Månad: april 2005

Varför ska det vara så svårt att köpa apelsiner?! Köpte nyligen fem stycken på Spar och fick slänga alla, fast det inte såg ut att vara något fel på dem. Men de var riktigt äckliga, med vita mögeldoftande prickar inuti. Bluärgh! Har hänt samma sak förut, med både apelsiner och clementiner. Snorbilligt är det ju inte direkt, så man förlorar både pengar och den annars trevliga smakupplevelsen.

Har varit hos studievägledaren idag och diskuterat min framtid. Det kommer nog att gå bra med Göteborgsflytten om jag bara kommer in på kurserna där. Ska härja lite med profilansvarige och se om hon gillar kurserna där, så småningom.

Har just städat hela lägenheten. Dammat, dammsugit och moppat, samt städat badrummet. Jag råkade gnälla om hur mycket jag hatar att tvätta, så vi gjorde en deal för kvällen: Jonas tvättar och jag städar. Funkar. Jag hatar verkligen att tvätta. Okej, det jag gjort nu är inte heller roligt men det är mycket lättare att skjuta upp så man behöver nästan aldrig göra det. :)

Och så missade jag visst Lithanianmiddagen/redaktionsmötet ikväll. Ajdå.

Dagens liftarcitat:
“Far out in the unchartered backwaters of the unfashionable end of the Western Spiral arm of the Galaxy lies a small unregarded yellow sun.

Orbiting this at a distance of roughly ninety-eight million miles is an utterly insignificant little blue-green planet whose ape-descended life forms are so amazingly primitive that they still think digital watches are a pretty neat idea.

This planet has – or rather, had – a problem, which was this: most of the people living on it were unhappy for pretty much of the time. Many solutions were suggested for this prolem, but most of these were largely concerned with the movements of small green pieces of paper, which is odd because on the whole it wasn’t the small green pieces of paper that were unhappy.

And so the problem remained; lots of the people were mean, and most of them were miserable, even the ones with digital watches.”

Igår ägnade jag mycket av dagen åt programmeringsprojektet. Efter ett tag hade jag så ont i ryggen att jag var tvungen att gå ut och gå lite. Det var underbart ute, alldeles vårigt och fint, över tio grader varmt! Jag hade till och med glasspremiär, det vill säga jag köpte årets första GB-glass. Det blev en Magnum Touch. Deras nya grej är tydligen sinnena. Ganska fånigt… eller framförallt är det irriterande att Magnum tycks vilja ta över världen hela tiden. Allvarligt, de enda nya glassarna verkade vara olika Magnumsorter och en Spongebob Squarepants-glass. Åtminstone där jag handlade. SUCK! Kan de inte bara ge mig Red Dream och Black Fire tillbaka? Saknar dem… och den första varianten av Solero!

Hur som helst så gjorde jag faktiskt lite framgångar igår också. Nu rör myran på sig inom själva bondgården (nej, jag tänker inte förklara mer än så, det här är min nätdagbok och här får jag vara hur förbryllande jag vill!)! Fint, fint, men tyvärr går det inte att byta bild så att myran faktiskt går åt t.e.x höger när den svänger, utan i stället glider den liksom sidledes… irriterande. Och så blir programmet nästan oändligt slött, ännu mer irriterande. Suck! Men framsteg är alltid framsteg.

Roligt att Andreas tycker att det är skojigt att bli nämnd. Bäst att nämna honom igen. Hej Andreas, hoppas att du gillar:

Dagens liftarcitat:
“He got up again and wandered over to a computer screen. He pushed a few buttons. Little blobs started to rush around the screen eating each other.
“Pow!” said Zaphod, “freeeoooo! Pop pop pop!”
“Hi there,” said the computer brightly after a minute of this, “you have scored three points. Previous best score, seven million five hundred and ninety-seven thousand, two hundred and…”
“Okay, okay,” said Zaphod, and flipped the screen blank again.”

Dagens projekt har varit sista webbprogrammeringslabben. Det går inte alls bra. Min största framgång involverade en oändlig loop, så i själva verket var det inte någon större framgång alls.

Det är jobbigt! Det är så lite kvar, men jag vet inte alls hur det ska göras! Det är i princip två saker som ska göras och jag och Adam har delat upp dem emellan oss litegrann. Han är på god väg med den andra grejen och kan förhoppningsvis hjälpa mig sen. Deadline är på måndag, men vi får väl se hur det går… Ingen kommer att slå oss om vi redovisar senare än deadline, antar jag, men det vore så enormt skönt att bara bli av med skiten!

Vet inte om jag orkar sitta och göra saker på måfå mer ikväll… kanske ska spela lite Morrowind tills Jonas kommer hem i stället… (klockan ÄR ändå 00:11… fast jag har inte gjort något med labben sen typ… 21? Jösses, gick tiden så fort?)

Nu jublar Andreas, för nu återkommer:

Dagens liftarcitat:
“Bistromathics itself is simply a revolutionary new way of understanding the behavior of numbers. Just as Einstein observed that space was not an absolute but depended on the observer’s movement in space, and that time was not an absolute, but depended on the observer’s moment in time, so it is now realized that numbers are not absolute, but depend on the observer’s movement in restaurants.

The first nonabsolute number is the number of people for whom the table is reserved. This will vary during the course of the first three telephone calls to the restaurant, and then bear no apparent relation to the number of people who actually turn up, or to the number of people who subsequently join them after the show/match/party/gig, or to the number of people who leave when they see who else has turned up.

The second nonabsolute number is the given time of arrival, which is now known to be one of those most bizarre of mathematical concepts, a recipriversexcluson, a number whose existence can only be defined as being anything other than itself. In other words, the given time of arrival is the one moment of time at which it is impossible that any member of the party will arrive. /../

The third and most mysterious piece of nonabsoluteness of all lies in the relationship between the number of items on the check, the cost of each item, the number of people at the table and what they are each prepared to pay for. “