Hoppa till innehåll

Helenas dagar Inlägg

Tvättstugedrama

Igår hade vi en sån där härlig dag då man bara är… läste böcker, myste och så tvättade jag iofs, det var kanske inte riktigt lika härligt. Särskilt inte med tanke på det drama som utspelade sig: Jag började med att slänga in tvätten, kom tillbaka en timme senare för att torktumla och så. Efter ytterligare någon timme skulle jag hämta tvätten… men kom inte in! Det gick inte att vrida om nyckeln i låset! Jag hämtade Jonas som fick prova med extranyckeln som han har, det funkade inte heller. Jahapp, utlåst från alla mina kläder, mina lakan och handdukar..? Ringde fastighetsjouren och efter en stund dök en kille från Securitas upp. Hans nyckel funkade finfint och även två andra nycklar från förbipasserande, men alla var rörande överens om att det inte gick att få upp dörren med min nyckel. Taskigt… Hur som helst fick jag ut min tvätt och var ganska lycklig. Imorse när jag testade igen innan jag felanmälde bekymret till värden så funkade det jättebra igen! Märkligt…

Idag har jag skrivit på kontraktet till vår nya lägenhet! Wee! Vi ska flytta!

Spar här i Ryd har varit under ombyggnad ett tag, så det var ganska fascinerande att kliva in där efter min lilla frånvaro från Ryd och se skillnaden. Det har blivit större och finare, och jag som tyckte att det var bra redan innan!

Lämna en kommentar

Microslavar

Detta är en berättelse i dagboksform om Daniel och hans nördvänner som inledningsvis jobbar på Microsoft, där man dyrkar Bill, arbetar mot målet “en dator på varje skrivbord i varje hem” och får ett skeppningspris när en produkt skeppats i tid. Arbetet på det stora företaget tenderar att sluka människors liv – hur ska de exempelvis ha tid för kärlek när de bara kodar hela tiden?
När vännen Michael startar eget och erbjuder dem alla arbete i Silicon Valley, teknonördarnas högborg, ser de chansen till ett nytt liv.
Det är en ganska stillsam historia där det inte alltid händer så mycket, däremot skriver Daniel en hel del om tankar och diskussioner som dyker upp i gruppen och ofta är det väldigt underhållande. Boken är skriven på ett lite annorlunda sätt och författaren drar sig inte för att fylla ett uppslag med ett enda ord och liknande knäppheter, som faktiskt är ganska kul. Dessutom funderar jag en del på vad jag själv skulle vilja jobba med när jag läser en sån här bok – det skulle ju kunna vara jag, en av de där personerna! Datornörd eller inte, jag tror att många fler sorters människor finner den här boken underhållande. Läs, läs, läs!

BokinfoTitel: Microslavar
Författare: Coupland, Douglas
Lämna en kommentar

Hemma i Linköping

Skönt att vara hemma igen! Hade det ändå ganska bra i Nyköping de sista dagarna, träffade Veronica på torsdagen och drack öl på fik@, samt promenerade till hamnen. Gick på stan med mamma på fredagen och fick lite kläder.

Veronica hänger med mig och Alva till London! Det ska bli jättekul, nu skulle vi bara behöva få dit Ellen och Henrik också…

Det var mysigt att komma hem till min sötis! Jag fick en röd ros och en massa gos! *glad* Det tog dock ett tag att återhämta sig efter chocken att han rakat av sig allt skägg… han ser inte riktigt ut som vanligt. :) Dessutom sticks han mer så…

Jonas skulle ju iväg och leka med polarna på kvällen, men innan dess hann vi gå till Adriatic och äta stora, mumsiga pizzor. Jag orkade halva min ungefär, den har hittills räckt till kvällsmat igår och frukost idag också. Blir nog kvällsmat idag också. :)

Lämna en kommentar

Grådassigt

Tja… man blir väl i alla fall inte på bättre humör när det är blött och grådassigt ute. Bidde inget springa idag. Har slösat en massa tid på att förhala analyspluggande i stället… Åt frukost och läste lokaltidningen… var tvungen att testa mjölkskummarvispen som låg på köksbänken… Ganska spännande, eftersom jag varit så oerhört skeptisk till dem. Det blev verkligen inte mycket skum, inte särskilt tjockt heller, men bättre än jag väntade mig i alla fall. Inte direkt Caffè Nero förstås, men… (jag är ju utbildad barista, så jag får klaga!)

