Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Vikten av en delseger

Ava accepterar sällan att helt förlora en konflikt. Ofta ser hon till att få någon form av delseger.

I morse ogillade hon till exempel skarpt att jag stängde av tv:n och sa att det var dags att gå till toaletten. Efter en stunds idogt protesterade insåg hon att jag inte skulle ge mig. Då gjorde hon som jag sa, fast på ett sätt hon visste att jag inte skulle gilla: hon ålade på mage hela vägen till badrummet.

Det gäller att demonstrera sin makt…

Dessutom undrar jag varför jag ens försöker använda ord som “nu”, “bråttom” eller “sent”. Jag skulle lika gärna kunna säga “blorngk”. Alla morgonsysslor tar obevekligen alldeles för lång tid och avbryts ständigt av irrelevanta inslag…

Lämna en kommentar

På odlingsfronten

Det har hänt lite sen sist i alla fall:

Växthuset
Allt inne har kommit upp, men ser lite klent ut.

Balkongen
På balkongen har allt utom plocksallad kommit upp. Stora lådan: grönkål (längst till vänster), plocksallad (det tomma fältet), ruccola (till höger om det tomma) och mangold. Lilla lådan: basilika (längst till vänster), gräslök (det spretiga ovanför), persilja (bredvid gräslök) och koriander (bredvid basilika).

Grönkål
Grönkål.

Mangold
Mangold.

Ruccola
Ruccola.

Gräslök och persilja + basilika i hörnet
Gräslök, persilja, basilika.

Jag har satt upp lappar med växtnamnen också, så nu är det lite lättare att veta vad som är vad.

Lämna en kommentar

Middag, korttapp, lekdejt och sånt

I måndags åkte vi till Emma och Johannes i Upplands Väsby och åt middag, samt beundrade deras balkongodlingar. De har mycket större balkong än vi och hade fått till riktigt schyssta odlingar. Inspirerande!

Igår lyckades jag tappa mitt SL-kort när jag var ute på lunchärenden. Det var inte så roligt och det innebar att jag gick tillbaka till restaurangen där jag ätit och letade, vilket gjorde att det hela tog mycket längre tid och innebar mycket mer gående än planerat. Lyckligtvis hade jag registrerat kortet på Mitt SL (det trodde jag inte först), vilket innebär att jag kunde spärra det och strax ska få ett nytt på posten med samma saldo. Jag får betala på annat sätt tills det nya kortet kommer, men det är ju ändå bättre än att förlora hela månadsladdningen som räcker till 4 september.

Idag har Jonas och Ava varit och lekt hos förskolekompisen E. Kul, det har inte blivit så mycket sånt. Får se till att det blir mer.

Och jag är märkbart mindre pigg och fräsch den här veckan än förra, dessvärre. Menmen, jag kör på som vanligt och hoppas att det funkar ett tag till.

1 kommentar

Reviderat omdöme av Holy Monkey…

Strax innan illamåendehelvetet bröt ut ordentligt åt jag gott på Holy Monkey – dumplings med soja/ingefära/koriander-dip, kimchisallad och edamamebönor. Egentligen var det en äggnudelsoppa som tillbehör, men jag fick byta mot edamamebönor eftersom jag inte äter äggnudlar.

Idag gick jag dit igen, mycket för att jag var sugen på edamamebönor… vilket de helt slutat med, eftersom de behövde förenkla och snabba upp sitt utbud.

På plussidan får man säga att killen hade bättre koll på veganism den här gången, på den stora minussidan att det just inte var någonting kul som var veganskt… Det visade sig att både sojadippen och kimchisalladen innehöll fisksås. Kimchisalladen väntade jag mig få plocka bort, efter att jag kollat upp den lite noggrannare efter förra besöket, men sojadippen var en extremt tråkig överraskning. Det brukar inte vara fisk i soja, fast jag känner till att det kan vara det.

Hur som helst, killen hade en tydlig idé om vad som skulle serveras till veganer, så jag tog det. Det var dumplings (goda), mango/citrus-dipp (jag gillar inte frukt i mat, dessutom såg jag sen att det är honung i den, om jag nu inte fick någon specialare) och ris (fantastiskt tråkigt och smaklöst). Kändes faktiskt totalt meningslöst, goda dumplings räcker liksom inte, det måste vara bra tillbehör också.

Jag lär inte gå dit igen. Blev tvungen att trösta mig med en chokladboll från Espresso House efteråt…

2 kommentarer

Lösningen på bostadsbristen

Idag på väg till förskolan avhandlade vi bland annat bostadsbristen i Stockholm och Ava levererade ett förslag på lösning. Det började som ofta förr med en lösryckt fundering från henne:

– Tänk om alla i Nyköping skulle flytta hit, till Stockholm!
– Ja, oj, då skulle det bli mycket folk här.
– Det är ju tur att det finns många hus i Stockholm.
– Ja, men vet du, det kan vara väldigt svårt att hitta någonstans att bo i Stockholm ändå, för det är så många som vill bo här och alla husen är upptagna.
– Men de kan ju bo tillsammans! Och vara vänner!

