Etikett: milen

Tjejmilen 2024

Publicerat den 1 september 2024

Skönt att kollapsa bland höstlöven (!) en stund efter loppet

Igår var det dags igen för Tjejmilen! I år var jubileumsåret då de firade 40 år och det innebar NY BANA! Jag brukar ju alltid beklaga mig över att Tjejmilen avslutas med en mördarbacke, men så var inte fallet i år. Banan gick också mer inåt stan. En mycket bra förändring! Jag skulle inte ha något emot om den blev permanent.

Det innebar också att start/mål-området var flyttat till Sjöhistoriska muséet. Jag försökte redan på jobblunchen på fredagen ta mig dit för att hämta nummerlappen, men det sket sig. Jag missade precis buss 69 vid Kungsträdgården och väntade i en halvtimme på nästa, som var försenad, och när den kom fram så var den full och tog inte ombord fler. Så jag åkte hem i stället … Om jag hade vetat det direkt skulle jag ha kunnat gå, men vänta en halvtimme och sen gå kändes lite för dåligt för min arbetsdag.

Nåväl, på lördagen gick det smidigt att hämta nummerlapp och jag uppskattade verkligen att hänga vid Sjöhistoriska. Jag åt veganburgare på deras uteservering efter att ha suttit i solen och läst medan jag väntade på den och sen gick jag in och använde vattentoalett, wow! Efter det blev det en glass från en glassvagn utanför och sen var det plötsligt nästan bara en timme kvar till start, så jag gick och lämnade väskan och ställde mig sen i en bajamajakö för sista-kissen och där försvann den tiden … Eller, jag ville in i den redan fullpackade startfållan i skaplig tid också. Men det blev tyvärr ingen uppvärmningsjogg längs vattnet, som jag fantiserade om när jag satt vid Sjöhistoriska …

Burgare och bok på Sjöhistoriskas uteservering innan loppet

Det är ju alltid såå högt tryck på Tjejmilen och långa köer till allt och trångt överallt. Vilket ju är både bra och mindre bra … Om de kunde ha trippelt så många bajamajor och ett smidigare väskinlämningssystem (alltså allvarligt, de måste stå och skriva på allas lappar?!) hade det varit så mycket bättre. Men FOLKHAVET är ju också en del av upplevelsen, såklart.

Underhållningen längsmed banan är också extra bra på Tjejmilen. De senaste åren har jag vant mig vid att ganska snart efter start peppas av Caroline af Ugglas och hennes Kör för alla, som sjunger “…and I will walk 500 miles, and I will walk 500 more…”, men nu hann jag bli rädd att de var helt borttagna innan de till slut dök upp längre fram på banan, phew! Dock tajmade jag inte 500 miles, men fick i stället höra dem chanta “tjejer, tjejer, tjejer” och de gjorde mig i vanlig ordning glad. Fick också väldigt peppiga barn, sambarytmer, annan skönsång olika former och riktigt mycket publik från allmänheten också – säkert mer i år för att banan som sagt tog en sväng in mot stan och inte bara gick ute på Djurgården. Stort tack till alla som hejar och peppar! <3

Bitvis var det trångt och jag fattar verkligen inte varför de inte gör som på många andra lopp och tydligt förklarar det som för många är en oskriven regel på lopp, att man har omkörningsfil till vänster och vilofil till höger. Det flyter så mycket bättre om fler håller sig till det och inte plötsligt stannar längst till vänster …

Jag har ju mitt mål att springa milen under timmen på ett riktigt lopp någon himla gång … har gjort det på Tjejmilen under covid då man sprang på valfri plats, och då jag såklart valde en helt platt bana, men annars är 1:01:58 det närmsta jag kommit (Tjejmilen 2017). Så det var givetvis det jag försökte, även om jag kände mig långt ifrån säker på att lyckas. Jag höll koll på snittfarten enligt klockan hela tiden och enligt den förhöll det sig så här:

km 1: 5:41
km 2: 5:59
km 3: 6:06
km 4: 6:01
km 5: 5:53
km 6: 6:10
km 7: 6:12
km 8: 6:27
km 9: 6:45
km 10: 6:22
+0,24 km 5:56 min/km

