Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Tenta och hemsida

Jag lyckades försova mig 50 minuter i morse. Mycket duktigt att välja just etiktentadagen för denna blunder. Som tur var hann jag ändå, nöd och näppe, med andan i halsen. Tentan var lite speciell, men vi får väl hoppas att jag tog den.

Jag kan med GANSKA stor sannolikhet säga att jag tog nummetentan! Vi fick nämligen ett mail där examinatorn sa att om vi inte just fått ett mail som sade något annat, så var vi godkända. Jag är fortfarande lite nervös, eftersom studentmailen varit offer för förseningar en del på sistone, men nu har det i alla fall gått rejält många timmar… ska plocka upp tentan imorrn och förvissa mig om resultatet.

Idag har jag, förrutom att skriva tenta, läst etik, systemdesign och kalkylering, jobbat med min hemsida! Det syns inte så stor skillnad för blotta ögat, men jag har helt arbetat om strukturen. Nu ska det bli lättare att göra om sidans utseende, om jag skulle känna för det, bara en sida att ändra på. Annars är det som märks mest att det inte längre är frames, utan ramar, och att man kan komma åt varje undersida via en direktlänk.

Lämna en kommentar

Jodå!

Jodå, jag tror bestämt att notifieringen fungerar nu…!

Igår kom alltså Tomas och Carolina hit från Oskarshamn. Jonas följde med dem till IKEA och givetvis var fotpallen han tänkte köpa slut och skulle inte komma in förrän vecka 50… Det går så dåligt för oss med våra fåtöljplaner!

Vi drack lite öl hemma och traskade sedan bort till VilleValla Pub, mysig som alltid. Vi var faktiskt inte så länge på själva kravallen men det var inte så mycket folk vi kände igen där heller och den vegetariska maten var slut, vilket gjorde Jonas ledsen. Vi andra åt på VilleValla, det var gott. Testade en mjölkdrink på Kårallen för första gången, det var gott. Schysst att de finns, främst för nykterister men även för oss suputer som vill ha något att varva med!

Är som tur är inte bakfull idag utan kommer nog lyckas läsa lite etik inför morgondagens tenta.

Lämna en kommentar

Aileen: Life and death of a serial killer

Det är svårt att betygsätta en dokumentär om en seriemördare. Mitt omdöme får därför ses som lite neutralt…

Aileen Wournos var en lesbisk prostituerad kvinna som vuxit upp under svåra förhållanden. Vid 13 års ålder blev hon gravid och utslängd ur hemmet. Barnet adopterades bort och Aileen sov i skogen och tjänade pengar som hora. Till slut hade hon skjutit ihjäl sju av sina kunder, i självförsvar som hon hävdade. Filmen visar en tydligt sinnessjuk Aileen som gormar, stirrar och skriker, berättar om sina paranoida teorier och även tar tillbaka allt hon sagt om självförsvar, vilket man får intryck att hon säger bara för att hon insett att hon ska dö och vill få det överstökat.

Dokumentären är inte särskilt proffsigt gjord, det är en tydlig lågbudgetfilm. Därmed inte sagt att det är någonting negativt; som motpol nämns flera gånger att berättelsen sålts av anhöriga till Hollywood för dyra pengar. Bättre då med en engagerad kille som följer Aileen av eget intresse.

FilminfoIMDB: Aileen: Life and death of a serial killer
Regissör: Broomfield & Churchill
År: 2003
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

Ted Bundy

En intressant dramatiserad semi-dokumentär om Ted Bundys hemska liv och leverne. Bundy är alltså en amerikansk seriemördare som mellan 1974-79 mördade och våldtog fruktansvärt många kvinnor.

Det som framförallt är läskigt är att han verkar så välanpassad; han studerar, är väldigt charmig och social, är engagerad inom politik och har en flickvän. Vem som helst kan alltså vara seriemördare!

Man får veta litegrann om Bundys förvirrande uppväxt, men det känns inte som att filmen gör något försök att förklara hans beteende, vilket hade varit intressant. Den innehåller många obehagliga scener och det är intressant att få veta mer om Bundy, men som vanligt med den här typen av film är det svårt att veta vad som är sant och vad som är påhittat av filmskaparna.

FilminfoIMDB: Ted Bundy
Regissör: Matthew Bright
År: 2002
Omdöme (1-5): 3
Lämna en kommentar

…eller inte?

