Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Minnesknep

Publicerat den 2 oktober 2005

Jag har snubblat över en del minnesknep för att lära sig skrivtecken och liknande, men aldrig tittat närmare på dem. Minns att jag såg att någon tänkte på key för att komma ihåg tecknet ki, eftersom det påminner lite om en nyckel. Själv tänker jag på kille, eftersom jag tycker att det ser ut lite som en sned öga-näsa-mun (fast med lite konstiga ögon…).

Grejen är den att jag inte tror att någon annans knep funkar lika bra. Halva vitsen är att komma på dem själv, associationer är ju väldigt personliga och behöver inte nödvändigtvis vara logiska för alla, det räcker om de funkar för dig. När man sen har lärt sig brukar man inte behöva knepet längre, men det har hjälpt till att förankra kunskapen i hjärnan.

Ibland har man verkligen helt sjuka minnesknep. Eller mina är det i alla fall, så jag utgår från att andras är det också… Jag brukar tänka på en massa konstigheter för att komma ihåg glosor. Egentligen är det lite personligt på ett pinsamt sätt, men bara för att visa hur märkliga minnesknep som kan funka, här är första hälften av glosorna jag har till imorgon, med minnesknep:

umi – hav
Det här hade jag hört innan, bland annat nämnde Norpan det som exempel på japanska ord han kände till. Går ganska bra utan mer knep än så.

kitte – frimärke
Jag har nog inget direkt knep, men minns det från användning i text.

kippu – biljett
Sämsta knepet: “börjar som ordet ovanför i gloslistan”. :) Hoppas bara att jag också kommer ihåg vilket ordet är. Att det är dubbel-p i har jag lyckats memorera och sen kommer jag oftast ihåg ordet.

shukudai – läxa
Jag tänker på okudasai = please. Var snäll och gör läxan! :) Det påminner lite i alla fall. :) Så länge knepet funkar…

tabemono – mat
Inte så svårt, taberu = äta och sen komma ihåg att ändelsen (För generell substantivifiering av verb? Borde ta reda på hur det är.) blir mono. Funkar som dryck nedan, ju. Återkommande mönster brukar funka att lära sig.

tanjoobi – födelsedag
Dagar heter alltid något med yoobi = nästan joobi, sen är det bara att komma ihåg tan… Tango är väl festligt och party/födelsedags-relaterat? Umm. :)

tenki – väder
Tänker på genki, som boken heter. Betyder t.ex. energisk.

nomimono – dryck
Nomu = dricka, nomi- är det man brukar bygga vidare på. Applicerar mono, precis som i tabemono ovan.

hagaki – vykort
Jag har fått ett vykort med Hagamotiv från Veronica…

hikooki – flygplan
High och cockpit nästan, ju! Klart flygplansrelaterat!

heya – rum
Det är bara så speciellt att jag för det mesta kommer ihåg det… heja rummet!

boku – jag, för män
Baka = idiot, alla män är idioter? :) Nejdå…

yasumi – semester/frånvaro
Jag tänker på The Flaming Lips och Yoshimi Battles the Pink Robots och så dyker ordet upp i huvudet… lite som yoshimi, fast med en sumobrottare nånstans däri. :)

ryokoo – resa
Vi har haft ryuugakuse = utbytesstudent, så det är lite bekant…

I-adjektiv
Här vet man att alla slutar på i. Det hjälper till, men jag har ändå haft ganska svårt för dessa ord.

atarashii – ny
Atari = gammal dator ju. Motsats! :)

atsui – varm
Atchoo! När det är varmt och soligt kan man titta in i solen och bli tvungen att nysa…

isogashii – upptagen
ISO-certifiering tar tid och kostar pengar (gash, cash..), eller?

ookii – stor
Ookej! Dubbel-o ger stor känsla.

omoshiroi – intressant
Ja… o moshi roi delar jag upp det och tänker att roi är så intressant att man vill ringa honom och säga moshi moshi = hej i telefon. Och o är ju något man kan slänga på för att vara artig.

