Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Blommorna avlöser varandra :)

Examensblommor från Ingbritt & Janne

Imorse slängde jag de kvarvarande knastertorra liljorna från buketten jag fick av Jonas. Ett par timmar senare kom det nya blommor! Ingbritt och Janne, svärföräldrarna, grattar till examen! Jag blev väldigt glad och överraskad – jag höll nästan på att missa dem, jag tänkte först inte öppna eftersom det aldrig ringer på någon oannonserad som vi vill ha besök från här…

Examensblommor från Ingbritt & Janne

2 kommentarer

Veganerna – en bok om dom som stör

Ur förordet:

Den här boken handlar om idéer som stör och om en politisk praktik som retar: veganism. Den vrede landets veganer lyckats riva upp i svensk vuxenvärld är unik. På mer än ett sätt.

Man kunde tro att det bara är de militanta – trots allt bara ett fåtal av landets tiotusentals veganer – som upprör. Men så är det inte. Även de fridsamma irriterar. Föräldrar provoceras av barn som vägrar äta “döda djur”, skolledningar får problem och anklagas för “etisk diskriminering”, /…/ en rätt samlad vänster sätter upp kalla handen och säger att djurrättsfilosofin “hotar humanismen” medan kristna auktoriteter hävdar att djurrättsrörelsens mål är en “livsfarlig devalvering av människovärdet”. På kultursidor har vreden varit som störst: “Hos veganerna kan man verkligen tala om ett hat mot människan.”

Kort sagt: veganer stör.

/…/ Var kommer denna multifrontsoro från det etablerade samhället ifrån? Är den befogad? I så fall varför? Och vad vill egentligen veganerna?

Det här är alltså en reportagebok med elva texter om veganism. Många av dem är intressanta, men för mig kändes det som att det blev torrt i de långa partierna om politiker och filosofer, samt att lite väl mycket fokus låg på militanta aktiviteter. Jag tycker det är vansinnigt intressant det Linton skriver i förordet; att veganer stör, även de fredliga. Jag har ju själv märkt att människor blir förvånansvärt upprörda när man säger att man inte vill döda och utnyttja djur. Jag hade gärna velat läsa mer om det, men jag tycker att Linton mest snuddar vid oss snälla djurrättsförespråkare och fokuserar mycket mer på dem som faktiskt stör genom våld, trakasserier, hot och skadegörelse. Sånt tycker jag är fel och jag tror verkligen inte det är rätt sätt att få människor mer vänligt inställda till djurrätt och veganism. Är det sånt man menar är det liksom inte så spektakulärt att påstå att “veganer stör”… för det är ju precis det de försöker göra. Det är mycket intressantare att fundera kring hur man stör genom sina blotta åsikter – det blir ju indirekt så att man signalerar att alla andra är omoraliska när man säger att man inte äter djurprodukter av moraliska skäl, och det kan nog många gånger vara störande för att folk vet att djurindustrin är hemsk och egentligen kan hålla med åtminstone litegrann… samtidigt som det såklart finns ett oerhört blundande för alltihop – hur ofta hör man inte “men vadå, kor har det väl inte så illa?” från folk som på allvar tror att det ser ut som i “bregottfabriken” från reklamens förskönade värld.

Det är kul att ha läst boken, men den var inte vad jag hoppades på.

BokinfoTitel: Veganerna - en bok om dom som stör
Författare: Linton, Magnus
ISBN: 9189044797
2 kommentarer

Värddjuret

Jag har köpt ytterligare en Hermanson-bok från ett antikvariat på nätet. Det är verkligen synd att så få av hennes böcker går att köpa via de vanliga kanalerna, för de är enormt läsvärda!

Värddjuret handlar om Anna (jag tror namnet nämns en eller två gånger i boken bara…), som åter är ensam efter ett förhållande med en gift man. Hon reser till Borneo för att fly sin vardag en stund och när hon kommer tillbaka har hon en böld på låret. Hon uppsöker läkare och blir vidarebefordrad till den excentriske doktor Willof. Han berättar att det finns en fjäril som heter recentia alba, vars larver när det är dags för förpuppning borrar sig in i huden på en särskild sorts apor. Han är säker på att fjärilarna i brist på apor i stället använt Anna som värddjur och han övertalar henne att komma och bo i hans växthus, där miljön är lämpad för de sällsynta fjärilarnas utveckling.

