Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Förrådsröjning & köksskåpsförbättringar

Förrådsröjning
Tänk att det kan bli så stökigt av att städa…

Igår var en produktiv och slitsam dag. Jag gick upp med Ava och Jonas fick lite sovmorgon – jag slumrade lite i soffan medan hon tittade på Barnkanalen och drack välling, så alltför slitsamt var det inte just då. Men efter lunch ägnade vi HELA eftermiddagen + nästan ända fram till läggdags, med paus för att laga och äta middag, åt att röja i förrådet och ordna köksskåpen. Som ni förstår av bilden ovan var vi ganska angelägna om att inte lämna det hela halvgjort. :)

Vi rev alltså ut och gick igenom i stort sett allting i förrådet. Det var ytterst välbehövligt. Tyvärr tog jag ingen före-bild, men att öppna dörren var tidigare att mötas av en vägg av grejer, varav extraskivan till bordet stod prydligt ytterst och blockerade större delen av dörröppningen. Nu ser det ut så här:

Förrådet
Nu går det att gå in i förrådet!

Ni får helt enkelt tro mig när jag säger att det är en stor förbättring. Eftersom vi har en del kökssaker vi faktiskt använder på hyllan in till vänster är det jätteskönt att det faktiskt går att gå in i förrådet nu. Jag hoppas vi kan hålla det så.

Jag komprimerade en kartong och två papperskassar “nostalgisaker” till en kartong. Vi rensade ett par skrämmande påsar med “diverse” som i all hast blivit ihopslängda när vi flyttade och bara inställda i förrådet. I en av dem hittade Jonas bland annat sitt pass, vilket faktiskt var ett av de mest motiverande målen med förrådsrensningen eftersom han ska till Mallorca med jobbet i oktober. Jag hittade dock tyvärr inte mitt fästingvaccineringskort…

Jag gick igenom två stora flyttkartonger köksgrejer och det enda som åkte in i förrådet igen var en plastlåda med 12 champagneglas (på översta hyllan till vänster som inte syns i bild). Det blir betydligt lättare att använda dem emellanåt när de inte ligger nerpackade i en låda någonstans under en massa bråte. Fast jag kan inte påstå att vi använder champagneglas särskilt ofta… En full låda med köksgrejer och dylikt förpassades till soprummet (ja, jag vet… man borde ta tillvara och skänka och allt det där, jag får lite dåligt samvete, men orka…) och resten av grejerna lyckades jag genom ett stort optimeringsarbete faktiskt äntligen få in i köksskåpen (eller var de nu hörde hemma). Här är det mest förbättrade köksskåpet efteråt, tyvärr ingen före-bild på detta heller:

Det mest förbättrade skåpet efter förrådsrensningen
Förbättring! Ytterligare två tillbringare, som är i disken nu, ska in bredvid den som står där, om ni undrar över luftigheten.

På andra hyllan stod tidigare en massa torrvaror, som inte fått plats någon annanstans tidigare. Men vi har ju faktiskt en förvaringsmöbel längs med fönstren numera och det gick att trycka in mycket där. Allt detta var nerpackat i kartong i förrådet tidigare: assietterna, dessertskålarna och glasskålen på översta hyllan, blå skålen, gröna glasen och grova glasen på mittenhyllan. Jag röjde även i det kaotiska skåpet under bänken och elvispen och stavmixern ligger nu i den där lila lådan tillsammans med en massa diverse-grejer. Lådan behöver dock bytas ut, det är en Skubb från Ikea som nog mest är tänkt till kläder och sånt, den har mjuk botten nämligen… Men tills vidare får den stå där, så får vi skaffa en ordentlig plastlåda sen. Det är så skönt att samla ihop smågrejer i lådor!

Lite kvar att göra är det. Jonas har fyra banankartonger (tror jag det var) med prylar som borde kunna komprimeras till åtminstone 3, gärna färre om det går. Och jag har en hög Gameboy-spel m.m. som ska Traderas, två kassar gamla brev att gå igenom (fast merparten hämtade jag faktiskt från Nyköping senast vi var där – åh, jag skulle vilja scanna de viktiga innan jag slänger, men det verkar ju som ett minst sagt stort jobb…) och en låda med min fina kylskåpsmagnetsamling att fota och ta ömt farväl av, om jag klarar det… :) Vi ska också sätta upp två vägghyllor i kontoret, den ena har stått längst inne i förrådet och står numera i hallen. Den andra har hur länge som helst legat på golvet i kontoret och stört.

Apropå att fota så är det så jag gör med nostalgigrejerna jag gör mig av med. Känns det för viktigt för att bara slänga, men för oviktigt för att behålla, fotar jag och slänger. Då finns de ju i alla fall kvar i digitalt skick.

