Datorn vet bäst

Det är allt bra tur att man har datorn till hjälp när man skriver. Den kan till exempel hjälpa till att öka kreativiteten och hitta på alldeles egna ord. Eller för den delen uppmuntra till uschlig särskrivning, vilket kanske är mindre fantastiskt.

Min favorit är nog ”slåpratade”. Är det när man försöker lösa en konflikt genom verbal kommunikation, men känner att det inte riktigt räcker så att man måste ta till knytnävarna litegrann också för säkerhets skull?

Svarta 2007

Nu är vi hemma igen efter en riktigt kul helg i Linköping! I lördags var det alltså inte vilken lördag som helst, utan den Svarta. Då samlas alla gamla pateter (tidigare festerister, fadderister och andra galningar) i Vallaskogen och springer runt på olika stationer och beter sig märkligt i diverse konstiga utstyrslar som har hängt med på lite för många fester.

Det var grymt skoj att träffa en massa gamla kändisar och att driva runt i skogen och vara obekyrad. Jag var lite rädd att jag som numera väldigt orutinerad festare skulle ha svårt att klara av den hårda dagen och antingen fega ur och vara tråknykter eller balla ur och bli tokfull, men det gick faktiskt över förväntan. Stämningen gjorde mig berusad efter en klunk öl och sen blev det visserligen så mycket att vissa partier av dagen är en smula dimmiga, men jag tycker jag var tillräckligt kompetent och i kontroll. :)

CIMG2499.JPG
Så här schnygg och glad var jag på tuff-tuff-tåget i min fina åvve och frack.

Lite ledsna är vi förstås att vi inte får dricka Tinto på rundan längre, eftersom elaka bolaget har tatt bort den ur sortimentet. Och lite ledsna blev vi när vår vegetariska burgare blev bröd, sallad och ost… men i gengäld var det en helt galen chaufför på årets tufftufftåg, det blev verkligen en minnesvärd åktur. Han körde hej vilt och runtruntrunt tills det luktade bränt gummi om däcken och sen körde han rakt över en stackars cykel… och stackars Tor ramlade av. Ujujuj. Andra minnesvärda ögonblick var när det rykte ur grenen på Ola och det visade sig att någon satt eld på hans åvve… och vid gipsstationen i skogen (jag aktar mig alltid för gipset) där folk hade gipsat ihop alla möjliga kroppsdelar med varandra… och bara i största allmänhet att mingla med folk man inte sett på länge.

Vi bodde hos Fruktis som har världens cirka största duk på väggen och världens cirka bästa projektor, så där blev det film och Xbox. Och en massa pizza.

Kanske bästa Svarta nånsin. Jag hoppas att vi kan åka nästa år också…

» Alla mina bilder på flickr

Linnéas möhippa

Igår hade vi möhippa för Linnéa som gifter sig 1 september! Jag har hållit på och pysslat och planerat en del på sistone, men inte skrivit något här eftersom ju risken finns att hon läser. :)

CIMG2415.JPG

Vi plockade upp henne på ett café dit brudgummen hade fått ta med henne. Hon fick på sig en jättefin (…hrm…) slöja för att utmärka henne litegrann. Hon var livrädd, stackarn, men jag tror hon tyckte att vi var ganska snälla till slut. :)

Vi spelade ett verklighetsspel i Majorna, arrangerat av Peter Nordstrand. I korta ordalag var vi indelade i lag som rände runt och betedde sig mystiskt och råkade i konflikt med varandra (sten-sax-påse!). Jag var med i det otäcka knuttegänget MC Grimmered och viftade med en mycket skräckinjagande pistol i kulört plast.

Sen fortsatte vi till en lokal där vi åt god mat och umgicks tills kvällen var mycket sen och vi fick åka taxi hem (trist nattrafik på torsdagar).

Nu håller jag på och slänger i mig mackor och banan innan jag ska bege mig till Linköping (därav min ganska kortfattade möhippeberättelse). Imorgon är det fest för alla gamla festerister och fadderister. Jag har packat ner åvven i väl försluten plastpåse för att skydda övrig packning från den allt annat än angenäma doften av gammal fest och sunk.