kowai – läskig
Kavaj – Kuwait, läskiga saker.

samui – kall (väder o så)
Ko Samui. Inte för att det var så kallt där, men…

tanoshii – rolig
Här har vi tango och födelsedag (tanyoobi) igen.

chiisai – liten
Har sett förut och borde kunna.

tsumaranai – tråkig
Mar(a) som i marodör, mardröm och maraton, det låter ju tråkigt.

furui – gammal (saker)
Är det furu i den? Det är i alla fall inget nytt material.

muzukashii – svår
Du får betala much(u) cash(i) om nån ska göra det åt dig.

yasashii – lätt (problem), snäll (person)
massaskit..? hmm

yasui – billig
Mja. Inget bra knep. Har svårt att få det rätt också.

Andra hälften har jag inte lika många knep till, men så kan jag den heller inte lika bra…

Tycker ni att jag är dum i huvudet nu, eller har ni också konstiga minnesknep? :)

2 kommentarer

Japan-fest & plugg

Publicerat den 2 oktober 2005

Nu har jag ätit sushi. Ja, jag har faktiskt lyckats missa det hittills, men på festen för japanskastudenterna blev vi bjudna på det. Annars var väl partajet sådär, jag väntade hela tiden på att något arrangerat skulle börja, men det gjorde det aldrig. Det var inte så många A-kursare där, men desto fler andra människor av okänd anknytning till det hela. En del japanska utbytesstudenter också, jag pratade med en tjej som sa att hon kom till Sverige för att hon tyckte så mycket om boken Nils Holgersson. :)

Det blev tyvärr inget av att träffa Henrik, han hann inte med att ta sig hit. Men han har lovat att försöka snart igen…

Igår lyckades jag faktiskt plugga japanska ganska duktigt och koncentrerat. Nu har vi kommit in på adjektiv också. Dessa ska naturligtvis böjas efter oförfluten/förfluten tid och affirmativt/negativt. Intressant. Adjektiven är de svåraste orden att hålla reda på i uppsättningen glosor till på måndag. Bök. Det finns förresten i-adjektiv och na-adjektiv, som böjs lite olika. Och oregelbundna, såklart!

Jonas och jag såg en japansk film i fredags också, The Happiness of the Katakuris. Den var märklig, men det var intressant att se hur mycket jag uppfattade av språket. Planen är att försöka se japansk film ganska ofta och lägga märke till mina framsteg. :) Det längsta sammanhängande jag hängde med på den här gången var när sol-och-vårar-killen sa “otoosan wa nihonjin desu”, alltså “(min) pappa är japan”. Annars uppfattade jag småord och ändelser här och var… verbimperfekts-shita, fråge-desuka och så… Jag = watashi och du = anata hörde jag också… och det fina ordet genki var med i en sång (ja, det var en musikalfilm!).

Men det dröjer nog innan jag kan se otextad japansk film. :)

Lämna en kommentar

The Happiness of the Katakuris

Publicerat den 1 oktober 2005

En väldigt märklig skräck-musikal-komedi om familjen Katakuri som försöker driva ett guesthouse, men inte får några gäster. Och när det väl kommer gäster så trillar de alla av pinn på underliga sätt…

Konstigheterna fungerar bra, tycker jag. Det är lustigt och konstigt på ett bra sätt. Men det blir också lite rörigt och när filmen är slut så känns det lite snopet… vart var filmen på väg och var hamnade den egentligen?

Rolig, men ändå inte helt och hållet tillfredsställande.

FilminfoIMDB: The Happiness of the Katakuris
Regissör: Takashi Miike
År: 2001
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Nakenhetsdiskussion

Publicerat den 1 oktober 2005

Jag brukar ofta titta på bilder på fotosidan.se och en diskussion kring en nakenbild har cirkulerat i mitt huvud såpass mycket att jag blev tvungen att kasta mig in i den.