Detta förråd är alltså det enda vi har, vilket gör att vi har en del grejer hos mina föräldrar i Nyköping. Vinterdäck, till exempel. Lite sugna är vi ju på att hyra ett externt förråd någonstans, för att kunna ha lite grövre saker i, eller saker som vi aldrig använder men ändå vill spara (fast målet är ju egentligen att inte ha såna saker… men vissa saker är svåra att skiljas från). Fast det känns ju inte så kul att betala för…

Måste bara nämna också att Ava var fantastisk hela dagen. Visst, vi mutade henne med tv och popcorn, men vi behövde inte utstå minsta lilla gnäll över att vi var så tråkiga, trots att det hade varit ovanligt välförtjänt. Dessutom tyckte hon det var jätteroligt att gå med pappa till soprummet och slänga grejer. Och hon hade hysteriskt roligt åt att säga “korumpa”, vilket vi inte fattade särskilt mycket av till att börja med, men det visade sig komma från ett Mamma Mu-skämt som faktiskt var lite roligt när hon väl förklarat det hela… dock kanske inte riktigt lika roligt som hon med treåringshumor fick det till, men det gav oss i alla fall ett och annat gott skratt och resulterade i att en fin “korumpedans” uppfanns. För att citera Ava: “Korumpa är jätteroligt!”

2 kommentarer

Första prylen till Lillebror!

I fredags efter jobbet köpte jag första prylen till Lillebror, medan Jonas och Ava var på barnkalas för E & K. Jag hade nämligen en trevlig rabattkupong med kort tid kvar på, så jag tänkte jag skulle passa på att köpa en sak jag verkligen vill ha, nämligen en Babybjörn Babysitter Balance:

Jag är ju inte alls ett fan av Babybjörns bärselar (AJ! för att bära i dem när barnet blivit något tyngre än nyfött – och det är sååå frustrerande att ALLA köper dem och tror att det ska kännas så där att bära barn och att man inte kan bära lite större barn…), men babysittern ser ju i alla fall trevlig ut. Får väl se om den är det. Ska nog även skaffa den tillhörande bågen med leksaker på tids nog.

För enkelhets skull fanns den bara i en färg, så jag behövde inte välja. Det blev den på bilden.

Vi behöver ju köpa ett par stora saker också, nämligen spjälsäng och ett kombinerat skötbord/byrå, men utöver det har vi det mesta. Kläder har vi en hel del sparat, men jag kanske köper något som bara är till Lillebror ändå, för att det känns roligt. Men först måste jag gå igenom vad vi har ordentligt och innan jag gör det vill jag nog att vi ska ha skaffat det där skötbordet/byrån, så jag kan tvätta upp och lägga de första kläderna någonstans.

Det känns väldigt speciellt att köpa första saken, faktiskt. Lite syndigt, för att det är så roligt och för att man på något sätt inte vill ta för givet att allt kommer att gå bra… fast om det nu inte skulle göra det tror jag å andra sidan inte att det största problemet kommer vara att jag slösat pengar på babysaker…

3 kommentarer

Gravidyoga

Idag har jag varit på första kurstillfället gravidyoga. Skönt, men oj alltså… vilken skillnad på att yoga gravid och ogravid! Gravidyogan baseras på ashtangayogan och vissa positioner var ju samma eller bara lite gravidanpassade. Allt var väldigt annorlunda med mage och ont, jag kände mig inte det minsta smidig. Alltså, bara en sån enkel grej som barnets position:

Denna position används för återhämtning emellanåt under ett yogapass och tanken var att den skulle funka så för oss också. Men det var ju inte det lättaste med mage… Man fick sära på benen och stödja sig med underarmarna framför kroppen, men det var inte det minsta bekvämt…

Det var också helt omöjligt att kliva fram hela vägen från Hunden… jag brukar även i vanliga fall ha svårt att komma helt tillbaka, men nu var det bara fånigt.

Nåja, det var väl ingen större överraskning att det skulle vara skillnad. Förra gången valde jag ju vattengympa och det var så himla skönt att komma ner i vattnet och för en gångs skull få känna sig lätt. Däremot tyckte jag att själva gympan kändes lite mesig och väldigt frustrerande, då vattnet bromsade rörelserna så man omöjligt kunde göra dem i rätt takt. På yogan känner jag mig som en strandad val, men det känns bra att man får jobba lite mer. Bitvis sträckte det väldigt skönt i ryggen. Och det som gjorde mest ont var faktiskt att ligga på rygg och andas…

Vi började för övrigt passet med att alla fick berätta om sig själva och säga om de hade några krämpor eller så. Jag vet inte om folk skönmålade verkligheten, men jag reagerade på att det var väldigt få som verkade ha ont någonstans… För mig är det något helt givet i samband med graviditet, fast ibland fattar man ju att det inte är så för alla. Men jag antar också att de som har ont kanske inte är de som är mest benägna att gå på yoga.