(fast det jag tittade på var alltså sammanlagda snittfarten hittills + att jag åtminstone vid vissa avklarade kilometrar såg den kilometertiden poppa upp en snabbis på skärmen, men jag missade flera också – tyvärr inte den opeppiga km 8, inte kul att se att den tagit 6:27 och inse att det var kört att komma in under timmen …)

Min klocka var alltså inte riktigt överens med loppets mätning utan tyckte att jag sprang 10,24 km. Enligt den hade jag fortfarande snittfart på under 6 min/km när jag sprungit 7 km och den tyckte att tiden för 5 km var 29:39 och miltiden 1:01:34. Så jag kände mig lite snuvad när jag såg officiella tiden för 5 km som var 30:23 (över den magiska gränsen på 30 minuter i stället för under …) och miltid/totaltid 1:02:57. Och det var surt på slutet när min klocka tyckte att jag sprungit 9,5 km och folk stod och hejade med “750 meter kvar!”-skyltar, uääähhh! Men men, man ska väl inte tro att klockan alltid mäter exakt rätt.

Men, men. Jag är nöjd med min insats. Jag lyckades pressa på bra under de första 7 kilometrarna och sen kände jag tydligt att jag tappade det och verkligen inte orkade upprätthålla farten. Jag springer ju oftast 5 km till vardags, och milen bara när jag springer lopp. Inte jättesmart kanske – det har hänt på väldigt många lopp nu att jag segar ihop så där på slutet. Tycker ju att det tar lite för lång tid att springa milen i vardagen, men får väl försöka få till det ibland i alla fall …

Jag var i alla fall ordentligt trött efteråt och det kändes bra. Jag har ju haft en tendens att mysspringa de senaste åren, men börjat försöka vara bättre på att pressa mig lite hårdare och det kände jag att jag gjorde nu.

Dessutom förbättrade jag mig ju faktiskt jämfört med mitt senaste millopp och fortsatte därmed årets positiva trend. Jag sprang visserligen inte snabbare totalt än mitt senaste lopp, som var på 5 km, men tiden vid 5 km var bättre än sluttiden för det loppet! Så jag är glad att ha fortsatt förbättra mig trots att jag haft en springfri semester mellan! Här är alltså resultaten sedan i våras:

Kungsholmen runt 10 km, 1:08:51, 6:53 min/km
Vårruset 5 km, 32:07, 6:25 min/km
Söder runt 10 km, 1:03:59, 6:24 min/km
Stockholm Streets 5 km, 31:11, 6:14 min/km
Tjejmilen 10 km, 1:02:57, 6:18 min/km (5 km: 30:23)

Jag är inte inbokad på fler lopp i år, men får se om jag anmäler mig till Sicklaloppet och/eller Hässelbyloppet kanske. Skulle kunna bli försök på 5 km under 30 i Sickla och nytt försök på milen under timmen i Hässelby, men det är kanske lite för kort tid kvar och lite för mycket annat i livet, vi får se …

Och JAAAA jag är anmäld till Tjejmilen 2025! Det kommer att bli min 10:e Tjejmil (Virtual-loppet inkluderat)!

Lämna en kommentar

Söder Runt 2024

Publicerat den 9 juni 2024

Igår sprang jag Söder Runt, 10 km! Det är ett av mina favoritlopp, som jag försöker springa varje år. I år blev mitt sjätte. Jag har sprungit 2018, 2019, 2020 (drop-in under Runner’s week pga covid), 2022, 2023 och 2024. Missade 2021 bara.

Sommarvärmen har ju lämnat oss för tillfället, så innan loppet var det såpass kallt i blåsten att jag valde att springa med min tunna löparjacka på (tur att jag tänkte på att ta med den!). Det var skönt! Det blev lite varmt ett tag, men strax därefter friskade det i ordentligt och på det stora hela var det rätt lagom.