Lämna en kommentar

24 minuter från T-Centralen

Det här seriealbumet köpte Jonas hos Bok-Olle i Byxelkrok under vår Ölandssemester och jag såg också till att läsa den.

Med mycket humor och igenkänning avhandlas bostadsbristen i Stockholm genom paret Jojo och Tomas egna upplevelser. När de inte längre står ut med att hanka sig fram på andrahandskontrakt i innerstaden, utan vill stå på kontraktet själva, ställs de inför det fasansfulla (viss ironi här) i att behöva flytta så långt bort som 24 minuter från T-Centralen.

Charmig bok, men också frustrerande, eftersom jag blir så himla nyfiken på deras nya boende men man får veta så lite…

BokinfoTitel: 24 minuter från T-Centralen
Författare: Falk, Jojo & Westberg Tomas
ISBN: 9789163818981
Lämna en kommentar

The Complete Persepolis

Utöver Tamara Drewe fick jag även Persepolis i födelsedagspresent av Jonas. Detta är den grafiska romanen om Marjane Satrapis uppväxt i ett oroligt Iran, samt under studier och vilsenhet i Europa.

Marjanes berättelse är intressant och många av hennes släktingar har gripande öden som också redovisas – mycket såklart relaterat till politik och revolution. Familjen är förhållandevis modern i ett bakåtsträvande samhälle och däri ligger naturligtvis en stor konflikt som ger upphov till många svårigheter.

Ibland kände jag att det blev lite spretigt med allt om alla släktingar, när jag egentligen var mer nyfiken på Marjane, men samtidigt utgör alla delberättelserna en viktig bakgrund till helheten.

BokinfoTitel: Persepolis
Författare: Satrapi, Marjane
Lämna en kommentar

Nyköpingshelg

Eftersom det blev så lite Nyköping under semestern åkte vi även dit nu under helgen. Vi kom dit till lördag lunch och när vi ätit åkte vi (dvs vi och mormor, morfar var och jobbade på Herrängen) till Näsudden där vi åtminstone badade upp till knäna (vattnet var varmt, men det var molnigt och lite blåsigt, så att bada ordentligt lockade inte riktigt) och fikade.

Idag blev en väldigt stillsam dag. Jag, Jonas och Ava gick en liten promenad, men den blev väldigt liten eftersom molnen på himlen såg så oroväckande ut. Vi hann hem lagom tills det började regna mycket och länge… Men vi hann i alla fall leka lite, samt handla på Kronhallen.

Untitled

Untitled

Untitled

Jag betedde mig fruktansvärt orutinerat gällande bildtagning. Hade varken kameran eller mobilen med till Näsudden och bara mobilen med på promenaden. Bildskörden ovan är faktiskt allt som blev (sånär som på dubbletter av samma motiv och en bild på ett recept vi ville spara).

På onsdag överlåts farfar Gunnars hus till de nya ägarna. Vi var inte inne i det nu, men det blir alltså aldrig mer. Nästa gång vi går förbi är det någon annans.

Lämna en kommentar

Samtal med veganbarnet

Ava är väl medveten om att hon äter annorlunda än de flesta och vet en del om varför, även om det är svårt att greppa och vi inte pratat jättemycket om alla groteska detaljer i livsmedelsindustrin. På sistone har hon börjat prata mer om mat och igår på väg till förskolan lät det ungefär så här:

– Mormor och morfar äter fisk! Jag sa till dem att vi tycker att fiskarna ska få vara i havet.
– Ja, det är väldigt många som äter fisk. Och andra djur också. De äter kossor och grisar, till exempel.
– Men är de inte hårda?
– Nej, man dödar djuren och skär loss köttet. Det är inte hårt.
– Men jag vill inte att de ska döda dem!
– Det vill inte jag och pappa heller, det är därför vi inte äter djur. Men de flesta andra gör det.
– Jag vill inte att nån ska döda dem, för jag tycker så mycket om dem! Jag vill att de ska vara levande hela tiden!
– Vi kan inte bestämma vad andra gör, men vi kan bestämma att VI inte äter djur.

Jag tycker att hennes reaktion känns fullt normal. Många köttätarbarn blir bestörta när de väl inser vad de äter. Vi slipper den biten. Vi kan bejaka den naturliga instinkten att måna om djuren utan att hyckla. Det känns bra.

Lämna en kommentar