Det är kallt i mina föräldrars hus… fast egentligen kanske det snarare är varmt i min lägenhet.

Datorn är lätt att fastna vid även här… men jag trivs MYCKET bättre vid min egen dator. Här vågar man knappt göra två saker samtidigt av rädsla för att något ska krascha…

Det ska bli ganska skönt att åka hem på lördag. Framförallt för att jag får gosa med min sötis då. En stund i alla fall, han är såklart upptagen med annat.

Påklädning och analys?????

Lämna en kommentar

Whatever

SN, Södermanlands Nyheter, skriver idag om larvnäten jag beskrev i gårdagens inlägg. Häggspinnmal är det tydligen. Papperstidningen hade jättebra bilder, så jag blev besviken när jag i den elektroniska upplagan bara hittade detta. Nåja, man ser att träden är helt vita i alla fall.

Idag sprang jag röda spåret i Ekensberg. Det skulle kunna vara 2,5 km, men det är inte så lätt att veta eftersom skyltarna är försvunna sedan många år tillbaka. Det kan vara kortare också…

Lunchade med mamma i lasarettets personalmatsal. Överallt satt läkare i “scrubs” och givetvis hade de personsökare som pep och gjorde så de fick springa iväg. Kände mig som om jag tittade på TV-serien Scrubs på riktigt. Saknar den. :)

Efter det förberedde jag mig på att döda mycket tid på vaccinationsmottagningen, eftersom det var nästan en timme tills min tid då jag skulle få fästingvaccin. Men sköterskan i receptionen var jättesnäll och gav mig sprutan nästan med en gång i alla fall. Jag blev på alldeles gott humör för att hon var så snäll!

Nästa anhalt var Hårakuten, för att bli av med lite slitet hår, och sen försökte jag shoppa lite kläder.

Nu är jag hemma igen… Veronica är sjuk, annars kanske vi hade hittat på nåt ikväll.

Jag vet inte vad jag ska göra med mig… Jag har massor att göra, men slösar bort min tid på att vara deppig… då känner jag inte för att göra någonting alls.

Jag är helt slut efter detta år och har inte alls ork för mycket… jag förvånar verkligen mig själv när jag träffar folk och faktiskt orkar vara glad och social med dem, eftersom det inte alls känns så när jag sitter så här ensam och orkeslös… Jag hoppas att sommarledigheten kan få mig lite piggare… men risken finns ju att jag bara fortsätter på min deppiga bana… risken är överhängande… Det är tråkigt i Nyköping och jag vill hem till Linköping. Men blir det bättre då? Visst, jag har mer jag kan göra där… men det hjälps ju inte om jag inte kan förmå mig att uppbåda någon entusiasm för att göra det. Jag är hopplös.

…men jag blev i alla fall glad av den snälla sköterskan idag och även när Jonas ringde när jag var på stan och bara ville prata lite. Det är mysigt att känna sig omtyckt.

Nu ska jag nog fortsätta att sy fast lite märken på min åverål. Det är tråkigt. :(

Lämna en kommentar

Christian

Idag har jag promenerat med Christian större delen av dagen. Vi gick den gamla klassiska vägen mot Harg, längs Nyköpingsån… dock var där inte riktigt lika trevligt som i våra minnen, eftersom någon sorts insekt fullkomligt invaderat terrängen. Hur många träd som helst var alldeles intäckta av något vitt, segt nät och inspunna i det hela krälade mängder och åter mängder av larver. Det såg ut som i Kickis fotodagbok fast det var över HELA träden. De såg alldeles vita ut och hade inga blad. Äckligt. Tyvärr hade jag inte kameran med mig.