Jag har haft problem med mjölksyra i vaderna på sistone. Det brukar komma under första kilometern eller så, men kännas bättre bortåt tredje, så jag testade att springa en del i Tantolunden innan loppet. Mjölksyran kom nästan direkt, men jag sprang lite och varvade med stretchpauser. Det funkade!

Jag hade ett nästan osannolikt bra flyt under loppet. Har nog aldrig sprungit en så bekväm mil? Under merparten var det knappt jobbigt och jag hade en skön lunk. Under andra halvan någonstans började tårna domna av på högerfoten … och under sista kilometern hade det spritt sig till en större del av båda framfötterna vilket ledde till att jag kände mig lite stapplig + att knät också började ömma där på slutet. Men det var egentligen bara sista kilometern som det kändes tufft på riktigt.

Jag var ju väldigt nöjd med att jag sprang Vårruset för 2,5 vecka sedan med 06:25-fart och tiden 32:07 på 5 km. (Mitt egentliga mål är ju under 06:00-fart, dvs milen under timmen, men det har inte varit aktuellt de senaste åren.) Jag satte 06:30-fart som mål för Söder runt, men kände också att jag skulle vara nöjd med lite sämre fart än så, det är ju ändå skillnad på 5 och 10 km … men snittfarten blev 06:24 min/km! Och nu när jag lade in loppet i min lista över sprungna lopp ser jag att tiden 1:03:59 är den bästa tiden jag fått på Söder runt hittills! Alltså wow, äntligen går det åt rätt håll igen!

Väldigt nöjd med kilometertiderna:

Bara nr 1 och 5 låg under målfarten och första kilometern var det inte tal om att välja fart själv – det gick mycket långsammare i början, men snabbare på slutet, så blev ändå bra till slut. Amazed av kilometer 8!

Blev så pepp nu att jag anmälde mig till Stockholm Streets 5 km på torsdag med målet att springa snabbare än 06:25 i alla fall. Spännande. :)

Kul grej: Skyltmannen stod och hejade under första kilometern, tillsammans med familjen. Kul att se honom igen, det var ett tag sen för mig.

Bra grej: Äntligen fick jag en ny Söder runt-vattenflaska, som kan ersätta den jag haft vid sängen i ett år och som fått alldeles ostadig botten pga att den föll och slog in en av “piggarna” nån gång …

1 kommentar

Kungsholmen Runt 2024

Publicerat den 5 maj 2024

Skönt att slappa i gräset efter avklarad mil.

Igår sprang jag mitt favoritlopp Kungsholmen Runt 10 km för sjätte gången. Maximal tur med vädret gav precis såna förhållanden som jag förknippar med loppet (även om det hällregnade 2022): t-shirtväder med sol, härligt att lägga sig och slappa i gräset efter loppet och förundras över hur snabbt personerna i täten av halvmaran springer. De springer ju två varv och vinnaren kom in för andra varvet strax efter att jag gått i mål, jag konstaterade sedan att hans tid på 21 km var 8 sekunder snabbare än min på 10 km, hehe. Jag vet ju att folk springer väldigt snabbt, men det känns liksom extra mycket när man precis sprungit en mil och kan jämföra sådär direkt …

En annan sak som bidrar till att jag räknar loppet som mitt favoritlopp är ju att det går förbi där vi bor. Så Jonas och barnen kom ut och hejade och fotade. Alltid kul. :)

Nån mupp springer och viftar med armarna en bit bort… :)

I vanlig ordning är jag i dålig löpform och hade inga särskilda förväntningar annat än att jag ville ta mig runt. En liten önskan om att klara mig under 7 min/km fanns, men jag hade inte gråtit om jag missat det. Däremot blev jag såklart glad att jag klarade det! :)

Min officiella tid blev 1:08:51, alltså 6:53 min/km. Mitt mer långsiktiga mål är såklart fortfarande att springa under timmen (jag har klarat milen under timmen en gång), men just nu är jag väldigt nöjd så här. Springer ju väldigt sällan så här långt, men är sugen på att göra det oftare!

