Helenas dagar Inlägg

Idag har vi uträttat bröllopsärenden. Först var vi på Remanns för justeringar av brudklänningen. Ojojoj, så jobbigt det blev då. Två personer stod där och gjorde sitt bästa för att övertyga mig om att bysten på klänningen inte behövde sys in utan lösningen var att stoppa den full av skumgummi. Annars skulle det bli helt fel form på klänningen (det vill säga att den skulle få min kroppsform…). När de visade hur de tyckte att det skulle göras med hjälp av nålar och inlägg såg det verkligen inte ett dugg bättre ut, bara sämre. En stor kudde längst fram, synbart inte en del av mig, ett glapp mellan mig och “bysten”. Till slut visade han hur det blev när han nålade in bysten och visade tydligt att han inte tyckte att det var acceptabelt. Fast jag stod på mig, jag ville hellre ha det så. Eftersom det var helt emot deras rekommendationer skrev de det på kvittot och sa att det var på min egen risk. Fast när jag väl bestämt mig slutgiltigt sa killen såklart plötsligt att “det kommer att bli jättebra”.

Givetvis är jag lite nervös, fast han sa åt mig att inte vara det. Men det hade jag varit även om jag följt deras rekommendationer. Jag skulle inte trivas med plötslig dunderbyst. Jag ser inte ut så och så som de visade följde den inte alls kroppens linjer, det såg bara skumt (haha, skumgummi… eh…) ut.

Kan inte låta bli att tänka på min festeristklänning som verkligen var hemsk framtill. Inte för rymlig egentligen, men bystskärningen satt alldeles för långt ner. Justerade den till slut, men till en början var den allt annat än smickrande för min figur. Vad ska det bli av min brudklänning? Kommer den att bli fel också? Eller kommer den bara att bli “fel”, det vill säga “jag”? Jag hoppas det.

Jag hade nog brutit ihop av det här för ett par år sen… Okej, visst fick jag en klump i halsen idag också, men jag orkar ändå fnysa åt spektaklet litegrann trots att hela situationen var en enda stor kritik mot min kropp. Som jag sa till killen: Det är väl klart att det skulle se bättre ut med större byst. Det är väl klart att jag skulle se bättre ut med större byst. Men nu är det så här jag ser ut.

11 juni får jag visshet… (preliminärt)

Nästa ärende var betydligt lättare. Så orättvist lätt. Vi gick in till herrdelen av butiken och frågade om frack till Jonas. Mannen hämtade, Jonas provade lite snabbt och så var det klart. Alla tillbehör medföljer paketet och när rätt storlek av allt har beställts in ska vi tillbaka och prova allt och kanske justera ärmlängd lite om det behövs. Frackbyxorna hade justeringsmojänger i sidan så smala Jonas fick dem åtdragna litegrann och sen satt byxorna perfekt. Ibland önskar man ju att man var man…

Sen kikade vi in på Teas och jag köpte ett hekto munkte som jag återkommer med ett Provsmakat-inlägg om senare…

Efter det gick vi till eXter Smycken och klurade vidare på ringar. Det var inte så enkelt som vi hade hoppats, ringarna vi tittade på kunde inte anpassas att passa ihop med våra förlovningsringar. Kanske gör vi så att vi bara har på oss vigselringarna framöver. Vi får se, vi ska fundera över helgen åtminstone.

Sen fikade vi och åt en väldigt nyttig frukost *ährrrm* på Jacobs café.