Kungsholmen Runt 2024

Igår sprang jag mitt favoritlopp Kungsholmen Runt 10 km för sjätte gången. Maximal tur med vädret gav precis såna förhållanden som jag förknippar med loppet (även om det hällregnade 2022): t-shirtväder med sol, härligt att lägga sig och slappa i gräset efter loppet och förundras över hur snabbt personerna i täten av halvmaran springer. De springer ju två varv och vinnaren kom in för andra varvet strax efter att jag gått i mål, jag konstaterade sedan att hans tid på 21 km var 8 sekunder snabbare än min på 10 km, hehe. Jag vet ju att folk springer väldigt snabbt, men det känns liksom extra mycket när man precis sprungit en mil och kan jämföra sådär direkt …

En annan sak som bidrar till att jag räknar loppet som mitt favoritlopp är ju att det går förbi där vi bor. Så Jonas och barnen kom ut och hejade och fotade. Alltid kul. :)

I vanlig ordning är jag i dålig löpform och hade inga särskilda förväntningar annat än att jag ville ta mig runt. En liten önskan om att klara mig under 7 min/km fanns, men jag hade inte gråtit om jag missat det. Däremot blev jag såklart glad att jag klarade det! :)

Min officiella tid blev 1:08:51, alltså 6:53 min/km. Mitt mer långsiktiga mål är såklart fortfarande att springa under timmen (jag har klarat milen under timmen en gång), men just nu är jag väldigt nöjd så här. Springer ju väldigt sällan så här långt, men är sugen på att göra det oftare!

Jag startade i sista startgruppen och i början var det trångt. Det var inte tal om att välja sin egen hastighet under den första biten och jag skulle säkert ha sprungit fortare om jag kunnat, men det var nog bara bra att jag bromsades lite där och inte tog ut mig!

Tiden per kilometer blev så här:

km 1: 6:30
km 2: 6:31
km 3: 6:43
km 4: 7:00
km 5: 7:17
km 6: 7:07
km 7: 7:53
km 8: 7:07
km 9: 6:23
km 10: 6:23

Så efter en bra start segade jag ihop lite när backarna kom och ett tag såg det mörkt ut att klara sig under 7 min/km i snitt … men jag lyckades ta igen det på slutet och det är väl det jag är allra mest nöjd med! Men det var tufft! Det var nämligen trångt på slutet och folk sprang lite långsammare än jag ville. Så då fick jag trixa en del för att ta mig förbi dem, vilket ju tar en del energi. Det var dessutom några som varvade att gå med att springa skapligt snabbt, så att jag fick ta mig om samma sällskap flera gånger … Det här var under km 9 och när jag äntligen kände att jag hade fritt framför mig igen hade jag nått parken och var ganska trött … mentalt kändes det som att jag var nästan framme, men sen skulle man ju runt hela parken också och det var tufft att blicka ner på klockan och se att det var nästan 1,5 km kvar efter det som kändes som min slutspurt. Men ja, i mål kom jag ju till slut.