Jag startade i sista startgruppen och i början var det trångt. Det var inte tal om att välja sin egen hastighet under den första biten och jag skulle säkert ha sprungit fortare om jag kunnat, men det var nog bara bra att jag bromsades lite där och inte tog ut mig!

Tiden per kilometer blev så här:

km 1: 6:30
km 2: 6:31
km 3: 6:43
km 4: 7:00
km 5: 7:17
km 6: 7:07
km 7: 7:53
km 8: 7:07
km 9: 6:23
km 10: 6:23

Så efter en bra start segade jag ihop lite när backarna kom och ett tag såg det mörkt ut att klara sig under 7 min/km i snitt … men jag lyckades ta igen det på slutet och det är väl det jag är allra mest nöjd med! Men det var tufft! Det var nämligen trångt på slutet och folk sprang lite långsammare än jag ville. Så då fick jag trixa en del för att ta mig förbi dem, vilket ju tar en del energi. Det var dessutom några som varvade att gå med att springa skapligt snabbt, så att jag fick ta mig om samma sällskap flera gånger … Det här var under km 9 och när jag äntligen kände att jag hade fritt framför mig igen hade jag nått parken och var ganska trött … mentalt kändes det som att jag var nästan framme, men sen skulle man ju runt hela parken också och det var tufft att blicka ner på klockan och se att det var nästan 1,5 km kvar efter det som kändes som min slutspurt. Men ja, i mål kom jag ju till slut.

1 kommentar

Tjejmilen 2023

Publicerat den 2 september 2023

Idag sprang jag Tjejmilen för åttonde gången på raken. Jobbar på att bli en sån där cool tant som sprungit alla lopp i 30+ år! :)

I år var expot med nummerlappsutdelningen inte på Östermalms IP utan vid evenemangsområdet på Gärdet. Smidigt! Fast deadline för nummerlappshämtning var kl 11 och jag skulle springa 13:15, så jag var ändå tvungen att vara tidig.

Efter att ha hämtat nummerlapp och goodiebag samt kollat in det något leriga området litegrann flydde jag ljudvolymen och satte mig uppåt kullen vid sidan av.

Satt en stund och chillade och åt medhavd lunch (pizzarester från fredagsmyset igår). Jag tyckte att jippot lät för mycket även på det avståndet … blir så trött av allt ljud. Oh well. Det duggregnade då och då och jag blev till slut rätt kall av att sitta still, men då var det också dags att börja röra på sig. Det brukar ju ta en stund att gå på toa och lämna in väskan.

Toaköerna brukar vara hemska, men det var faktiskt bättre i år. Hade gärna hunnit gå en gång till, dock. Gick 45 minuter innan start, men sen tog det tid att köa till väskinlämningen och vid 13, dvs 15 min kvar, gick jag in i startfållan, vilket var bra, eftersom grupperna rörde sig framåt vid varje start och det kändes skönt att slippa leta efter rätt grupp. I början av loppet övervägde jag att stanna vid någon bajamaja, men sen tänkte jag äsch varje gång jag såg någon … det funkade ändå.

Vädret var svalt och småregnigt, vilket var sådär innan loppet, men väldigt skönt under loppet. Jag är glad att jag tog shorts och t-shirt, men också att jag drog på mjukisbyxor och tröja över, så jag inte behövde frysa för mycket innan start. Skönt att klä på sig igen efteråt också!

Det var trångt i starten och det känns alltid lite jobbigt att inte kunna styra farten så bra, men jag insåg snart att farten passade mig väldigt bra! Så jag bara följde med och de första 5 kilometrarna kändes rentav riktigt lätta! Skön lunk och inga plågor.

