Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Alla de stillsamma döda

Publicerat den 26 maj 2007

Efter Svart fjäril var jag sugen på att läsa mer av Anna Jansson och blev således glad när jag hittade denna i en dumpad kartong vid en container. Kul sätt att få en bok..!

Men… Jag är väldigt deckartrött nu. Alla de stillsamma döda griper inte tag i mig alls, jag försökte bara ta mig igenom den så fort som möjligt. Det handlar om kriminalinspektör Maria Wern som utreder ett försvinnande som visar sig vara en mer komplicerad historia än man först kan tro. Jag irriterar mig på saker som Marias familjeförhållanden med den extremt påtvingande svärmodern och den burduse grannen som alltid inkräktar på privatlivet – det blir lite fars av alltihop, så överdrivet känns det. På slutet får vi den klassiska scenen med skurken som berättar allt för sitt tilltänkta offer som vi redan vet kommer överleva. Jag kan inte komma på någon gång då det är förlåtligt att göra så… det är så billigt. Överhuvudtaget tycker jag att de där riktigt snygga ledtrådarna om hur saker ligger till saknas – eller så är jag bara för oengagerad för att lägga märke till dem, jag vet inte vilket.

Svart fjäril var bättre…

Nu ska jag försöka vara mer restriktiv med min deckarläsning. Jag ska läsa dem jag har och säkert införskaffa dem jag verkligen sett fram emot (Stieg Larssons Flickan som lekte med elden och Annika Bryns Brottsplats Rosenbad), men utöver dem är det dags för nya typer av läsupplevelser. Tipsa mig gärna! Inte deckare, inte verklighetsbaserade övergreppshistorier… nu vill jag uppleva något nytt i bokväg!

BokinfoTitel: Alla de stillsamma döda
Författare: Jansson, Anna
ISBN: 9172636939
Lämna en kommentar

Fuzzing – projektpresentation avklarad

Publicerat den 25 maj 2007

Idag har jag suttit i fyra timmar och lyssnat på projektpresentationer i kursen Language-Based Security. Utom i ca en kvart, då jag och min projektpartner stod framför gänget på cirka 25 grabbar och presenterade vårt bidrag till det hela. Jo, just det, jag var enda tjejen. Inte utan att man kände sig lite speciell.

Vårt projekt handlade om fuzzing, som är ett sätt att testa datorprogram och hitta buggar. Vad man gör är att skicka mer eller mindre slumpmässigt indata och försöka få programmet att krascha. Sen är tanken att man ska klura ut varför det kraschade och antingen exploatera eller laga buggen, beroende på om man är hacker eller utvecklare. :) Det är rätt coolt faktiskt och inte särskilt svårt att krascha program på detta sätt. Däremot är det förstås lite klurigare att lista ut vad det är som orsakar kraschen. Hur som helst har fuzzing använts för att hitta en uppsjö av obskyra buggar och det är en enkel och kostnadseffektiv metod som säkert har en ljus framtid. Intressant projekt, men väldigt skönt att ha det överstökat… eller ja, helt överstökat är det ju inte förrän vi fått godkänt – hoppas vi får det! Sen behöver vi bara få positivt besked angående sista labben också, så är den kursen klar. Ingen tenta! ♥!

Däremot har jag tenta i IP-kursen (intellectual property; patent, trademarks, copyright och sånt) på måndag. Tror ni kan gissa vad jag ska göra i helgen.

2 kommentarer

Vår lilla kryddträdgård!

Publicerat den 25 maj 2007

När jag var på IKEA med Karin förut köpte vi odlings-kit med basilika och ruccola. Nu har vi även köpt blomlådor och fröer från fröer.nu, så nu har vi en kryddträdgård på fönsterbrädan i köket. Utöver basilikan och ruccolan har vi rosmarin, citronmeliss, gräslök, persilja och smörgåskrasse på g, det senare på fatet i mitten. Hoppas att det blir nåt..!

Ruccolan går mycket bättre än basilikan, men basilikan har faktiskt tagit fart litegrann nu efter omflytten från den lilla IKEA-byttan till “kryddträdgården”.

Har mer att så också: söta runda små morötter, plus att vi fick en påse pumpafrön som bonus. Undrar hurdana pumpor man kan få i kruka..?

