Hoppa till innehåll

Kategori: Film

Hable con ella

Publicerat den 11 september 2006

Hable con ella, eller Tala med henne som den heter på svenska, handlar om två helt olika män vars kvinnor ligger i koma. Journalisten Marco träffade sin kvinna Lydia när han intervjuade henne för en tidning – hon är nämligen en känd tjurfäkterska vars kärleksliv bevakas av pressen. Benigno är sjukskötare och är förälskad i sin patient Alicia, som inte alls känner honom. De båda männen förhåller sig helt olika till kvinnorna och Benigno försöker få Marco att tala med henne, för han tror att hon förstår på något plan.

Jag hade länge velat se den här filmen, det är en sådan jag hört idel gott om. Tyvärr känner jag mig ändå ganska likgiltig, jag bryr mig inte riktigt om någon av personerna. Jag får inget grepp om Marco och måste ogilla Lydia av princip för att hon plågar stackars tjurar. Benigno är riktigt creepy och kvar finns då bara Alicia, som tillbringar större delen av filmen i koma utan att man lär känna henne.

FilminfoIMDB: Hable con ella
Regissör: Pedro Almodóvar
År: 2002
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

White Heat

Publicerat den 11 september 2006
James Cagney spelar Cody Jarrett, en skurk som plågas av huvudvärksattacker och har ett sällsynt starkt band till sin mamma. Efter ett tågrån måste hela gänget, inklusive mamma och fru Jarrett, gömma sig för polisen. När Jarrett med nöd och näppe undkommer att bli arresterad flyr han genom att ta på sig skulden för ett annat, mindre brott som ger honom alibi och säkert fängelseförvar tills situationen lugnat ner sig. Riktigt så enkelt som han tänkt sig blir det förstås inte, en gangster som Jarrett har många fiender.
Cody Jarrett med fru och mamma.

Ett par saker gör att White Heat inte känns som en riktigt typisk noir: Det finns ingen helt tydlig huvudperson utan vi följer flera olika. Det finns heller ingen typisk femme fatale, även om Jarretts fru kandiderar till posten.

Mina favoriter i genren tenderar att vara just de som inte är de mest typiska: Scarlet Street, Mildred Pierce och Sunset Blvd. Därför är det knappast förvånande att jag tycker att den här höjer sig över noir-genomsnittet. Jag gillar särskilt att Jarrett är psykologiskt intressant och inte bara skurk – hans mamma är den enda människa i världen som verkligen betyder någonting för honom, medan han ser sin fru som en ägodel. Därtill är det en bra och spännande historia!

FilminfoIMDB: White Heat
Regissör: Raoul Walsh
År: 1949
Omdöme (1-5): 4
1 kommentar

Tell Me Something

Publicerat den 6 september 2006

Koreansk thriller med den lustiga originaltiteln Telmisseomding som får antas vara ett resultat av transkribering. Den har liknats vid Se7en, vilket gjorde mig nyfiken och sedan besviken.

Styckade lik börjar dyka upp i Seoul och det enda som knyter offren samman är att de dejtat samma tjej, Chae Su-Yeon. Det här är en seriemördarfilm som är fruktansvärt otydlig och jag undrar gång på gång: var är de nu? vad gör de? vem gör vad? En ganska bra tolkning finns på IMDbs forum, men oavsett hur mycket man försöker går det inte att förstå sig på berättelsen helt och hållet. Det känns inte som ett medvetet knep från filmskaparna utan snarare som att de själva vet precis vad som hände men är för dåliga på att förmedla det.

Plus i kanten för stämningsfull musik – Enyas Boadicea och Nick Caves Red Right Hand framkallar rysningar på de rätta ställena.

Historien hade verkligen kunnat bli en bra film, men allt faller pladask med det bristfälliga berättandet. För mycket blod och för lite story!

FilminfoIMDB: Tell Me Something
Regissör: Yoon-Hyun Chang
År: 1999
Omdöme (1-5): 2
Lämna en kommentar

Dr. Strangelove

Publicerat den 5 september 2006
Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb är den fullständiga och fullständigt osmidiga titeln på denna härliga klassiker som inte känns ett dugg passé – för USA och krig är väl alltid aktuellt?

I denna kalla-kriget-komedi skickar en paranoid amerikansk general på eget bevåg stridspiloter för att fälla atombomber över ryssarna. Genom en rad suspekta rutiner blir ordern oåterkallelig och krismöte hålls med presidenten.

Jag tycker filmen är riktigt bra och roligt satirisk. Peter Sellers gör en anmärkningsvärd insats i inte mindre än tre olika roller.

Underbar film som måste ses!
Del av survival-kit på stridsflygplan: Holy Bible & Russian Phrases


Group Captain Lionel Mandrake, President Merkin Muffley, Dr. Strangelove
Gissningslek: Vem är Peter Sellers? Rätt svar: Alla!

FilminfoIMDB: Dr. Strangelove
Regissör: Stanley Kubrick
År: 1964
Omdöme (1-5): 4
2 kommentarer

Ping Pong

Publicerat den 3 september 2006

En japansk pingisfilm som är sådär. Dels blev jag smått uttråkad och men framför allt störde jag mig på att människorna beter sig överspelat som anime-figurer. Jag tycker inte det är roligt.

Handlingen kretsar kring vännerna Peco och Smile. Peco är en högljudd kille som alltid vill vara bäst, medan Smile är mer lågmäld och inte särskilt tävlingsinriktad. Båda är lovande pingisspelare och det mesta i filmen rör spel mot deras olika ärkefiender.