Det ska bli intressant att fortsätta kursen och se hur det känns framöver!

En negativ sak var att det inte fanns något omklädningsrum! Man fick trycka in sig i ett förråd som var proppfullt med ihoptravade stolar och annat gojs, genom fönstret kunde man tydligt se folk i huset mittemot, det fanns knappt något golvutrymme och ingenstans att sitta. Stå upp och ta på strumporna i mitt nuvarande skick är ingen höjdare. Jag byter nog om på jobbet nästa gång och åker hem i yogakläderna sen.

En positiv sak är att stället ligger i samma hus som Hermans… Jag hade först inte tänkt äta där ikväll, men så regnade det när yogan var slut och jag tänkte att jag ju i alla fall kunde gå och titta hur det såg ut. Det såg gott ut, så jag åt och tänkte att det kanske skulle sluta regna. Det gjorde det inte, jag blev jätteblöt. Men gott var det.

5 kommentarer

Somnat själv!

Igår kväll när Jonas läst godnattsaga för Ava sa hon att hon ville vara ifred. Han gick ut och hon somnade själv! Detta är hur stort som helst, har aldrig hänt förut.

Dessutom sov hon hela natten i egen säng och vaknade efter våra väckarklockor, medan vi låg och okynnessnoozade bara för att vi kunde.

Jag gör mig inga illusioner om att detta är permanent och att det där med sömn alltid kommer att vara enkelt från och med nu, men det känns ändå väldigt bra att detta finns på kartan, särskilt nu inför att vi ska bli fler. Tänk att åtminstone ibland bara ha att göra med ett barn om nätterna, även när vi har två!

2 kommentarer

Gravid v. 26+1 & helgen

Gravid v. 26+1

Här är en gravidbild från vecka 26+1, dvs i söndags när jag var på väg till Uppsala och Veronicas födelsedagsbrunch. Tanken är alltså att jag ska växa i tre månader till…?!

Jag gjorde för övrigt båda “Gravid med Ava”-seten på Flickr publika nu, dvs även det lite mindre påklädda.

Så här kan man jämföra om man har lust:

» Gravid med Ava I
» Gravid med Ava II

» Gravid med Lillebror

Helgen var trevlig, men inte så vilsam som jag kanske hade behövt. Jonas hade besök av Sven, som ju bor i Turkiet. Ava tyckte det var jätteroligt att träffa pappas kompis och att han till och med var med och hämtade henne på förskolan på fredagen. Jag och Ava hade mycket mamma-Ava-tid på fredagen och lördagen, eftersom Jonas och Sven såklart hade egna planer. Fredagskvällen efter Ava-läggningen ägnade jag åt att sova, det var nog nyttigt… Lördagen blev rätt tuff, vi har en ganska intensiv trots- och tjatperiod just nu och just den här dagen utgjorde något sorts rekord. På söndagen gick Jonas och Ava på barnkalas och jag åkte på vuxenkalas till Uppsala. Skönt att komma iväg lite på egen hand och väldigt trevligt att gå på kalas och träffa Veronica och Johanna med flera. Jag passade även på att fika med Ingela, roligt!

Den inte så vilsamma helgen resulterade i att jag var ett vrak igår, men efter att ha sovit hela kvällen och natten kände jag mig piggare idag i alla fall…

2 kommentarer

Med öppet fönster!

Något stort har hänt: ikväll har jag suttit i kontoret utan att nästan förgås av värmeslag! Efter ett besök från fastighetsskötaren igår har fönstret där inne nämligen en ny, käck feature: det går att öppna! Sååå skönt!

Skönt är det också att bo i hyresrätt och bara behöva skicka ett mail för att få saker åtgärdade.

Fler fördelar med ett fönster som går att öppna: man kan tvätta det och man kan sätta i persienner i det. Det senare ska vi nog se till att göra snart, i kontoret, i Avas rum och i 2 eller kanske 4 fönster i vardagsrummet. Synd att det inte ingick, faktiskt.

Lämna en kommentar

Läget

Tre månader kvar och joråvars, läget är hyfsat fortfarande. Åtminstone är allt bättre än det var förut, när jag mådde illa. Det mesta är bättre än att må illa, faktiskt.