Det är en märklig historia med märkliga (och osympatiska!) karaktärer och det är på klassiskt hermansonskt vis märkligt på ett väldigt mysigt sätt. Jag gillar särskilt att man inte riktigt vet om man kan lita på doktor Willof, eller om han bara dillar…

BokinfoTitel: Värddjuret
Författare: Hermanson, Marie
ISBN: 9100572578
Lämna en kommentar

Lite ledig nu kanske?

Jag tror faktiskt jag ska försöka vara ledig i helgen. Riktigt ledig, det vill säga försöka göra ingenting och vila upp mig. Jag är väldigt trött nu, det har varit så mycket på sistone! Jag har inte varit ledig på hur länge som helst, eftersom jag pysslat exjobb och allt vad det är.

Måndag-tisdag var jag i Stockholm med jobbet. Föreläsningar med YP-gruppen (Young Professionals). Det var bra, men också väldigt jobbigt eftersom jag var tvungen att gå upp 4.15 på måndagsmorgonen och kom hem efter 21 på tisdagskvällen. Jag bodde på hotell Scandic Sergel Plaza, väldigt nära Acando och T-centralen – dvs perfekt läge.

Resten av arbetsveckan har varit… frustrerande! Jag har haft tokmycket att göra hela tiden utan att egentligen kunna åstadkomma eller debitera någonting – det har mest varit att få olika system att göra som vi vill, vilket de redan borde göra…

I onsdags var det vattengympa som vanligt och innan dess fikade jag med en av de andra deltagarna – Therese, som råkade nämna för några veckor sedan att hon har Stampen-kyrkogårdens fina “Tänk på döden” precis utanför sovrumsfönstret, vilket gjorde att jag frågade om hennes respektive möjligtvis hette Gunnar… och så var det ju. Jonas har varit hos dem och spelat rollspel!

I torsdags var vi på det första av fyra tillfällen med föräldrautbildning. Temat var förlossning och dess olika stadier.

Igår fredag lunchade jag i Saluhallens soppkök med Karin. Hon jobbar ju vid Järntorget numera (i stället för Mölndal), så det går ju faktiskt att ta en lunchdejt ibland! Trevligt!

Helt lätt är det inte att vara ledig… man har så mycket att pyssla med jämt! Det är visserligen ganska lätt att bestämma sig för att inte plugga cert just i helgen, vilket är mitt nästa stora Måste (jag har inte tid att plugga på arbetstid längre och vill verkligen ta certet inom kort), men man har ju en massa annat… även om det inte är riktiga, viktiga plikter så kan det ändå kännas stressande att veta att man “måste” skriva de där bokrecensionerna, returnera den där tygblöjan, ta den där månadsbilden… Jag ska göra lite sånt innan jag börjar aktivt slappna av genom att t.ex. spela Oblivion, läsa Språktidningen, eller läsa Luftslottet som sprängdes… och jag hoppas att det inte drar ut alltför mycket på tiden, det är ju en risk! Måste skynda mig att hinna slappna av! :)

Vi inledde i alla fall helgen ganska bra med att se film igår… och vi åt pizza till, så slapp vi laga mat också. Men jag höll givetvis på och stresspysslade ända fram tills vi började titta och hann inte alls färdigt med det jag höll på med. Inte bra. Man borde vara bättre på att dela upp sin tid i aktivitet och vila. Vara effektiv under aktivitetsfaserna och verkligen vila under viloperioderna.

Jonas åkte för övrigt till jobbet för en stund sedan… på en lördag. Så det är bara jag som siktar på vilohelg…

1 kommentar

Exjobbet klart!

Det känns fortfarande alldeles overkligt och som att det inte är riktigt klart ändå, men faktum är att jag laddade upp min godkända exjobbsrapport till LiUs publiceringssystem igår kväll.

Magiskt..!

Jag vet inte riktigt om jag vågar tro att det är sant. Det känns som att någon när som helst ska skratta mig rakt upp i ansiktet, säga Jaså, trodde du att du var KLAR? och ge mig massor av mer jobb.

Visst kan det administrativa fortfarande strula, men det borde bara vara det kvar. Jag antar att jag får vänta tills exjobbet klarrapporterats i LADOK och sen ansöka om examen. Mina fristående kurser ligger inte i samma system som LiU-kurserna, men jag hoppas att det inte ska bli strul av det… jag kan i alla fall bifoga LADOK-utdrag och ett protokoll från ett möte där de som bestämmer bestämde att mina kurser får räknas in i examen.

Vore guld att få examen 2008! Hoppas att det går…

6 kommentarer

Hej, det är bullmannen!