3 kommentarer

Sojamjölk… mmm…

Publicerat den 25 maj 2007

Jonas har fått ett sånt där veganryck igen då han börjar försöka vägra ägg och sånt (eller minska, åtminstone). Han testade att göra egen sojamjölk av sojamjöl enligt anvisningarna och tjaa… det är inte ett dugg godare än det ser ut. Grynigt och havreaktigt i smaken. Usch.

1 kommentar

Skrivtidsbrist

Publicerat den 23 maj 2007

Idag tänkte jag att när jag gått igenom alla föreläsningsslides i IP-kursen (tentaplugg), lagat mat, ätit och diskat, DÅ kunde jag få ta itu med skrivandet en stund. Sagt och gjort, jag gjorde allt jag skulle.

Men hur mycket ork och kreativitet finns det kvar när klockan hunnit bli 22:15 innan jag öppnat mitt utkast? Inte mycket, kan jag säga. Nu har jag suttit en halvtimme och scrollat upp och ner i dokumentet, antecknat saker jag vill fixa och givetvis kollat lite orelaterade saker på webben också. Inga större framgångar. Lite jag borde göra:

Ändra Leifs introduktionskapitel. Det är bara fakta staplat på varandra, sånt som borde klargöras i och med vad han gör i stället.

Baka in det som förut var en prolog nånstans mitt i texten, som en återblick i stället.

Fundera på tidslinjen, när saker händer och hur lång tid de tar.

Skriva mer miljöbeskrivningar!

Förbättra dialogen!

…ja, och så vidare.

Om ett par veckor är åtminstone skolan överstökad. Då ska jag “bara” arrangera vårt bröllop och förhoppningsvis sommarjobba… kanske finns det mer tid då? Eller efter bröllopet?

Åh, vad jag vill ha TID!

Lämna en kommentar

Solariepremiären

Publicerat den 23 maj 2007

Brudklänningsnervositeten (bara-axlar-historia) lockade mig att prova någonting jag aldrig gjort förut: att sola solarium. Jag vill inte vara en blekfet brudblobb och tänkte att lite solbränna skulle sitta fint. Eftersom jag bedömde mina chanser att få snygg färg på axlarna på naturlig väg som obefintlig sökte jag mig till Paus, drop-in-solarium i Johanneberg, alldeles nära Chalmers och där har jag hunnit vara några gånger nu.

Resultatet? Jo, jag blir brun, fast på fel ställen. Mina bleka axlar har jag kvar, däremot är jag duktigt brun om mage och lår. Vad ska jag med den solbrännan till?

Därtill var första gången en otäck upplevelse. Jag var rädd för precis allt och tänkte många paranoida tankar:

  • Tänk om jag lägger i pengar till fel solarium och väntar förgäves i fel rum?
  • Hjälp, nu måste jag skynda mig så jag hinner klä av mig innan det startar!
  • Tänk om jag inte hinner få på mig skyddsglasögonen och blir blind?
  • Det blir inte tätt, jag ser allt att det kommer in ljus som ser GRÖNT ut!
  • Hjälp, ska det låta så mycket om solariet, håller det på att gå sönder?
  • Tänk om glaset går sönder och jag ramlar ner på rören och glassplittret?
  • Låste jag verkligen dörren? Lät det inte precis som att det kom in någon?
  • Om jag ser efter ifall någon kom in, då måste jag ju TITTA, steks mina ögon då?
  • Sitter det en övervakningskamera någonstans och filmar mig nu?
  • Hjälp! Ska det ta så här lång tid? Tänk om någon har lagt i MER mynt bara för att steka mig totalt?

Dessutom var jag jättesmart: “Ta av alla smycken”, stod det. “Jag har ju inga smycken”, tänkte jag och hoppade i med förlovningsringen.

Nu har jag vant mig vid spektaklet och tycker att det är riktigt skönt att värma sig en stund – om det inte är dundervarmt ute förstås, då blir det alldeles för svettigt. Jag har även provat Meddo på Folkungagatan, men det var dyrare och kändes som en porrskrubb – det ligger ju i såna kvarter också. Paus är ljust och fräscht och de lånar ut skyddsglasögonen (på Meddo får man köpa egna i en automat).