Installera program i Ubuntu

På begäran utvecklar jag lite det jag skrev i inlägget Ubuntu-jubel (mest) om att installera program och jämför med Windows. Fortfarande ur nybörjarens perspektiv, givetvis.

I Ubuntu finns ett par olika sätt att lägga till ”paket”, dvs program och dylikt (även t.ex. fonter, drivrutiner och sånt), automatiskt. Mycket finns redan färdiginstallerat, men nästan allt man behöver finns dessutom tillgängligt i operativsystemets pakethanterare. Där får man en lista på alla möjliga paket, installerade så väl som oinstallerade. Man kan sortera dem på alla möjliga sätt och det är faktiskt hyfsat överskådligt. Väljer man att installera någonting laddar pakethanteraren automatiskt ner filerna som behövs och lägger dem på rätt ställen. Man kan inte lita till 100% på att pakethanteraren har ALLT och i de senaste versionerna – det är nämligen eldsjälar som handhar listan som hobbyprojekt – men givetvis går det också att installera program manuellt om man inte hittar vad man söker. Men om man t.ex. hittar ett intressant program på nätet är det alltid värt att kolla Synaptic, för det finns ofta där.

Det finns faktiskt två pakethanterare i Ubuntu från start. Den ”seriösaste” är Synaptic Package Manager, som man hittar i System – Administration:

Ubuntu - Menu - Synaptic
Hitta Synaptic (klicka för större)

När man startar måste man ange lösenord:

Ubuntu - Enter password
Lösenord krävs för admin-sysslor

Att man så ofta måste ange lösenord i Linux (Ubuntu är alltså en av många Linux-varianter) känns ibland en smula irriterande. Användarhantering och rättigheter är någonting Linuxsystem är väldigt bra på, men det är ovant för mig som är van att köra Windows som Administrator. Vissa program måste köras som root snarare än din egen användare för att du ska få göra mer säkerhetskritiska grejer. Ingen Linuxanvändare lär kunna undvika särskilt länge att lära sig vad sudo betyder. (Jag har ändrat lite i detta stycke, se kommentarer nedan.)

När man sen är inne i Synaptic kan man lägga till och ta bort hur mycket man vill (men det är väl allmänt klokt att ta en sak i taget, ifall nåt skulle gå snett så man vet vad det var som orsakade problemet).

Synaptic Package Manager
Synaptic Package Manager

Listan är hyfsat överskådlig och man kan t.ex. sortera per kategori eller visa installerade paket. Grön ruta framför namnet betyder att det är installerat och den lilla Ubuntu-symbolen framför vissa betyder att de verifierats att fungera för Ubuntu.

Så här ser det ut när jag sorterar på installerade paket:

Synaptic - Installed packages
Installed packages

Och nej, jag förstår inte vad allt det där är…

Det finns en lite mer nybörjarvänlig pakethanterare också. Den ligger direkt under Applications – Add/Remove och ser ut så här:

Ubuntu - Add/Remove Applications
Add/Remove

Några skillnader mellan Ubuntu och Windows:

  • Det viktigaste: Ubuntu-programmen är gratis!
  • De flesta Ubuntu-programmen är ganska små i jämförelse med Windows hårddisksätare.
  • I Ubuntu väljer man program att ladda ner och installera från en lista, i Windows finns inget sådant.
  • I Ubuntu sköter pakethanteraren allt. I Windows får man välja var man ska lägga program, men filerna sprids ändå ut på obskyra ställen på hårddisken så det blir en illusion av att ha kontroll över sin dator…
  • Både i Ubuntu och i Windows kan man ta bort installerade program från en lista. Synaptic-listan i Ubuntu är komplett, men kanske lite svårare att förstå. Windows-listan är långt från komplett men något tydligare. Allra tydligast är Ubuntus Add/Remove, tycker jag, men den är nog också förenklad.
  • Pakethanteraren säger till när det finns uppdateringar till dina program. Windows säger förvisso till om uppdateringar till operativsystemet och vissa grundprogram, men annars är det upp till varje program att signalera.