Annars händer det inte så mycket…

Lämna en kommentar

Nyköping

Förra inlägget var ett uttryck för min tentapluggsångest och frustrationen över att ha tankarna på ett helt annat håll när jag som bäst behövde dem till linjära system…

Nu är jag i Nyköping! Tentan sket sig, men så kan det vara… Höll på att bli utan buss sen, men det ordnade sig, så jag kom hit till gamla hemhemma och åt middag med Veronica och Johanna igår. Det var mysigt! Gick en sväng i Nyköping också och njöt av den lagom tempererade sommarnatten.

Kvällen innan hade jag och Jonas myskväll och lagade mat och tog det lugnt. Nu får vi ju inte ses på en vecka ungefär, men sen ska vi åka till Göteborg tillsammans!

Gårdagen ägnades åt att vakta broderns ystra yrväder till barn… ojojoj. Inte riktigt den där sköna ledigheten jag tänkt mig. Idag har jag i alla fall fått göra vad jag vill, det blev en runda i Ekensbergsskogen (en kortis, men man får väl börja lugnt) och en sväng på stan. Kom hem med tre pocketböcker (rea) och en kjol. Handlade och lagade en massa mat också, så idag har jag i alla fall varit vegetarisk.

Lämna en kommentar

Tarzans tårar

En kvinnar kommer flygande i en lian och dunsar rakt in i Janne. Så träffas de första gången, Janne och kvinnan han kallar Tarzan efter händelsen. Tarzan är inte särskilt snygg och har två snoriga ungar i ständigt släptåg, dessutom går hon och väntar på att höra från barnens mentalt sjuka far, som är hennes livs stora kärlek trots att han övergett dem och försvunnit spårlöst. Man kan nog lugnt säga att Janne inte borde bli kär i henne, han som lever lyxliv och dejtar rådjursögda, långbenta modeller på löpande band. Men det blir han… och inte vet han riktigt hur han ska hantera en fattig ensamstående mamma, eller få henne för sig själv en stund när barnen kräver ständig uppmärksamhet.
En charmig historia som är rolig men ändå allvarlig. Jag var först inte särskilt sugen på att läsa boken, men när jag börjat ville jag väldigt gärna veta hur det gick och behövde bara fyra lästillfällen för att läsa ut den. Rekommenderas, när man inte vill ha alltför krävande läsning! En rolig detalj är att personerna turas om att berätta ett kapitel i taget, så man får ta del av historien i omväxlande Jannes, Tarzans och barnens (!) synvinkel.

BokinfoTitel: Tarzans tårar
Författare: Mazetti, Katarina
Lämna en kommentar

Inga linjära system…

…har jag räknat på idag. Dagen har helt glidit ifrån mig. Var jätteduktig och gick upp imorse, bara för att fastna i sängen när jag kom ur duschen, eftersom sötis visst hade vaknat också. Var påklädd och (nästan) klar lagom till Ellinor ringde och det var dags för vår dejt på stan. Förberedde firandet av Maria imorgon och var klara lagom till utvärderingen som jag var tvungen att åka på klockan 4. Efter den skrev jag protokoll och sen tittade jag faktiskt litegrann på en deluppgift av ett tentatal, utan att fatta det (det blev bara några minuter). Sen bakade jag kladdkaka och fick besök av Frida. Trevligt att snacka en stund, vi lär ju inte ses på ett tag heller. Hon och Ida åker till Grekland på söndag och är borta i tre veckor. Lite avundsjuk…

Nu är klockan 22.30 och jag har på känn att jag inte kommer att åstadkomma så värst mycket mer idag… Imorrn ska jag plugga till klockan ett, sen är jag upptagen med utvärderingar och Mariafirande resten av dagen. På fredag ska jag plugga, men kvällen är sista kvällen på länge med Jonas, så då måste det mysas. På lördag har jag till 14 på mig, då är tentan. Hur ska detta gå?!?!?!

Lämna en kommentar