Här är bilden och detta är vad jag skrev:

Jag läste diskussionen kring den här bilden för ett par dagar sedan och den har inte lyckats ta sig iväg från mina tankar ännu, så här kommer min kommentar om nakenhet. Jag vill poängtera att det inte är bilden jag reagerar på, utan fotografens kommentar:

”Genom att beskära bildens nederdel skulle jag ochså sända ut ett budskap om att man som kvinna skall skämmas över sin kropp och att man måste dölja den,bara för man är kvinna.”

Jag tar mig friheten att utvidga detta till att röra allmän exponering av lättklädda människor.

Jag håller med om att man inte borde behöva skämmas för sin kropp, men argumentet faller så stenhårt på att det bara är de med perfekta kroppar som exponeras på lättklädda bilder i konst- och reklamsammanhang. DE behöver inte skämmas, de är ju perfekta. Men vi andra får skämmas, eftersom vi ideligen bombarderas med dessa bilder som signalerar hur vi borde se ut. Det är klart att vi är medvetna om att vi inte lever upp till idealet. Till råga på allt signaleras att inte ens dessa fotomodeller duger, eftersom de sminkas och retuscheras i det oändliga. Bröst ska bli ännu större, midjor ännu mindre, rumpor ännu rundare, hud ännu slätare.

Egentligen kan man tycka att det vore bättre reklam för exempelvis en klädkedja att visa att kläderna passar på många olika, vanliga kroppsformer, men de kommer undan med det just för att samhällets syn är att man borde se ut som modellerna. Det är inte kläderna det är fel på när de inte passar, det är DU som är fel.

Jag vill inte attackera fotografen för den här bilden och jag inser att det inte är ”hans fel” att han fotograferar perfekta kvinnokroppar. Det måste vara oerhört svårt att hitta modeller med kroppsproportioner avvikande från idealet, eftersom de flesta av dem vet att de inte duger till att fotograferas. Det har bilderna med lättklädda människor berättat för dem i hela deras liv.

Lämna en kommentar

Klippt och egyptologiskt

Publicerat den 30 september 2005

Nu har jag klippt hår (Jonas hår) för andra gången i mitt liv. Det gick allt lite smidigare den här gången, så snart kanske jag rentav kan klippa. :) Borde dock googla lite för att se om det finns några grundläggande nätkurser i friserandets ädla konst. Hur är det egentligen meningen att man ska göra för att det inte ska bli hackigt? Och hur ska man hålla reda på vad man klippt och inte… Jag tycker att det är lurigt. Tror att det blev ganska bra i alla fall. Skulle nog inte våga klippa någon som är väldigt fåfäng… Det blev förresten en rolig bild tagen efter klippandet. Jag doppade kammen i ett vattenglas när jag skulle blöta håret och där samlades det en del hårstrån som betedde sig lustigt.

Idag har jag träffat Erik och Carl Arvid, som alltså utgör min grupp i egyptologikursen. Frågorna vi hade att ta ställning till var:

1. Discuss the different kinds of contact Egypt had with its various neighbors and partners in the New Kingdom.
2. Discuss Pharaoh as the source of absolute power through time.

Vi delade mest upp jobbet och ska skriva varsin del som jag sen ska sammanfoga till en förhoppningsvis inte alltför spretig enhet. Skoj att träffa nya människor, även om det mest var uppgiftsinriktat.

Nu ska jag strax iväg på nån sorts partaj som C-kursfolket ordnar för oss A-kursare samt de japanska utbytesstudenterna. Får se vad det blir. Dessutom fick jag sms av Henrik, som tydligen är i krokarna och kanske vill träffa mig ikväll eller imorrn! Hoppas det blir av!

Lämna en kommentar

Citizen Kane

Publicerat den 28 september 2005

Charles Foster Kane, multimiljonär och tidningspamp, dör och yttrar det mystiska ordet “rosebud” på sin dödsbädd. En journalist letar rätt på människor Kane känt för att försöka lista ut vad det betyder.

