Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Luktfritt

Ååh, tragedi!

Jag känner ingenting när jag stoppar nosen i mina teburkar.

Inte ens de mest hysteriskt doftande som Rooibos Skogsrå eller Grön Persika (blev tvungen att testa när chai-teet inte luktade nåt).

Ingen Jean-Baptiste Grenouille här, alltså.

Det blir plötsligt så uppenbart hur mycket jag tycker om att lukta på mina teer.

4 kommentarer

Tack för alla enkätsvar!

Tack så mycket till alla som svarade på min enkät! Jag fick ett trettiotal svar och många kommentarer som var roliga att läsa. Flera av er uppgav namn, men strax över hälften var anonyma. Några stycken besökte sidan för första gången, men flera har kikat in hos mig ända sedan 90-talet eller tidigt 2000-tal! Roligt att se att fler än de jag känner till uppenbarligen läser här och bli lite säkrare på att åtminstone inte alla sökträffar i statistiken är spindlar, bottar och rss-filsomladdningar…

Jag är såklart väldigt nyfiken på vilka ni är, särskilt på er som angett någon kryptisk antydning eller bockat för att vi träffats på riktigt. :) Men nej, jag tänker inte tjata på att ni ska ge er tillkänna eller börja kommentera på sidan. Jag ogillar starkt när folk gör sånt. Det är mitt val att hänga ut mig själv på nätet så att ni kan ta del av det och det är ert val att berätta om ni kommer hit. Jag tänker inte ens skriva en förtäckt vädjan i form av att skjuta in “även om det vore kul om ni gjorde det”. :)

Allra roligast var nog att se vad ni uppgav att ni läser på sidan och vilken typ av inlägg ni föredrar. Det mesta nämndes åtminstone någon gång! Dagboken var populärast, men också fotodagbok och EFIT. Ganska många läser bokrecensioner, lite färre filmrecensionerna. I fritext angavs månadsbilder, provsmakat-kategorin med mera, men de flesta skrev att vardagslivsinlägg är intressantast eller att de gillar blandningen av olika sorters inlägg.

Att få läser filminläggen känns såklart lite trist eftersom de bitvis är en smula betungande, men enkäten kan ju knappast ses som vetenskapligt underlag… Dessutom syntes först ingen länk till undersökningen om man kom direkt till en filmrecension, så det är ju åtminstone möjligt att jag har en massa trogna filmrecensionsläsare som inte ens märkte att jag hade en undersökning på g. :) Men som med precis allt annat så skriver jag främst för min egen skull. Jag glömmer filmer (och böcker och händelser och viner och teer och gudvetvad) annars och det är jättekul att kunna dokumentera och dessutom bli läst och kommenterad emellanåt.

Den största lärdomen jag dragit är dock: använd aldrig freeonlinesurveys.com. Det var verkligen massor av grejer som lite sådär lagom diskret visade sig vara otillgängliga i gratisversionen. När stället heter freeonlinesurveys kan man tycka att man borde få en åtminstone duglig enkät gratis men det var knappt. Idag när jag gick in för att titta på resultaten fick jag veta att det inte längre gick för sig utan att betala. Resultaten syns i tio dagar i gratisversionen. Alltså är min lilla sammanställning tagen helt ur minnet och kunde inte bli särskilt detaljerad.

Det allra mest störande var ändå att det inte gick att se individuella svar utan BARA sammanställningen. Min grej när jag gjorde undersökningen var att alltid tillåta flera alternativ och dessutom fritextsfält, men det hade jag inte mycket för. Det gick alltså inte att se vilka kombinationer av svarsalternativ någon valt, ej heller vilket fritextstillägg som hörde till vilket svar. Således blev förklarande tillägg ganska meningslösa. Givetvis hade jag säkert kunnat läsa in mig på hur tjänsten fungerade och vad som var gratis, men det hela var ju egentligen mest på kul för att testa. Och nu vet jag. Aldrig mera freeonlinesurveys. Det var föredömligt enkelt att knåpa ihop enkäten, så jag kan verkligen tänka mig att betalversionen där man har tillgång till alla funktioner är bra. Men det är så fundamentalt fel att kalla tjänsten freeonlinesurveys när den knappt fungerar i gratisversionen…

För övrigt är jag rejält förkyld idag också, fast mer vanligt förkyld än tidigare. Lite ork finns, även om jag inte direkt vill ge mig ut och jogga. Nu håller jag på och laddar upp mina EFIT-bilder från en dag som kunde ha varit bättre… Härnäst på schemat står labbande.