Jag jobbar fortfarande heltid och lämnar Ava på förskolan varje morgon efter en halvtimmes promenad. Hon går själv, det är faktiskt lättare än att köra vagnen. Det går oftast väldigt bra, även om det har hänt att hon strejkat och ställt sig att skrika och gråta efter vagnen när vi hunnit halvvägs…

Men andra jobbveckan efter semestern har varit märkbart tyngre än den första. Jag känner mig stor, som att jag inte riktigt får plats i mig själv. Det känns ofta tungt att andas och jag har betydligt mindre ork. Lillebror lever runt en hel del, vilket förstås är trevligt att känna, men ibland gör det ont och ibland stör han faktiskt…

I några dagar hade jag väldigt svullna ben, men lagom tills att jag skaffat och börjat använda stödstrumpor tycks det bekymret vara som bortblåst. Alltid något…

Det är svårt att vara bekväm. Känner mig liksom… fel. Det är obekvämt att sitta, obekvämt att stå och obekvämt att ligga. Liggandet blir allt knepigare. Till och med ryggläge, som varit så skönt innan (dock inte att sova i, det kan jag inte) känns jobbigt nu, det blir så tungt att andas. På sidan med kudde för magen (tänk att man kan behöva en egen kudde innan man ens är född…) är det som gäller, men det funkar inte alltid, ibland gör det bara så himla ont där vid revbenen trots kuddens stöd.

Jag antar att jag borde njuta av att allt ändå är ok, av att känna Lillebror därinne och av det relativa lugnet som råder med bara ett barn (HAHA! känner jag för att säga om det idag, idag har varit allt annat än en lugn och skön dag för mig ensam med Ava, men det är klart att det inte hade varit lättare med två)… men argh, tiden får gärna gå fort nu.

Lämna en kommentar

Ruccolan som blev plocksallad…

Ruccola - 15/8

För var dag som går blir den där ruccolan alltmer lik plocksallad och jag börjar undra om vi inte möjligtvis förväxlat de två… vilket i så fall skulle innebära att det är ruccolan som inte kommit upp alls i stora lådan på balkongen.

Lämna en kommentar

Grannen

Den här boken skulle jag sannolikt aldrig ha läst om jag inte fått den i en Barncancerfonden-kampanj (och jo, jag sms-skänkte 50 kr också). Det är en sån där spänningsroman som onekligen är väldigt spännande, men som liksom… inte känns så viktig. För det är inte riktigt min typ av bok. Men jo, jag ville veta hur det gick när jag läste.

En gång i tiden var Hans Ecker och Christopher Silfverbielke ett framgångsrikt, kriminellt radarpar. Sedan hamnade de i ett bråk med förmodat dödlig utgång för Silfverbielke och Ecker hamnade så småningom på Kumla-anstalten. Nu ska han flyttas till en annan anstalt, men på vägen blir han fritagen. Det visar sig snart att fritagningen leder honom till en annan sorts fångenskap, i klorna på den hämndlystne psykopaten Silfverbielke – som alltså inte alls är död, men däremot tagit sin chans att gå under jorden.

Silfverbielke har en hel del sjuka och motbjudande saker för sig, både med Ecker, med människorna i bostadsområdet där han skaffat ett hus och med kvinnorna han förför. Läsningen är obehaglig utan att för den skull bli alldeles over the top, det är extremt men inte för extremt.

Vi följer också kommissarie Jacob Colt och hans team med bland andra den nya kollegan Linda Schecker. Schecker har en hemsk våldtäkt i bagaget och går omkring och lurar på hämnd. Fast jag undrar lite vad poängen är med detta egentligen, för det blir inte mycket av det. Ingen kvinna i boken får vara riktigt “normal”* sexuellt, det känns som ett billigt och lite för vanligt sätt att skapa “intressanta kvinnokaraktärer”. Det görs ju inte med männen!

Jag retar mig mycket på en detalj, nämligen det att personerna omväxlande kallas vid förnamn och efternamn. Det blir dubbelt så svårt att hålla reda på dem.

Men hur som helst, jo, det var spännande och säkert mycket därför susade jag igenom denna tjocka bok (608 sidor i min pocketutgåva) ganska fort.

Nu får boken resa vidare med bookcrossing!

* Alltså jag lägger inte några värderingar i olika läggningar, som till exempel den sadomasochistiska som finns representerad, jag menar bara att kvinnornas sexualitet och handlingskraft i boken förklaras av övergrepp de utsatts för och då är det ju inte de själva som är i kontroll.

BokinfoTitel: Grannen
Författare: Buthler & Öhrlund
1 kommentar

Giraff..?

Jonas är på after work med jobbet och Ava vill att han ska komma hem. Hon frågar:

– Vad gör pappa nu?
– Han sitter nog och dricker öl med jobbarkompisarna.
– Nej, det gör han inte, han möter nog en giraff nu.

Kanske det, får väl fråga honom när han kommer hem. :)

Lämna en kommentar