja den kan jag (ok, jobbet…) få tillbaka pengarna om jag lägger till 297 kr till priset. Fantastiskt generöst, inte sant? Dessutom måste jag ju avboka i tid. Om jag till exempel blir sen till tåget måste jag alltså hinna fram till SJ:s avbokning innan avgång för att få pengarna. Känns bättre att riskera de 212 kronorna…

Dessutom: jag har ju tidigare klagat på att jag ofta får åka baklänges och då framkom argumentet att det går att välja plats när man bokar. Ok, nu har jag också fått göra det (För att jag reser med SJ Prio? För att det inte var studentbiljett? Ja, inte vet jag vad det är som avgör…), men inte fan hjälpte det. På varenda vagn utom förstaklassvagnen stod det nämligen att “färdriktningen kan variera”. Värdelöst!

Hur kan SJ komma undan med att vara så värdelösa?

1 kommentar

Stolen ergonom-approvad!

Jag har fått bekräftat av en ergonom att min stol är bättre än de flashiga kontorsstolarna!

Ergonomisk arbetsplats
Ful men bra stol.

Vi har precis haft en liten föreläsning med en ergonom som förevisade hur man ska ställa in kontorsstolarna och arbetsborden. Efteråt frågade jag om min fula stol. Jag förväntade mig nog att han skulle börja visa hur jag skulle ställa in den flashiga kontorsstolen, men icke. I stället bekräftade han att denna löjliga lilla stol är mycket bättre för mig. Jag är för kort för de häftiga stolarna! Och det som var lite lustigt i sammanhanget var att han själv var för lång för både stolen och för bordet i stå-läget, så han demonstrerade hur man nästan skulle ställa in dem. Man ska vara normallång för att kunna ha en korrekt arbetsställning, alltså… Kortis- och långisdiskriminering!

Han rekommenderade mig att begära en riktig stol efter föräldraledigheten, en som har inställningsmöjligheter men passar en kortis. Fulstolen duger i alla fall tills vidare.

3 kommentarer

Blommorna avlöser varandra :)

Examensblommor från Ingbritt & Janne

Imorse slängde jag de kvarvarande knastertorra liljorna från buketten jag fick av Jonas. Ett par timmar senare kom det nya blommor! Ingbritt och Janne, svärföräldrarna, grattar till examen! Jag blev väldigt glad och överraskad – jag höll nästan på att missa dem, jag tänkte först inte öppna eftersom det aldrig ringer på någon oannonserad som vi vill ha besök från här…

Examensblommor från Ingbritt & Janne

2 kommentarer

Veganerna – en bok om dom som stör

Ur förordet:

Den här boken handlar om idéer som stör och om en politisk praktik som retar: veganism. Den vrede landets veganer lyckats riva upp i svensk vuxenvärld är unik. På mer än ett sätt.

Man kunde tro att det bara är de militanta – trots allt bara ett fåtal av landets tiotusentals veganer – som upprör. Men så är det inte. Även de fridsamma irriterar. Föräldrar provoceras av barn som vägrar äta “döda djur”, skolledningar får problem och anklagas för “etisk diskriminering”, /…/ en rätt samlad vänster sätter upp kalla handen och säger att djurrättsfilosofin “hotar humanismen” medan kristna auktoriteter hävdar att djurrättsrörelsens mål är en “livsfarlig devalvering av människovärdet”. På kultursidor har vreden varit som störst: “Hos veganerna kan man verkligen tala om ett hat mot människan.”

Kort sagt: veganer stör.

/…/ Var kommer denna multifrontsoro från det etablerade samhället ifrån? Är den befogad? I så fall varför? Och vad vill egentligen veganerna?

Det här är alltså en reportagebok med elva texter om veganism. Många av dem är intressanta, men för mig kändes det som att det blev torrt i de långa partierna om politiker och filosofer, samt att lite väl mycket fokus låg på militanta aktiviteter. Jag tycker det är vansinnigt intressant det Linton skriver i förordet; att veganer stör, även de fredliga. Jag har ju själv märkt att människor blir förvånansvärt upprörda när man säger att man inte vill döda och utnyttja djur. Jag hade gärna velat läsa mer om det, men jag tycker att Linton mest snuddar vid oss snälla djurrättsförespråkare och fokuserar mycket mer på dem som faktiskt stör genom våld, trakasserier, hot och skadegörelse. Sånt tycker jag är fel och jag tror verkligen inte det är rätt sätt att få människor mer vänligt inställda till djurrätt och veganism. Är det sånt man menar är det liksom inte så spektakulärt att påstå att “veganer stör”… för det är ju precis det de försöker göra. Det är mycket intressantare att fundera kring hur man stör genom sina blotta åsikter – det blir ju indirekt så att man signalerar att alla andra är omoraliska när man säger att man inte äter djurprodukter av moraliska skäl, och det kan nog många gånger vara störande för att folk vet att djurindustrin är hemsk och egentligen kan hålla med åtminstone litegrann… samtidigt som det såklart finns ett oerhört blundande för alltihop – hur ofta hör man inte “men vadå, kor har det väl inte så illa?” från folk som på allvar tror att det ser ut som i “bregottfabriken” från reklamens förskönade värld.

Det är kul att ha läst boken, men den var inte vad jag hoppades på.