Verkar som att det fortfarande inte fungerar med mailnotifieringen? Konstigt… hinner inte leka detektiv just nu, det BORDE ju funka. Skriver mest detta inlägg för att testa om det funkar nu… :)

Lämna en kommentar

Långväga besök & fel på sidan…

Idag pluggar jag etik… det går väl i ärlighetens namn sisådär bra. :) Jonas är på IKEA med Tomas och Carolina som är på besök från Oskarshamn. Förhoppningsvis kommer han hem med en fotpall till vår fåtölj, det ska verkligen bli skönt. Ikväll blir det VilleValla Pub och kravall på Kårallen. Misstänker att det blir riktigt kyliga promenader dit, det är kallt ute!

Jag fick förresten veta idag att min “få mail när jag uppdaterar”-funktion inte har fungerat att anmäla sig till. Jag tyckte inte att det var konstigt att anmälningar inte kom in eftersom jag inte trodde att någon skulle vara intresserad (jag gjorde funktionen mest för att Jonas vill veta när jag uppdaterar), men det var alltså även på det viset att ett litet slarvfel i koden gjorde att adresserna inte lagras. Har du anmält dig men inte fått mail ska det alltså funka om du registrerar om dig nu!

Lämna en kommentar

14 månader och nån jäkla fest

Idag firar jag och Jonas 14 månader tillsammans! Wee! Vi har ätit pannkakor, som vanligt.

Idag fick vi två brev som egentligen skulle till andra personer, samt en tidning som skulle till tjejen som bodde här förut. Grattis posten, bra jobbat. :)

Jag fick en idé idag när jag cyklade hemåt nerför märkesbacken och fick en Schlagettidning i handen. Alla dessa studentfester kommer ju igen varje år… det är ytterst sällan det händer något annorlunda som inte försöker bli en tradition. Därför blev jag sugen på att dra ihop en festkommitté, vars enda uppgift ska vara att ordna en enda fest, som bara ordnas en enda gång. För att ytterligare avdramatisera det hela skulle man kunna kalla festen “nån jäkla fest”, festkommittén “nån jäkla festkommitté”, affischera “vill du gå på nån jäkla fest eller?”, sälja “en jäkla biljett till nån jäkla fest” och göra långsmala tygmärken med bara textraden “ett jäkla märke som är ganska långt och från nån jäkla fest”. Nån som är på?

Har även gjort en uppmärksam drake idag, den är söt!

Lämna en kommentar

Pojken som inte fanns

Fortsättningen på Pojken som kallades det, i vilken man får läsa om Daves tragiska uppväxt hos en sadistisk mor. Nu följer vi Daves uppväxt då han skickas mellan olika fosterhem och anstalter. Till en början har han svårt att anpassa sig till samhället och “familjelivet”, men med stöd av fosterföräldrar och andra tar han sig igenom helskinnad.

En tragisk historia som ändå visar att det går att klara sig igenom det mesta, bara man får hjälp. Boken innehåller inte lika mycket hemskheter som den första och är därför inte riktigt lika gripande, men det är fortfarande spännande läsning.

BokinfoTitel: Pojken som inte fanns
Författare: Pelzer, Dave
Lämna en kommentar

La neige

Jag fick precis ett sms från Maria: “Nu snöar det!”
Blev tvungen att kika ut och mycket riktigt, stora tjocka flingor som faller i mörkret.

Är det dags för sånt nu alltså?

*frusen*

Lämna en kommentar

Dunk-dunk-dunk-dunk…

Argh!! Snart blir jag tokig! Sitter hemma idag och jobbar med systemdesignen till projektet. Uppenbarligen är människan som bor ovanför oss också hemma. Jag är så trött på hans/hennes ovana att åstadkomma rytmiska, dunkande ljud! Vår mest realistiska teori är att personen i fråga stampar takten till musik. Ofta. Länge. Ihållande.

Dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-
dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-
dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-
dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-
dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk-dunk.

Jag är så trött på det! Men vad gör man? Kan man ringa på och be personen i fråga att sluta stampa takten när han/hon lyssnar på musik?
Till saken hör ju att vi bor i studentlägenhet och där ska man vara accepterande mot sina grannar, så bryr sig inte heller de när man har party hela natten. Och det är ju en struntsak egentligen… det är bara ibland som vi tydligt hör musik… men det här dunkandet hör vi nog dagligen.

Lämna en kommentar