Andra halvan blev lite tyngre och backarna kändes jobbiga. I slutet av km 7 fick jag ont i vänstra vaden och strax därefter i höger knä … undrar om man utan att märka det belastar det snällare benet hårdare? Då gick det också lite långsammare, men efter ett tag lade sig det onda på en nästan ignorerbar nivå och jag kom in i bättre lunk igen.

Som alltid är det tufft med den långa backen i början av sista kilometern, men det var bara att tugga på …

Officiell tid blev 1:06:12. Inte min bästa, men inte heller min sämsta milloppstid. Jag hoppas fortfarande kunna komma under timmen på ett “riktigt” lopp (lyckades ju på virtuella Tjejmilen 2020, när jag fick springa valfri sträcka och såg till att skippa backar, hehe), men det var inget som kändes aktuellt i år heller. Jag är nöjd med att jag sprang hela (bortsett från att jag stannade till vid vätskekontroller) och att det inte var alltför plågsamt. :)

Än en gång kände jag i slutet att jag inte tagit ut mig sådär maximalt, men jag vet ju typ inte hur man gör längre?! Eller, jag vågar nog inte riktigt. För tänk om jag tar ut mig för mycket och det tar tvärstopp! Så det var inget kollapsa i gräset utan jag knatade bara vidare och bort till väskinlämningen direkt.

Om jag hade brytt mig mer om farten skulle jag nog ha blivit sur över den ganska stora diffen mellan min klockas min/km-tid och den på resultatsidan. Klockan sa att jag låg på eller under 6:30 hela första halvan och sen klättrade den upp lite, men slutade ändå på 6:32. Men officiell fart blev 6.37! Om jag hade hårdsatsat på att komma under timmen och klarat 5:59 min/km enligt klockan, skulle jag ha blivit riktigt besviken för 6:04. Men ja, klockan mätte inte exakt en mil heller utan 10.16 km … och tiden 1:06:21 … Oh well. I år spelade det ingen roll. Men när/om det är dags för satsning får jag väl satsa med lite marginal …

Jag stannade inte särskilt länge efteråt, men jag såg till att bli bjuden på “frukost” i alla fall. Fick syn på Kellogg’s frukostvagnar ganska nära starten, men tyckte då att det var för nära inpå. Efter loppet passade det bättre och inte var det så lång kö heller! Tyckte det var så perfekt att det var Kellogg’s och Alpro, så alla fick sojayoghurt (naturell eller blåbär, jag valde naturell) och val av flingor (jag tog Special K Red Berries) och topping (mandlar och banan tog jag). Gott! Innan loppet fick jag kaffe av SJ också och där var kaffemjölken havremjölk! Trevligt när det finns veganska grejer – fick Raw Bite i goodie bagen också, men flera icke-veganska grejer också.

Blev bjuden på vegansk “frukost” vid 14:40 :)

2 kommentarer

Söder runt 2023

Publicerat den 11 juni 2023

Yay! Jag lyckades springa Söder runt också och det gick väldigt mycket bättre än Kungsholmen runt. Den här gången höll jag förvånansvärt jämnt tempo och hade en skön lunk nästan hela tiden (men visst var det tyngre mot slutet och även lite kramp i vaden, ömmande knän och sånt). Kom i mål på 1:05:58, vilket var bättre än jag vågade hoppas på. Tänkte att det kanske skulle gå att slå Kungsholmen runt i alla fall och eventuellt komma in under 1:10.

Framgångsfaktorer: 1) kvällslopp! Det brukar gå mycket bättre för mig att springa kvällstid, ändå springer jag oftast morgon/förmiddag/lunch … 2) platt lopp! Faktiskt, på riktigt! De flesta lopp som påstår att de är platta har ju ändå jobbiga backar. Söder runt har ett par små uppåtlut mot slutet, men verkligen inte mycket. 3) att jag sov innan … var rejält trött, så det behövdes nog.

