Helenas dagar Inlägg

Jag fick just ett telefonsamtal från en man som ville intervjua mig för ett radioprogram imorgon… Anledningen var att han hittat sidan med mina pärlplattor hos Pärlplatteklubben och programmet skulle handla om just märkliga hobbys. Jag var aktiv pärlplattebyggare i början av 2000-talet och slängde väl iväg någon 2002 också, men det känns ändå ganska avlägset… Dessutom sitter jag i muxen och jobbar robot imorgon när intervjun skulle ske. Och min mobiltelefon är elak. :) Fast framförallt så vet jag inte riktigt vilken intressant information jag skulle kunna förmedla så här långt efteråt… så jag ställde mig ganska tveksam till det hela. Men det var ju roligt att han tyckte att mina var särskilt roliga. :) Det sade han åtminstone, men det kan ju ha varit så att det var lättare att ragga upp telefonnummer till en person med så ovanligt efternamn som jag, än till någon med mer ordinärt namn.

Mina är som sagt inte enormt spektakulära. För något spektakulärt, kolla in
Eva Linders palats, alla Merit Ljusbergs plattor, Mattias Olofssons stol, Maria Göransdotters romantiska dukning och nästan vad som helst av Lars Nilsson eller Lina Carlstedt.

Sitter annars och korrläser rapport nu. Har tillbringat dagen i muxen och faktiskt fått sensorenheten att fungera hjälpligt. Monterade ihop allting ytterst provisoriskt, då det visade sig svårt att använda skruvarna vi borde använt. Det blev en spännande konstruktion med plastskedar och tejp för att få fast sensorerna under robotbilen i stället…
Styralgoritmen är inte klar, så roboten uppför sig inte helt vettigt än, men det ska bli spännande att se hur det går, även om jag inte är överdrivet förtjust i hela robotprojektet (särskilt inte hårdvarubiten).

Lämna en kommentar

Jaha, då var det december då! Fast i vår Bamsekalender har vi fått öppna luckor ända sedan första advent (även om vi inte upptäckte det förrän dagen efter). Bamsekalendrarna är de bästa!

Igår jobbade jag robot större delen av dagen… idag kommer vi kanske rentav att kunna se om vi tänkt hyfsat rätt. :)

I förrgår blev det inte mycket skoljobb, jag passade på att åka ner på stan i stället. Fräschade till håret lite, även om det fortfarande ser risigt ut, fast lite kortare… Försökte julshoppa lite, men det var riktigt klurigt. Vad tusan ska man köpa åt alla?

Som ett led i mitt projekt att förnya trosbeståndet köpte jag inte mindre än fyra par trosor och testar dem nu med spänning. De jag hade igår var rätt sköna, men inte överdrivet snygga. De jag har idag är rätt coola, men kliar lite… besvärligt. Varför ska det vara så svårt att hitta vettiga trosor? De kostar ju jättemycket, man kan inte prova dem innan man köper dem och ibland är det bara att slänga dem direkt… suck!

Börjar bli rejält trött på att halka runt i snömodd nu. Vad trevligt det skulle vara om man hade ett par skor med rejäl sula… och helst vattentäta också… som det är nu glider jag fram nästan friktionslöst. :)

Lämna en kommentar

Nu har jag skrivit kalkyleringstenta! Det kändes som att jag klarade den (fast det är ju typiskt jättefarligt att säga så…). Nu vill jag ha resultaten bara, av denna och av etiktentan!

Behöver faktiskt inte åka till skolan mer idag. Ska pyssla lite hemifrån, men först ska jag ta tillfället i akt att åka ner på stan. Måste klippa mig och så ska jag nog fundera lite på julklappar och så.

Lämna en kommentar

Nu är det första advent, jag har lussebullar på jäsning, lägenheten är adventsmysfixad och Jonas är hemma igen. Han ligger och sover nu, men jag får väl se till att tvinga upp honom för att tända första ljuset i staken, äta nybakade lussekatter och (inköpta) pepparkakor och dricka glögg lite senare…

Har pysslat och fixat mest hela dagen… klockan är redan över fyra och jag har inte pluggat någon kalkylering än. Får väl se till att göra det… måste bara pensla lussebullarna med ägg och grädda dem… Hmm, undrar om man borde äta någon MAT idag också..?

Skönt att ha sötisen hemma igen… fast det var ganska mysigt när han ringde under gårdagen och berättade hur mycket han tycker om mig också. :)

Lussebullsbak!

Lämna en kommentar

Det är ÄNNU mer snö ute nu! Ett riktigt tjockt snötäcke bäddar in hela världen och det bara fortsätter att snöa.

Jag bläddrade gamla dagboksinlägg nyligen. Först reflekterade jag en del över min stil att skriva – den varierar verkligen. På sistone har jag varit ganska oinspirerad och tyckt att jag ofta skrivit tråkigt… bläddrar man lite ser man verkligen olika perioder av uttryckssätt…

Sen kastades jag in i en gammal känslostorm… Läste inlägg från perioden mellan David och Jonas… vilket känslokaos! Äntligen slut med David, men oj så svårt det var och vad jag saknade honom ändå! Lite intresserad av Jonas, men det var alldeles för tidigt… ändå minns jag pirrande känslor jag hade under tillfällen som beskrevs i dagboken… men det var en berg-och-dalbana. Och så åkte jag till London och träffade Dean igen, som jag varit lite intresserad av medan jag var typ tillsammans med David, men då kunde jag ju inte göra något åt det… och då väcktes de känslorna till liv igen… David, Dean, Jonas… vilken tur att jag tog mig ur det hela med den bästa av dem i behåll! Min Jonas är världens bästa..! (fast då menar jag inte att David är dålig, han var världens bästa under i alla fall första året vi var tillsammans…)

…och så kunde jag ha gjort en massa saker med Albert, Micke och en jäkla schweizare också, men det var nog bara bra att det inte blev så. :) Eller borde man ha testat att ha haft sex med random people och utan känslor? Jag har hånglat på det sättet, men aldrig haft sex… eller, tja, jag hade en kk en gång (inte så random, alltså) och så har jag väldigt otydliga minnen av en festival… hrm… men det är inte samma sak. Ibland tycker jag att man borde ha provat, men jag vet ju med mig att jag inte skulle ha fått ut nåt av det då jag hade möjlighet eftersom jag inte hade lärt mig sex tillräckligt bra innan David… och efter David hann jag aldrig vara riktigt fri… och om jag ställer att äventyra sexuellt mot att vara tillsammans med Jonas så är det såklart så otroligt självklart att välja Jonas! Mmmmmin mmmmyspojke!

Jag var nog för övrigt ganska hemlighetsfull i dagboken, eftersom jag stormade så totalt att jag knappt höll fast i en känsla mer än fem minuter om jag verkligen kände efter, men jag kommer i alla fall ihåg när jag läser… det är besvärligt det där med hur mycket man vågar avslöja i sin nätdagbok! Fast jag var precis lika hemlighetsfull när jag skrev pappersdagbok, det ÄR läskigt att sätta det hemligaste på pränt, när ingenting är säkert och allt är kaos.

Lämna en kommentar