Det här ska alltså föreställa ett mästerverk… okej, jag kan uppskatta hantverket, det berättartekniska och bildspråket. Men historien lyckas inte gripa mig. Kane är en jättehemsk människa och det rör mig inte i ryggen när det går illa för honom. Jag skiter i hans j**la barndom.

Dessutom har jag svårt att veta vad jag ska vänta mig: först tror jag att det ska vara en detektivhistoria som långsamt rullar upp rosebuds spännande betydelse. Men det är det inte, det bara handlar om Kanes liv och hur synd det är om honom, men jag har svårt att tycka synd om en känslokall, elak människa.

FilminfoIMDB: Citizen Kane
Regissör: Orson Welles
År: 1941
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Partiklar, otursnummer och anagram

Publicerat den 28 september 2005

Det finns en massa partiklar i japanskan. Wa, ga, o, e, ni, to, de, mo… inte utan att man blir lite snurrig. Men det börjar bli dags att ha koll på dem.

För övrigt är 4 och 9 japanernas otursnummer. Anledningen är att de kan uttalas (japanska siffror är en djungel med många varianter) shi och ku, som betyder döden resp. plåga/tortyr. Många sjukhus och hotell skippar av denna anledning att ha rum 4 och 9, ibland också våning 4 och 9. På Nippon Airways flygplan saknas sätena 4, 9 och även 13, vilket nog är en västerländsk influens.

Nu till något helt annat. Det roligaste jag läst idag är från ett gammalt nummer av Örnsköldsviks Allehanda: Jehovas Vittnen bemöter Alfapetattacken. Några lustigkurrar har listat ut att “skitarsle” är ett anagram av “rikets sal” och därför möblerat om en skylt hos vittnena. Jag tycker det är ett jätteroligt bus, just eftersom det är smart och fyndigt och ingenting är förstört – det var tydligen lätt att flytta om bokstäverna.

1 kommentar

Generell uppdatering

Publicerat den 27 september 2005

Det är lite smådåligt med ork här. Min supergoda spenatlasagne är misstänkt för illamåendesorsakande, fast den var så god. Men varför annars mår vi så skumt? Jag mådde aptaskigt igår morse när jag gick upp, men tvingade efter mycket övervägande iväg mig till skolan i alla fall. När jag kom hem mådde jag faktiskt bättre, men Jonas desto sämre. Och just då hade vi såklart tvättid…

En bra sak hände i alla fall igår! Jag hittade äntligen en croton när jag var och handlade. En sån där färgglad växt (de ser ut så här) som jag hade förut, men som dödde och som jag letat efter ända sen vi flyttade hit. Äntligen! Den har inte så mycket rött i sig, tyvärr, mest gult. Jag vet inte vad färgskiftningarna beror på, men jag kanske borde ta reda på om det går att påverka den att bli mer röd.

Jonas har dessutom fått pris i en tävling för sitt rollspel One Can Have Her, grattis, puss och kram älskling!

Idag begick jag misstaget att ta en sväng på stan efter skolan. Fy tusan vad trött och hungrig jag blev. Borde lära mig att inte försöka klara mig till 18.30 på en tallrik fil och flingor (som förvisso åts så sent som vid 12, men ändå).

Först kollade jag in affärerna intill det brandskadade huset, de har utförsäljning för att allt luktar rök. Vero Moda hade äckligt mycket besökare och nästan inga kläder, så trots 70% rea gick jag bara rakt igenom. Shock hade inte rea på sina strumpbyxor och så mycket annat ville jag inte ha därifrån. Sen klev jag in i Nordstan och tittade lite. Provade 8 bh-ar på Lindex och surprise, surprise (eller inte), ingen passade. Jävla klädindustri. Jävla bröst (för det är ju mig det är fel på, inte vår högt vördade klädindustri, det vore ju hädelse att påstå), eller snarare brist på bröst. Suck. Att prova kläder är att få känna sig lite mera värdelös en stund. Det blev ingen bh, alltså, däremot köpte jag strumpor och trosor. Trosor och strumpbyxor orkar jag inte klaga på just nu, men det finns verkligen att klaga på.