1 kommentar

Kungsholmen runt 2023

Publicerat den 13 maj 2023

Yaay! Jag tog mig dit! Och sen tog jag mig runt! Med det är jag väldigt nöjd, faktiskt. Skit samma att det inte blev någon fantastisk tid (1:10:56). Nu när jag kollar min lopptabell ser jag att jag faktiskt sprang ännu lite långsammare 2019, så det var faktiskt inte mitt långsammaste Kungsholmen runt, wow. :)

Jag tvekade in i det sista om jag skulle delta eller inte, men jag är glad att jag gjorde det. Jag har bommat många löpchanser på sistone för att jag helt enkelt inte orkat. Så jag kände mig inte precis förberedd. Och i onsdags när jag gick på promenad gjorde det rätt ordentligt ont i mitt dåliga knä, framförallt i nerförsbackarna. Men idag kändes det i alla fall tillräckligt okej, så jag gav det en chans. Och jag tror jag behövde lyckas med något nu, för att jag har haft en del motgångar på sistone (den allmänna orken, skrivandet …), så det var väldigt bra.

Första halvan av loppet gick verkligen över förväntan! Min Garmin-app gav mig till och med en utmärkelse för snabbaste 5 km på 33:20 (alltså snabbast sedan jag började springa med klockan, dvs ca i år). Något som hjälpte mig hålla peppen uppe var att familjen skulle stå och heja utanför oss. <3 Väldigt kul att springa förbi hemmavid!

Strax därefter blev det tungt. Jag märker att jag blir peppad av att komma framåt rent geografiskt. När det blir onödiga kringelkrokar tycker jag det känns jobbigt. Det var en sån i Kristineberg, sprang längs vattnet och sen tillbaka. Då gick det som segast… Sen var det tyvärr samma grej på slutet i år (banan lite annorlunda mot tidigare). Man gick inte i mål när man kom till målbågen i parken (!) utan skulle fortsätta ett varv runt och tillbaka. Gaah. Såå jobbigt.

Jag fick lite ny energi igen när det var 2 km kvar och den höll i sig en stund i alla fall innan det blev segt igen …

Jag gillar verkligen Kungsholmen runt. Och idag fick vi sommarväder! Saknade ölen man fick vid målgång för några år sedan, hade suttit fint …

Något som är väldigt fint att se är Löparakademins ungdomsgrupper som springer tillsammans och peppar varandra – och indirekt oss andra som råkar springa i närheten av dem. Googlade lite nu och de har visst ett 10-veckorsprogram för niondeklassare i en rad förorter med sisådär positivt rykte, om vi säger så, och det är ju bara hur bra som helst. Har sett dem tidigare år också och alltså wow!

I vanlig ordning var det lite svårt att gå hem efter loppet. :) Först tog jag igen mig en stund och sen blev jag nyfiken på halvmaralöparna. Det är ju lite speciellt att halvmaran startar en timme efter milloppet och de springer helt enkelt två varv (och lite till). De millöpare som var lite långsammare än jag fick se sig omsprungna av folk på halvmaran, som alltså sprungit lika långt men på en timmes kortare tid ..!

Jag stod och tittade på målgången ett tag och så hejade jag lite på en fellow deltagare från Vegan Runners (ingen jag kände, men lite klubbpepp liksom!). Sen kände jag mig färdig och gick hem.

I vanlig ordning har jag sovit en stund efter loppet och ikväll är det ESC-final till seeeent … gäsp.

3 kommentarer

Tjejmilen 2022

Publicerat den 4 september 2022

Det har inte varit någon springsommar för min del. Jag har lagt min energi på att semestra med familjen, vilket vi ju också gjort ganska aktivt, med vandring och så. Men det där med att springa kom jag helt ur.

Jag sprang en gång i juli. 31 juli. :) I augusti blev det tre omgångar lätt jogg, varav den sista verkligen inte gick. Fick så ont i vaderna och smärtan satt kvar så länge efteråt att jag hann bli nervös över min och Veroniqas vandring på Sörmlandsleden – som ju lyckligtvis gick bra ändå. Men vandringen gjorde också att jag hoppade över att jogga ända fram till två dagar innan Tjejmilen. Då tog jag mig faktiskt 6,2 km, fast väldigt långsamt och med många gåpauser, just på grund av vaderna.