2 kommentarer

Nej

Jag mår inte ett dugg bättre idag. Jag fick inget plugg gjort igår. Jag har tenta och labbdeadline på måndag. Jag har en del labbande kvar och massor av tentapluggande kvar. Och jag orkar ingenting. Jag sov precis till strax efter tre.

Fantastiskt, inte sant?

3 kommentarer

Precis vad jag inte behövde

Om man nu nånsin behöver bli sjuk.

Jag vaknade i morse med ett synnerligen besvärligt bröst och rosslande stämma. Idag har jag fått absolut NOLL gjort, sov just bort några timmar dessutom. Jag som verkligen skulle behöva tentaplugga och labba.

Uuuusch!

Men nu gör det i alla fall inte ont i lungorna som det gjorde innan jag sov. Alltid något.

Lämna en kommentar

Stockholmshelgen

Jag uppdaterade precis fotodagboken med lite bilder från min helg i Stockholm. Resten av bilderna finns här om man är nyfiken. Alva har också lagt ut lite bilder.

Man kan till exempel se något så ovanligt som en Helena med smink… Det är Alva som varit i farten igen, hon brukar leka sminkös med oss.

I fredags åkte jag alltså tåg till Stockholm. Jätteskönt med X2000, att det bara tar 3 timmar från Göteborg till Stockholm. Johanna hade redan kommit och strax anslöt sig Veronica och vi gick till Kaffekoppen i Gamla stan och åt lite lunch. Snart anslöt sig Veronicas kompis Malin och efter fikat också Ellinor. Vi promenerade bort till Söder och jag fick tillfälle att besöka Tea Centre of Stockholm där jag köpte lite mer Söderblandning, eftersom jag ju har en sån burk.

När Alva slutade jobba träffade vi henne vid Åhléns och handlade lite för att tillgodose helgens förtäringsbehov. Sen åkte vi hem till henne i Skarpnäck där vi skulle bo. Första middagen blev en ljuvlig lasagne med svamp, getost och ruccola. Mmmmums! Johanna hade med sig Londonnostalgigodiset Percy Pig och sådana slank också ner ett antal. Dessutom fick jag chokladdoppade kaffebönor från min forna arbetsplats Caffè Nero, som hon också köpt med sig! Mmmm!

På lördagen jobbade Alva igen och vi sov lugnt vidare när hon åkte iväg… Sen blev det lite mer gå på stan tills Alva slutade och vi lunchade tillsammans på John Chris Coffee där jag blev imponerad av personsökarna som användes för att signalera för kunden när det var dags att gå och hämta maten.

Hemma i Skarpnäck blev det tacos och Piggelindrinkar med mera. Sen planerade vi för utgång och åkte faktiskt in till stan, men stället vi tänkt besöka var fullt och vi valde att inte betala svindyrt inträde på något annat ställe utan åkte hem igen. Vi fick i alla fall spana in lite av månförmörkelsen och konstatera att månen såg röd ut.

På söndagen skingrades vi och jag träffade Ingela min gamla bästis från mellanstadiet. Vi fikade i Gamla stan och pratade om lite allt möjligt, kul att hon hade tid att ses just när jag ändå skulle norröver. Det blir inte så ofta annars.

Sen åkte jag inte hem, utan hem till föräldrarna i Nyköping där det vankades hemmagjord pizza och prat kring lite saker som är i görningen och som jag säkert skriver om snart…

När jag kom hem igår överraskade Jonas med att ha handlat vin och planerat för mysig middag och det var faktiskt väldigt skönt att komma hem. Idag har vi tvättat sanslöst mycket (allt det vanliga + madrassöverdrag, täcke, kuddar och filt) och tiden börjar kännas knapp för att räcka till labbande och tentaplugg… gaah!

1 kommentar

Stockholmshelgen

I helgen var jag alltså i Stockholm! Huvudanledningen var en återträff med Londongänget; Alva, Veronica, Johanna och Ellinor (bilden ovan).

Det blev även lite gå på stan och se bekanta platser.

Nostalgi i Gamla stan.

Och så sminkade Alva oss allihop. Jag kan nog räkna på en hands fingrar hur många gånger i livet jag varit sminkad…

Jag fikade även med Ingela och så blev det en liten sväng till föräldrarna i Nyköping.

Ännu fler bilder finns här

1 kommentar

Att ge kritik

Imorgon ska jag åka tåg och läsa Hans Perssons roman-utkast Verkligheten på spel.