Jag skulle kunna rekommendera filmen för någon som gillar hysterisk anime, men för mig är filmen bara okej.

FilminfoIMDB: Ping Pong
Regissör: Fumihiko Sori
År: 2002
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Beyond the Sea

Publicerat den 3 september 2006

Anledningen att vi ville se den här filmen stavas Kevin Spacey. Både Jonas och jag gillar honom som skådespelare och vi har medvetet försökt se fler av hans filmer. Att han utöver att spela huvudrollen dessutom regisserat, skrivit manus och till råga på allt sjunger själv i filmen gjorde såklart det hela ännu mer intressant.


Kevin Spacey sjunger själv i rollen som Bobby Darin.

Filmen är en dramatiserad version av 50-talssångaren Bobby Darins liv. Redan som barn drabbades Darin (egentligen Walden Robert Cassotto) av en otäck sjukdom och fick höra att han hade tur om han blev äldre än 15. Men Bobby hade mycket att leva för, han hade musiken och en dröm om att få sjunga på Copacabana. Dessutom gifte han sig med Sandra Dee och fick en son.

Jag tyckte filmen var ganska bra. Den försöker inte ge en korrekt bild av alla händelser i sångarens liv, men detta är såpass tydligt att jag inte fastnar i funderingar över exakt hur sann den är. Centralt för handlingen är att Darin spelar in en film om sitt eget liv och man nämner till och med hur modifierat allting blir för vita duken.

Kritik har getts för att Spacey är lite för gammal för att spela huvudrollen och andra skådespelare fanns också föreslagna innan inspelningarna satte igång. Att samma problem uppstår i filmens filminspelning – Darin får kritik för att han är för gammal för att spela en yngre version av sig själv – känns lite som en kommentar till detta. Jag störs inte av att Spacey är för gammal, men så har jag ju inte koll på Bobby Darin och hur han såg ut heller.

Filmen griper inte riktigt tag i mig, men är sevärd eftersom det är kul att se att Kevin Spacey är så bra på att sjunga.

FilminfoIMDB: Beyond the Sea
Regissör: Kevin Spacey
År: 2004
Omdöme (1-5): 3
2 kommentarer

United 93

Publicerat den 2 september 2006

Jag är positivt överraskad av den här filmen – jag kan inte komma på något jag önskar gjorts annorlunda och jag är förvånad över hur spännande filmen faktiskt är, trots att man vet vad som kommer att hända.

United 93 är alltså namnet på ett av de plan som kapades under terroristattackerna 11 september 2001. Planet var förmodligen på väg mot Vita huset eller the Capitol i Washington, men kraschade i stället på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania. Alla 44 människor ombord omkom, inklusive de fyra kaparna.

Händelserna ombord på planet har delvis kartlagts med hjälp av passagerarnas telefonsamtal till anhöriga, men givetvis har filmskaparna även fått använda en del fantasi. Hade man här valt det klassiska Hollywood-mönstret att överdramatisera och skapa tydliga skurkar, hjältar och offer skulle filmen kunnat bli riktigt vulgär. I stället håller man sig till vad man vet hände (även om det råder delade meningar om bakgrunden till attackerna) och använder minimalt med utfyllnad. Vi får inte lära känna några särskilda personer att identifiera oss med och känna extra sympati för, i stället innehåller filmen mest kaosartade scener med människor som har svårt att greppa vad som händer – både i olika kontrolltorn och ombord på planet. Maktlösheten är påtaglig och filmen känns oerhört äkta.

Anhöriga till offren har varit ett stöd i filmskapandet genom att bidraga med bakgrundsinformation om passagerarna. Flera personer i markpersonalen spelar sig själva i filmen. Jag uppskattar att få se en semidokumentär film som försöker lägga sig så nära verkligheten som möjligt.

Äkta, gripande, bra! Mycket nära maxbetyg.

FilminfoIMDB: United 93
Regissör: Paul Greengrass
År: 2006
Omdöme (1-5): 4
1 kommentar

This Gun for Hire

Publicerat den 30 augusti 2006

Skummisen Gates betalar en hitman vid namn Raven med “heta pengar” och en magiker/sångerska anlitas för att spionera på Gates men stöter också ihop med den hämndsökande Raven. Trassel av olika slag uppstår i denna film noir som är lika bra som de brukar vara.


Veronica Lake som den förtrollande sångerskan Ellen

FilminfoIMDB: This Gun for Hire
Regissör: Frank Tuttle
År: 1942
Omdöme (1-5): 4
2 kommentarer

Foutaises

Publicerat den 30 augusti 2006
Jag skriver sällan om kortfilm här, men ibland kan jag inte låta bli. Den här är rolig att se om man gillar Le fabuleux destin d’Amélie Poulain och då särskilt Jeunets sätt att introducera karaktärer med några saker de tycker om och inte tycker om. Detta var ingen ny idé för Amélie, han gjorde det nämligen redan 1989 i kortfilmen Foutaises! Faktum är att det är allt Foutaises går ut på, men det räcker absolut för en underhållande kortfilm.

Skådespelaren känns också igen från Amélie och fler av Jeunets filmer – det är Dominique Pinon, han som spelar den svartsjuke pojkvännen på cafét Amélie jobbar på.
Dominique Pinon när han inte
tycker om någonting.

Blir du nyfiken kan du se den nu med en gång: Foutaises på YouTube

FilminfoIMDB: Foutaises
Regissör: Jean-Pierre Jeunet
År: 1989
Omdöme (1-5): 4
2 kommentarer