Helenas dagar Inlägg

En romantisk supersnyftare! Jag tycker att det är mysigt med såna ibland… Tyvärr lider de ju ofta av att vara lite för plutteduttiga för att kunna kallas riktigt, riktigt bra filmer och så även denna. Men det gjorde inte så mycket, för det är liksom lite väntat av genren… även om man blir VÄLDIGT glad när man hittar LAGOM snyftiga filmer!

Det handlar om en “dålig” pojke i en amerikansk high school som får straffet att engagera sig i en rad aktiviteter tillsammans med “duktiga” människor. Där träffar han Jamie, som han känt hela livet men alltid hånat mer eller mindre öppet på grund av hennes kristna tro, mesiga framtoning och bristande klädintresse. De unga tu tvingas ihop allt mer när hon börjar hjälpa honom att öva repliker inför skolpjäsen, där de båda har stora roller.

Behöver jag säga att den omöjliga kärleken uppstår?

Men det är inte DET som utgör snyftgrejen. Själv hade jag ingen aning innan jag såg filmen och jag vill inte heller spoila för någon, men tro mig när jag säger att livet inte blir okomplicerat för paret.
Mycket snyftigt. Väldigt präktigt. Fortfarande gripande.
Se filmen ensam i mörkret och gråt!

En samling kortfilmer med kaffe och cigaretter som gemensam nämnare. Ganska kändisspäckat, med många kändisar som spelar nästan-sig-själva.

Det är en cool film. Eller rättare sagt, det är typiskt en sån där film som är lite FÖR cool. Om man är en cool person så måste man älska den, är man lite mindre cool kan man erkänna att det faktiskt blir ganska långtråkigt och ointressant ibland…

Inte dåligt, verkligen inte. Men… jösses vad uttråkad jag var ibland. Men så är jag ju inte en sån där cool människa heller, som automatiskt gillar filmer bara för att de är coola. För den ÄR cool…. eh, är det någon som förstår vad jag menar? :)

Det här skulle mycket väl kunna ha varit en sån film man säger “så dåligt att det blir bra” om. Men inte ens det… tyvärr!

En segelbåt driver runt utanför New York och när man fångar in den dyker det upp en blodtörstig zombie ur den. Båten tillhör en försvunnen, framstående vetenskapsman och hans dotter ger sig av för att leta efter honom tillsammans med en journalist. De kommer, tillsammans med ett par med en segelbåt, till en ö där en doktor ojar sig över döingar som reser sig upp och äter upp folk. Hur ska det gå?

En riktigt risig rulle faktiskt, även om många kallar den för något av det bästa i kategorin. Inte för att jag egentligen väntar mig mycket av zombiefilm, men nog borde väl genren kunna erbjuda någonting bättre än det här?

Men många lär väl uppskatta att helt omotiverat få se nakna kvinnobröst, förstås. Vem sätter på sig dykutrustning och dyker runt bland knivskarpa klippblock med brösten fritt hängande? Det undrar jag det, men jag behöver nog inte reflektera över det eftersom det är så pinsamt uppenbart att filmskaparna bara ville visa den jävla brudens tuttar. Som tur var följde filmen konstens alla regler; kvinnor som visar brösten går det illa för, kvinnor som inte gör det överlever. Som tur var slapp jag se tuttarna i zombieversion.

Tuttar och zombies, alltså. Vill du se det, visst. Annars går det verkligen att ägna tiden åt något bättre…

Man måste ju ha sett den här… mest på grund av låten Deep Blue Something gjorde om den. Filmen är väl rätt okej… och låten Moon River är ju onekligen känd och så fastnar den i hjärnan när man sett filmen också…

Det handlar alltså om en man och en kvinna, mannen flyttar in i kvinnans trappuppgång och blir kär i henne. Hon tror inte på kärlek, men planerar att gifta sig rikt.

Helt okej film, men det verkar tragiskt att ha ett förhållande med någon om det enda man har gemensamt är att tycka att den här filmen är rätt okej, för att återknyta till Deep Blue Something.

En gammal Hitchcock-film som jag sett förut… Jag har läst boken också och eftersom jag mindes både filmen och boken som bra upplevelser var jag ju tvungen att se om filmen under mitt Hitchcocksamlande. Den handlar om ett nygift par vars lycka hotas av en skugga från det förflutna; Rebecca, mannens tidigare hustru som förolyckades under mystiska omständigheter. Bra, bra, men ojojoj vilken icke-självständig kvinna hans nya fru är i början av filmen…