Helenas dagar Inlägg

Ganska bra film om en isolerad by som lever i skräck för “those we don’t speak of”, monster som bor i skogen och gör att byborna inte kan ta sig in till stan. Det handlar framförallt om synskadade Ivy som hittar sitt livs kärlek, som skadas svårt av en rival. Ska Ivy klara av att ta sig till staden för att skaffa mediciner han behöver?

Det som gör att filmen inte får ännu bättre betyg är bland annat att de spoilar de stora överraskningarna lite för mycket, lite för tidigt. Blir man ändå så överraskad som man faktiskt kan bli så är filmupplevelsen lyckad. Men det hade verkligen kunnat göras snyggare.

Det här är en film som jag älskade när jag var liten. Vi hade den på video, men bandet försvann under mystiska omständigheter. Jag saknade det verkligen! Därför blev jag överlycklig när jag hittade filmen igen nu, en bunt år senare. Jag kom faktiskt inte ihåg mycket mer än att det handlade om enhörningar på något sätt, men när jag såg den kände jag igen en del scener. Kul!

Det är en fantasyfilm av Ridley Scott från 1984 med en då ganska okänd Tom Cruise som hjälte. Ondingen Lord of Darkness spelas av Tim Curry, som jag annars mest känner till som transvestiten i Rocky Horror Picture Show. Fascinerande… och bra är han också!

Mörkerlorden vill ta över världen och göra så att solen aldrig stiger igen. För att göra detta måste han döda de två sista enhörningarna. Hjälten är förälskad i prinsessan Lily och tar med henne ut i skogen för att visa enhörningarna för henne. Det slutar illa, hingsten dödas och Lily tas till fånga av mörkerlorden som vill göra henne till sin brud. Hjälten måste rädda både världen och prinsessan och till sin hjälp har han en rad fantasifulla skogsfigurer. Visst är det lite klichéartat, men det är vackert, med fina miljöer och snygga masker. Den här filmen har tydligen varit en stor inspirationskälla för utvecklarna av spelserien Zelda, vilket kanske ger en idé om känslan i filmen.

Visserligen kommer mycket av min uppskattning från nostalgin, men jag tycker ändå att filmen är ganska bra!

Det är en ganska bra idé till en nutida skräckfilm. Några personer svarar på en annons för att vara med i en dokusåpa på internet. De ska bo i ett hus “in the middle of nowhere” i 6 månader och klarar det det får de dela på en miljon dollar. Ger någon upp har alla förlorat. När man som tittare kommer in i filmen är det inte många dagar kvar, men stämningen är allt annat än mysig. Otäcka saker händer och deltagarna är vettskrämda, men försöker intala sig att det är meningen, eftersom företaget som arrangerar det hela inte vill att de ska klara sig och få alla pengarna.

Tyvärr följer filmen alltför många skräckfilmsstereotyper. Vad som är en riktigt bra idé och åtminstone bitvis ganska läskigt blir lite för förutsägbart. Men det hade inte krävts mycket för att göra en bra film av det…

Det handlar om Harvey Pekar, en ganska dyster snubbe som börjar skriva dystra serier, inspirerad av vardagssituationer i sitt eget liv, och blir berömd på kuppen. Det är en sann historia, dock sedd genom Pekars dystra perspektiv. Trist kille, helt enkelt… Filmen är inte heller jätterolig. Det är roligt att se hur situationer görs om till serier och hur han hittar inspiration, men det är inte någon jättespännande historia och min slutgiltiga känsla till eftertexterna blev inte mycket mer än ett “jaha”.