En sak till måste jag förresten gnälla om: VARFÖR måste Lindex sätta papperslappar och larm-mojar precis vid bh-knäppningen så att allt trasslar ihop sig när man försöker få igen det jävla plagget? *morr*

Sen stod jag i världens längsta, hemskaste kö på Hemköp bara för att få köpa mjölk och fil. Led som tusan och var hungrigast i världen. Det var jag inte alls det, det var hemskt sagt med tanke på alla som svälter, men nu är jag grinig…

Ynk. Zzzznark.

Ibland undrar jag lite vad jag gett mig in på gällande japanskan också. Språket är ju kul, men alla dessa krumelurer! På det här året ska jag lära mig 500 kanjitecken. Wee! Slumpmässiga streckformationer, så skoj!

Ska jag sluta gnälla nu? Mmm, jag ska gå och krama lite på världens bästa Jonas så känns det nog bättre snart. Vi ska se film ikväll när jag bedömer att jag pluggat tillräckligt.

Lämna en kommentar

Palmhuset & Fröken Olsson

Publicerat den 24 september 2005

Idag fick jag min dejt som Jonas varit skyldig mig ett tag. :) Vanligtvis vill jag gärna styra och ställa och planera, så det kändes både spännande och ovant att hoppa på spårvagnen utan att veta vart vi skulle…

Det visade sig att vi skulle till Palmhuset i Trädgårdsföreningen! Jag ville gå in där förut när vi var i parken, men då var det stängt. Nu när det är off-season är det gratis att gå in i själva parken, men Palmhuset kostar 20 kronor.

Jag sprang runt med kameran i högsta hugg och fotade allehanda konstiga växter och lustiga sköldpaddor (några bilder kommer nog upp på fotodagar när jag har ork, men det blev inte så många bra eftersom ljuset därinne är sisådär bra). Kollektionen påminner ganska mycket om den ute på Botaniska och det är också Botaniska som driver detta palmhus. Hur som helst var det väldigt kul att se, men också skönt att komma ut igen efter den tropiska, fuktiga värmen!

Det har för övrigt varit ganska varmt idag, sådär så att jag svettas i vinterjackan. Det är verkligen mittemellan nu, vissa dagar vill man ha varm jacka och andra inte. Men det vet man ju inte förrän man är ute!

Nästa anhalt blev Fröken Olssons Kafé, som vi har kastat nyfikna blickar på tidigare. Nättidningen Lera har några snygga bilder på den spektakulära kakelinredningen. Bläddra ner till den gröna rutan “Kakelrikt kafé” och klicka gärna på bilderna så får du se dem större och snyggare.

Fint kakel, men tyvärr ganska stressig och bullrig atmosfär. Vi satte oss så långt från diskens kaos (verkligen jättekaos och trångt!) vi kunde och det hade kunnat vara ganska skönt om det inte varit för den alltför högljudda musiken.

Jag åt en väldigt god hallon-cheesecake fär 29 kr och drack en jordgubbslassi för 39. Så heter alltså smoothies på detta kafé, vilket kan vara bra att känna till. Jonas åt mazarintårta för 35 kr och drack kaffe, med påtår, för 24kr. Inte direkt billigt, men gott! Bra att påtår ingick till kaffet.

Toaletten var också fint kaklad, men luktade tyvärr väldigt mycket parfym och saknade krok att hänga jackan på.

Kafét utannonserar vegetarisk buffé, som kanske kan vara värd att testa någon gång. Vet inte vad det är för något, men får väl undersöka det. Undviker nog att gå dit en lördag under bästa shoppingtid, kanske är det lugnare och skönare vid andra tidpunkter.

Nu är vi hemma igen och Jonas lagar mumsig paj. Planen är att spela lite spel ikväll också, troligtvis blir det Zombies!!!! och kanske något mer.

1 kommentar