Jag hade, som ni förstår, väldigt lågt ställda förväntningar inför Tjejmilen. Just det, sa jag att jag var förkyld där i dagarna innan också? Haha. Nej, det såg inte bra ut. Men självklart ville jag inte bryta min streak – det skulle bli sjunde året i rad jag sprang (virtuellt 2020).

Jag bestämde mig för att bara ta mig runt. Gå om jag behövde. Ingen tidspress. Inte bli stressad av trängseln i starten. Bara vara, bara köra. Och vet ni? Det gick verkligen över förväntan.

Under de första trängselkilometrarna följde jag mest bara klungans bekväma lunk. Lite otålig blev jag till slut och låg i omkörning ett tag. Efter ett tag blev det mindre trångt och jag kände mig mindre instängd och mer fri att springa eget tempo. Jag tittade på mobilen en enda gång, när jag plockade upp den för att ta en bild. Ingen imponerande fart … men äsch! Jag lunkade vidare och kom in i en väldigt bekväm fart som inte kändes jobbig. Jag fick inte ens n¨ågra direkta svackor. Lite jobbigt var det såklart i eländesbacken på slutet. Nästan mer jobbigt innan backen, av bara vetskapen att den skulle komma … Och visst ömmade det lite i underbenen, men inte på något kritiskt sätt.

Men ja, jag tog mig i mål och jag sprang hela (stannade som hastigast två gånger för att ta vatten och en gång för att fot). Såg i efterhand att jag höll en ovanligt jämn fart för mina millopp, runt 7 min/km. Mitt standardmål är ju annars att försöka klara mig under timmen, vilket jag ytterst sällan gör. Svackorna kommer som brev på posten: först en vid 3 km, som jag brukar återhämta mig från. Vid ca 7 km kan jag fortfarande ha en bra snittid. Men strax därefter segar jag ihop totalt och går i mål med flera minuter längre tid än önskat.

Det var riktigt skönt att hitta en fart som gick att hålla den här gången. Att aldrig titta på tiden och känna att jag måste pusha mig hårdare.

Jag blev inte sådär totalt slut rent fysiskt. Det kändes som att tröttheten efteråt satt mer i huvudet. Jag var snurrig, mådde illa, dög ingenting till resten av dagen. Huvudet behövde ligga ner. Men jag brukar vara väldigt trött efter lopp och nu är det ju extra förståeligt att det dränerar mig. Idag, dagen efter, känner jag mig fortfarande lite “bakfull”, men mer okej nu i alla fall …

Glad att det blev ett 7:e lopp och att jag sprang hela!

Just ja, tiden! Den var ju inte det viktiga, men 1:08:49. Inte ens det långsammaste millopp jag sprungit, även om de flesta varit snabbare förstås…

Se lopplistan här!

Lämna en kommentar

Söder Runt 2022

Publicerat den 13 juni 2022

Jag hade ju precis bara smugit igång löpningen igen efter en svacka och hade fortfarande problem att springa ordentligt pga strejkande vader (och lite knän också, men inte lika hindrande, bara … ont, hehe). Ett litet millopp på det?! Sista planerade joggingrundan innan kändes ändå rätt ok, så jag körde. (Detta var alltså i lördags kväll, dvs 11 juni.)

Det gick hyfsat. Vid 6 km började ena vaden strejka såpass att jag gick en bit. Sen var det rätt segt ett tag när jag kom igång igen … Men jag tog mig runt utan alltför stora plågor. Och sprang i alla fall större delen av sträckan. :) Officiell tid blev 1:08:44.

Kul att jag kunde vara med, jag gillar ju de här springa-runt-en-ö-i-Stockholm-loppen (Kungsholmen runt och Söder runt).