Kanske syns det lite skillnad på axlarna också, men det är tusan inte mycket. Jag får väl ge mig ut på promenad för kombinerad solning och skotillvänjning med tubtopp och brudskor på mig någon vacker dag framöver.

3 kommentarer

Tebyte + skåpsinventering

Publicerat den 23 maj 2007

Har diskuterat tebyte med Ika och Sericea och tycker att det vore roligt att göra verklighet av planerna! Om fler är intresserade, säg till.

Hur ska vi göra? Antingen kan vi ju helt enkelt köpa roliga sorter och byta med varandra. Eller så kan vi byta ett antal smakprover av teer vi redan har hemma, så får man prova ännu fler sorter! Det senare är givetvis enklast med tepåsar, fast jag har mest lösviktste… och det går ju att komma överens om en mängd att förpacka i plastpåsar eller så.

Här kommer en lista på vad jag har hemma i bytvänliga mängder. Länkarna går till mina provsmakat-inlägg om sorterna.

Lösvikt
Kränkus Guteblandning
Kränkus Munkte
Kanelte
Japanskt körsbärste
Genmaicha
Söderblandning
Kärlekste
Earl Grey
Turkiskt apelsinte
Förkylningste
Chocomint
Rooibos Naturell Ekologisk
Grön Persika
Pai Mu Tan
Lust och fägring
Rooibos Skogsrå
Yogi (Nytt, ej skrivit om ännu. Egentligen inte te utan en blandning av kanel, ingefära, kryddnejlika, kardemumma och svartpeppar. Påminner om chai och är väldigt gott!)

Tepåsar
Indian Spice
Orange Jaïpur
Persian Earl Grey
Lipton Infusions Mexique
Carrefour Green Tea
Friggs Kvällsörtte

Vad gäller guteblandningen har jag 95g inklusive påsen och kan byta bort allt. Resten tänker jag mig bytesmängder lagom till ett par koppar.

Vad vill ni ha? Smakprov av dessa eller något annat? Vad vill ni byta med?

Det här kan bli riktigt spännande. :)

3 kommentarer

Monster House

Publicerat den 23 maj 2007

Animerad skräckfilm för barn! Kan tänka mig att ungarna blir livrädda av det här faktiskt…

DJ och hans polare är rädda för grannhuset och den otäcka farbrorn som bor där. Snart upptäcker de att huset i själva verket är ett levande monster som äter människor och saker med en enorm aptit.


Otäckt hus


Otäck farbror

Jag tyckte att filmen var helt okej. Storyn funkar. Man får en hel del ögongodis och röstskådespelarna är inte vilka som helst, utan till exempel Steve Buscemi, Maggie Gyllenhaal och Kathleen Turner.

FilminfoIMDB: Monster House
Regissör: Gil Kenan
År: 2006
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Twelve Monkeys

Publicerat den 23 maj 2007

Å, så roligt att se om en film jag minns som bra – och så är den det! Efter besvikelsen med The Haunting vågade jag inte hoppas, men något i mitt filmomdöme var tydligen bra även när jag var tonåring. :)

Från en dystopisk framtidsvärld, där de få överlevande efter ett dödligt virus tvingats gå under jorden, skickas James Cole (Bruce Willis) tillbaka till 1990-talet för att spåra virusets uppkomst. Ledtrådarna pekar mot den mystiska organisation som kallar sig Army of the Twelve Monkeys. Allt går såklart inte planenligt – bland annat blir mottagandet av 90-talsfolket det att de spärrar in honom på mentalsjukhus. Där lär han känna medpatienten Jeffrey Goines (Brad Pitt) och läkaren Kathryn Railly (Madeleine Stowe), som sedan spelar viktiga roller i den fortsatta berättelsen.


The Army of the Twelve Monkeys har lämnat spår

En riktigt bra tidsresefilm, inspirerad av Chris Markers La Jetée. Bra skådespelare, kul utnyttjande av tidsreseidéerna, bra handling, bra film. Det är roligt att se Brad Pitt som galen, med ögon som blickar åt olika håll.


“Galen” Cole/Willis och galen Goines/Pitt

Jag tycker om den här filmen!

FilminfoIMDB: Twelve Monkeys
Regissör: Terry Gilliam
År: 1995
Omdöme (1-5): 5
Lämna en kommentar