BokinfoTitel: Veganerna - en bok om dom som stör
Författare: Linton, Magnus
ISBN: 9189044797
2 kommentarer

Värddjuret

Jag har köpt ytterligare en Hermanson-bok från ett antikvariat på nätet. Det är verkligen synd att så få av hennes böcker går att köpa via de vanliga kanalerna, för de är enormt läsvärda!

Värddjuret handlar om Anna (jag tror namnet nämns en eller två gånger i boken bara…), som åter är ensam efter ett förhållande med en gift man. Hon reser till Borneo för att fly sin vardag en stund och när hon kommer tillbaka har hon en böld på låret. Hon uppsöker läkare och blir vidarebefordrad till den excentriske doktor Willof. Han berättar att det finns en fjäril som heter recentia alba, vars larver när det är dags för förpuppning borrar sig in i huden på en särskild sorts apor. Han är säker på att fjärilarna i brist på apor i stället använt Anna som värddjur och han övertalar henne att komma och bo i hans växthus, där miljön är lämpad för de sällsynta fjärilarnas utveckling.

Det är en märklig historia med märkliga (och osympatiska!) karaktärer och det är på klassiskt hermansonskt vis märkligt på ett väldigt mysigt sätt. Jag gillar särskilt att man inte riktigt vet om man kan lita på doktor Willof, eller om han bara dillar…

BokinfoTitel: Värddjuret
Författare: Hermanson, Marie
ISBN: 9100572578
Lämna en kommentar

Lite ledig nu kanske?

Jag tror faktiskt jag ska försöka vara ledig i helgen. Riktigt ledig, det vill säga försöka göra ingenting och vila upp mig. Jag är väldigt trött nu, det har varit så mycket på sistone! Jag har inte varit ledig på hur länge som helst, eftersom jag pysslat exjobb och allt vad det är.

Måndag-tisdag var jag i Stockholm med jobbet. Föreläsningar med YP-gruppen (Young Professionals). Det var bra, men också väldigt jobbigt eftersom jag var tvungen att gå upp 4.15 på måndagsmorgonen och kom hem efter 21 på tisdagskvällen. Jag bodde på hotell Scandic Sergel Plaza, väldigt nära Acando och T-centralen – dvs perfekt läge.

Resten av arbetsveckan har varit… frustrerande! Jag har haft tokmycket att göra hela tiden utan att egentligen kunna åstadkomma eller debitera någonting – det har mest varit att få olika system att göra som vi vill, vilket de redan borde göra…

I onsdags var det vattengympa som vanligt och innan dess fikade jag med en av de andra deltagarna – Therese, som råkade nämna för några veckor sedan att hon har Stampen-kyrkogårdens fina “Tänk på döden” precis utanför sovrumsfönstret, vilket gjorde att jag frågade om hennes respektive möjligtvis hette Gunnar… och så var det ju. Jonas har varit hos dem och spelat rollspel!

I torsdags var vi på det första av fyra tillfällen med föräldrautbildning. Temat var förlossning och dess olika stadier.

Igår fredag lunchade jag i Saluhallens soppkök med Karin. Hon jobbar ju vid Järntorget numera (i stället för Mölndal), så det går ju faktiskt att ta en lunchdejt ibland! Trevligt!

Helt lätt är det inte att vara ledig… man har så mycket att pyssla med jämt! Det är visserligen ganska lätt att bestämma sig för att inte plugga cert just i helgen, vilket är mitt nästa stora Måste (jag har inte tid att plugga på arbetstid längre och vill verkligen ta certet inom kort), men man har ju en massa annat… även om det inte är riktiga, viktiga plikter så kan det ändå kännas stressande att veta att man “måste” skriva de där bokrecensionerna, returnera den där tygblöjan, ta den där månadsbilden… Jag ska göra lite sånt innan jag börjar aktivt slappna av genom att t.ex. spela Oblivion, läsa Språktidningen, eller läsa Luftslottet som sprängdes… och jag hoppas att det inte drar ut alltför mycket på tiden, det är ju en risk! Måste skynda mig att hinna slappna av! :)

Vi inledde i alla fall helgen ganska bra med att se film igår… och vi åt pizza till, så slapp vi laga mat också. Men jag höll givetvis på och stresspysslade ända fram tills vi började titta och hann inte alls färdigt med det jag höll på med. Inte bra. Man borde vara bättre på att dela upp sin tid i aktivitet och vila. Vara effektiv under aktivitetsfaserna och verkligen vila under viloperioderna.

Jonas åkte för övrigt till jobbet för en stund sedan… på en lördag. Så det är bara jag som siktar på vilohelg…

1 kommentar

Exjobbet klart!

Det känns fortfarande alldeles overkligt och som att det inte är riktigt klart ändå, men faktum är att jag laddade upp min godkända exjobbsrapport till LiUs publiceringssystem igår kväll.

Magiskt..!

Jag vet inte riktigt om jag vågar tro att det är sant. Det känns som att någon när som helst ska skratta mig rakt upp i ansiktet, säga Jaså, trodde du att du var KLAR? och ge mig massor av mer jobb.

Visst kan det administrativa fortfarande strula, men det borde bara vara det kvar. Jag antar att jag får vänta tills exjobbet klarrapporterats i LADOK och sen ansöka om examen. Mina fristående kurser ligger inte i samma system som LiU-kurserna, men jag hoppas att det inte ska bli strul av det… jag kan i alla fall bifoga LADOK-utdrag och ett protokoll från ett möte där de som bestämmer bestämde att mina kurser får räknas in i examen.

Vore guld att få examen 2008! Hoppas att det går…

6 kommentarer