Lämna en kommentar

Kungsholmen runt 2022

Publicerat den 7 maj 2022

Länge såg det ut som att jag skulle skippa mitt favoritlopp i år … men jag har fått tillbaka mycket av min fysiska energi och smugit igång joggningen så smått de senaste veckorna, så jag tänkte att jag kör! Det har visserligen gått sådär med joggandet, framför allt eftersom vaderna gett mig mycket problem (de brukar göra det när jag är ovan), så jag var helt inställd på att göra sämsta milloppet någonsin, gå stor del av vägen och att det fick vara okej så. Men det gick mycket bättre än väntat!

Vädret visade sig väl inte direkt från sin bästa sida. Det HÄLLREGNADE strax före starten, när jag uppvärmningsjoggade i Rålis och när jag stod i bajamajakön. Det kändes kallt och blåsigt, så jag behöll min löparjacka ovanpå min långärmade löpartröja och t-shirten jag fick när jag hämtade ut nummerlappen (på plats, pallade inte åka in till stan och göra det i förväg i år och det gick ju jättefint att göra på plats).

När starten gick var det uppehåll i regnet och det blev fort varmt att springa, så jag knöt löparjackan runt midjan. Sen kom värsta busvädret när jag sprungit halvvägs och sprang förbi här hemma, där mina tappra supporters stöttade mig. <3 Klar höjdpunkt!

Backen upp för Hornsbergs strand, förbi Mariedal, är ordentligt seg och den var nog början på mitt farttapp… det hade ändå gått förhållandevis bra, klart över förväntan, dittills. I Kristineberg gick det riktigt långsamt. Kul grej: i år fick man springa ett varv inne på Kristinebergs IP! Mindre kul grej: när jag tog upp telefonen inne på IP för att kolla läget i jogg-appen hade jag plötsligt inget pass igång. När jag kollade en stund tidigare funkade det fint, men nu var det bara borta. :( Så de sista 3 kilometrarna hade jag ingen aning om vad jag hade för fart. Trist – och jag känner att det har varit föör mycket krångel med jogg-appen nu, kanske måste växla tillbaka till RunKeeper ändå. :(

Det gick seeeegt ett bra tag sen, men sista kilometern eller så fick jag upp lite flyt igen. Målgång, banan och kolla tiden på webben (hade ju ingen egen tidtagning längre…): 1:07:48

Och jag sprang faktiskt hela vägen! Vaderna kändes såklart en del, men det gick att springa!

Innan detta har jag sprungit 18 millopp, varav 12 snabbare och 6 långsammare än detta. Så det var klart över förväntan, med tanke på min utmattning!

Efter Kungsholmen runt hör det till att mysa i gräset en stund, heja på folk som springer halvmaran efteråt och allmänt ha det mysigt. Tidigare var Erdinger sponsor och delade ut alkoholfri öl efter målgång, sååå himla mysigt med en kall öl i solen efter loppet. Men idag ..? Nja. Jag kom i mål och liksom bara stapplade hem, blöt och frusen…

Fick ett fint välkomnande hem också, barnen hade satt upp lappar på utsidan av dörren. :)

1 kommentar

Hässelbyloppet

Publicerat den 5 oktober 2021

I söndags sprang jag Hässelbyloppet, första loppet som kunde genomföras utan några särskilda coronarestriktioner. Alltså ett vanligt Hässelbylopp! Det som ska vara så platt och i år skulle det vara ännu plattare. Hmm, jaså, jag tycker att det är ganska backigt ett tag och så även i år. :D Ja, jag är känslig… Men det var trevligt i alla fall.

Träffade min skrivhängsbekanta Sanna vid start och vi höll hyfsat jämn fart med varandra under större delen av loppet (tills hon drog ifrån när jag säckade ihop vid ca 7,5 km).

Jag gjorde ett försök att hålla tillräckligt bra fart för att klara mig under timmen, men det höll inte hela vägen. Jag blir så seg i slutet av millopp, varje gång… Men jag är nöjd över mellantiden, 5 km under halvtimmen (29:54) i alla fall! Titta vilket fint diplom jag fick:

1 kommentar