Just nu sitter jag och svär över att jag inte skrev ut texten direkt när jag fick den. Vår skrivare kräver nämligen lite skönhetssömn ibland mellan utskrifterna. Just nu har jag alla sidor 1-76 och därefter endast jämna sidor mellan 78-136. Undrar om jag får med mig hela romanen…

Strulet ger ju i alla fall tid att tänka på korrläsandets ädla konst (eller det lät fint att säga det i alla fall, men det är inte riktigt sant eftersom jag flänger runt som en skållad råtta och stressar och packar och grejar och pysslar och donar…). Vad Hans, eller vem som helst annars, inte behöver i det här läget är att höra kommentarer som “Oj, vad bra den är!” eller “Wow, har du skrivit allt det här, shit vad läckert!” Han, eller vem som helst annars, behöver höra vad som funkar och inte. Vad jag hakar upp mig på när jag läser, vad som är tråkigt, obegripligt eller bara inte går ihop. Det är inte så enkelt som det låter! För egen del blir det lätt att jag hakar upp mig på småpill – men just nu är det inte så mycket värt att hitta stavfelet på sidan 83 (taget ur luften, jag har inte hittat något…). I stället måste jag försöka lyfta blicken till det mer övergripande och dessutom försöka glömma bort hur grymt impad jag är av att Hans fått ihop ett romanutkast.

Hans, jag lovar att vara hård mot dig och jag hoppas att du är detsamma mot mig när det är dags för min roman att betaläsas.

Så, nu har jag satt lite ytterligare press på mig att faktiskt ge värdefulla kommentarer till Hans. Hoppas jag lyckas också. Och att jag får ut resterande sidor från vår trötta skrivare snart…

1 kommentar

Onlinespel: Travian

Okej, jag behöver verkligen inte fastna i något nytt beroendeframkallande spel, men jag kunde inte låta bli att testa Travian, för det ser så gulligt och tecknat ut (se bilden)! Jag har skapat en liten by och byggt lite saker, väntar nu på att produktionen ska ta fart så jag kan bygga mer.

Det är ett strategispel där man kan bygga upp ett rike, utforska och kriga i omgivningarna eller satsa på att skydda och bygga upp sin egen lilla plätt. Det verkar inte vara någon tidsbov à la äventyrsspelet RuneScape (där har jag lagt mycket tid… skoj var det också, men jag är botad nu), eftersom man inte kan göra så mycket medan folket producerar saker åt en. Just nu kan jag inte uppgradera mitt vetefält förrän 20:30, så då behöver jag ju inte kika in innan dess…

Testa gärna via värvningslänken – jag får “guld” om du spelar och fortsätter tills du nått en viss nivå. För guld kan man köpa ingame-förmåner, t.ex. funktionen att spelet visar hur lång tid det är kvar tills resurserna räcker för de olika sakerna man kan göra. Man börjar med lite gratisguld, så att man kan testa plusfunktionerna och givetvis är tanken att man ska bli beroende av dem och betala för att få fortsätta använda dem… men som det verkar hittills är spelet helt spelbart även på gratisnivå. Förresten får man plusförmåner rätt länge bara genom gratisguldet och eventuella värvningar, så chansen är god att man känner sig färdigspelad innan de tar slut… eller kommer jag ångra den kommentaren som utfattig Travian-junkie på ålderns höst? :)

Nåväl. Travian verkar helt klart skoj. Blir spännande att se vad som händer när mitt lilla land vuxit till sig lite och jag kan göra lite mer.

25 kommentarer

Arbetstitel och lite om handlingen i romanen

Ha! Där satt den! Nu har jag äntligen satt en arbetstitel på min roman:

Tomrum

Jag bytte precis filnamnet från nano.doc till Tomrum.doc för att riktigt markera detta stora steg. Jag kommer att behöva ändra lite terminologi i texten också (Tack för funktionen “sök och ersätt”!)… jag har kallat det mellanrum tidigare, men nu har jag kommit på att tomrum passar bättre.

Berättelsen handlar om vad som händer efter döden. Det finns ett tomrum (tidigare: mellanrum) mellan livet och döden där de kan hamna om någonting i de levandes värld håller dem kvar. Titeln kan syfta både på detta tomrum och på tomrummet de döda lämnar i de efterlevandes liv – en dubbeltydighet som jag gillar.

Känns ganska bra. Eller finns det något skäl att inte kalla berättelsen Tomrum (om så bara att det låter trist)? På sätt och vis är det roligt med långa, smått pretentiösa titlar och sådana är också lättare att söka på. Att googla “tomrum” ger 312000 träffar, medan “nu vill jag sjunga dig milda sånger” (roman av Linda Olsson) ger 42600. Kanske brodera ut det till något snyggt? Vad nu det skulle vara? Efter döden väntar tomrummet eller nåt sånt. :)

Hittar en bok som heter Tomrum, men verkar handla om konsthistoria och den har dessutom utgått hos Adlibris. Kanske inte gör något?

4 kommentarer