Idag på väg till jobbet passerade jag en man som bar en ansenlig mängd plastbackar med bullar. Han balanserade dem på något vis medan han manövrerade en porttelefon och sa: “Hej, det är bullmannen!”

Jag tyckte det lät så mysigt, på något vis, att identifiera sig som bullmannen. Det måste finnas sämre saker att vara. :)

Ni glömmer väl inte kanelbullens dag imorgon?

1 kommentar

Människohamn

Så har jag då äntligen läst John Ajvide Lindqvists Människohamn – Jonas fick den av sin syster i födelsedagspresent.

I centrum står Anders, som för några år sedan förlorade sin sexåriga dotter Maja. Hon försvann spårlöst vid en utflykt till fyren Gåvasten. Sedan dess lever Anders ensam och alkoholiserad, skild från frun eftersom förhållandet inte klarade pärsen. Nu återvänder han till platsen där Maja försvann och huset där de bodde på Domarö. Där tycker han sig ana Majas närvaro och får upp hoppet om att hon kanske finns kvar någonstans, på något sätt.

Andra viktiga personer är Anders farmor Anna-Greta och hennes “pojkvän” Simon som är en gammal trollkarl och utbrytarkung. Båda bär på hemligheter som måste avslöjas.

Berättelsen rör skräck, spöken, otäckheter och övernaturligheter, men behållningen ligger främst i andra saker. Faktum är att det övernaturliga ibland balanserar på gränsen till att bli för mycket, men det blir ändå väldigt bra för att fokus ligger på människorna och hur de reagerar. Boken innehåller väldigt många berättelser, skrönor och återblickar – man får vibbar av gammal härlig släktkrönika.

En mysigt otäck bok med ett mustigt språk och bra stämning!

» Andra bloggare om Människohamn

BokinfoTitel: Människohamn
Författare: Ajvide Lindqvist, John
ISBN: 9789170373732
1 kommentar

Duktig!

Så! Nu tycker jag att jag har varit duktig! Jag har varit disciplinerad och jobbat med min exjobbsrapport idag – möjligtvis kom jag igång lite sent, men så jobbade jag ju till sent också… Nu har jag skickat in en ny version till examinatorn och det känns jätteskönt att inte behöva fortsätta imorgon – jag antar i alla fall att han inte hinner komma med eventuella ytterligare önskemål på rapporten så snart…

Då är jag alltså ledig imorgon! Eller ja, så ledig som man blir när man måste tvätta och diska och hämta paket och… ja, alltid är det något. Vi borde verkligen städa också, men känner jag oss rätt blir det väl först till vi bjuder hem folk nästa gång. Vi borde bli duktigare när Mini kommer till världen…

1 kommentar

Inflyttningsfest för Acando

Igår var det inflyttningsfest för Acando med respektive inbjudna. Det började med mingel på kontoret och det var kul att få visa Jonas var jag jobbar och några av människorna jag brukar prata om. Det bjöds på lite plockmat och gnuggades geniknölar i en tipspromenad. Det var blandat trivia, ordvitsar, omkastade landsnamn och svenska städer på engelska. Ordvitsarna var kluriga faktiskt och vi lyckades inte lista ut “Varför blir man varm när man tittar på kungen?” – för att han är överhet såklart. Vi fick faktiskt inte de rätta svaren på kvällen sen som vi hade hoppats på, men man kan ju googla…

Sen gav vi oss av i båt mot ett okänt utflyktsmål. Det visade sig vara Restaurang Ruckmans på Nya Varvet vi skulle till. Där bjöds på buffé och underhållning. Jag tyckte det var väldigt trevligt så länge acandoiter höll i det hela med prat och scenspex, men sedan blev det tradigt när ett coverband körde dålig musik jäääättelänge på så hög volym att man inte kunde göra annat än att sitta och lyssna, och inte fanns det någon annanstans att smita heller. Sen var det oklart om det skulle gå någon tillbaka eller inte (vi var ganska långt från allmänna kommunikationer…), men det slutade med att jag och Jonas delade en taxi in till stan med Julia och Jonas L. Musikunderhållningen var faktiskt slut då och festen övergick i dans, vilket inte var något för oss.

Det var i alla fall en trevlig tillställning som kändes lyxig att bli bjuden på. Man fick se en hel del vanligtvis så propra kostymfilurer släppa loss och partaja. :) Kul att se folks respektive och som sagt att få visa kontoret och folk för Jonas.

Lämna en kommentar