Annat intressant:

The Linux Alternative Project har en lista på vilka program som kan ersätta kända Windows-program.

Jag hittade Niklas Skoglund via bloggar.se, en annan Ubuntu-nybörjare som har skrivit egna Reflektioner om Ubuntu 7.04.

Några fler bilder i mitt Ubuntu-set på flickr (och fler lär komma).

Hårt arbete…

Under måndagen och tisdagen kunde man se människor gå runt och dra resväskor på hjul i stan och gå in i butiker med broschyrbuntar. Jag vet, för jag var en av dem.

Det var alltså ett nytt eventjobb och vi lämnade alltså broschyrer i butiker. Att dra resväskor över kullersten i flera timmar är förvisso ingenting jag rekommenderar, men annars får man säga att jobbet var ganska soft… Vi var inbokade måndag 10-18 och tisdag 10-17 och får betalt för alla 13 timmar (1 timmes lunch räknas bort varje dag) trots att vi inte alls jobbade så länge. I måndags blev våra väskor tomma vid 13:30, så vi ringde och frågade om vi skulle äta lunch eller komma och fylla på först. Då fick vi veta att broschyrerna var slut och att vi kunde gå hem för dagen. Idag åkte jag in till stan till klockan 10 bara för att vända hem igen. Det hade inte kommit några nya broschyrer ännu. Vid 14 var jag inne igen, men då kunde vi bara gå runt till 15.15 eftersom hon som körde bilen med grejerna var tvungen att passa ett tåg.

Så idag har jag fått betalt för att läsa Stephen King, pussa på Jonas och kolla mailen, med mera…

Ubuntu-jubel (mest)

Jag måste säga att jag är positivt överraskad av min ”nya” dator – ja, det känns som att ha en helt ny dator nu när jag har Ubuntu installerat. Mycket är enklare än jag vågade tro! Ubuntu kommer ju med all möjlig dadda-hink-och-spade och det är rätt trevligt faktiskt, även om det blir en del överflöd också. Kameran och scannern funkade direkt. Skrivaren funkade så fort jag bad datorn kolla efter den. Andra hårddisken med NTFS, ”fel” filsystem, funkade också direkt.

Givetvis har jag en del kvar att fixa och givetvis har jag stött på en del underligheter. Tidigare idag letade jag febrilt efter en fil på hårddisk 2, men hittade den verkligen inte. Till slut upptäckte jag att alla filer och kataloger med åäö i namnet var till synes borta. Gah! Men Jonas föreslog att jag skulle unmounta och mounta och det funkade, filerna ”kom tillbaka”.

Helt nybörjarvänligt är det väl inte att köra Ubuntu. Man får inte vara främmande för att formulera sina problem och googla efter lösningar. Men man behöver verkligen inte vara något datorsnille heller, de flesta problem finns väldokumenterade på nätet redan.

Som alltid när man installerar ett operativsystem är det en stor hjälp att ha en uppkopplad dator bredvid. Jag stötte på det enormt löjliga och vanliga problemet att upplösningen under installationen var för låg för att man över huvud taget skulle kunna se hela installationsfönstret. Fick ändra ”Onboard Video Buffer”, som vi hittade nånstans i BIOS, från 1Mb till 8Mb, så gick det att ändra upplösningen sen. Jag kan fortfarande bara ha 1280×1024, vilket känns en aning snålt, så jag ska nog leta vidare efter lösningar på detta.

Jag började med att försöka använda installationsskivan som Jonas använde när han installerade Ubuntu för ett tag sedan. Jag använde den när jag testade Ubuntu från CD tidigare och det gick bra. Men nu krånglade det hela väldigt och det första som hände var att jag fick upp en hotfull och olycksbådande blåskärm… Men det var en repa på CDn och allt gick mycket bättre när vi bränt en ny skiva. Ja, förutom upplösningskrånglet då, som sagt. En till nackdel med den låga upplösningen var för övrigt att skärmen blev helt svart när saker laddade i stället för att visa Ubuntu-loggan och statusmätaren som alltså inte fick plats. Själva installationen när upplösningsproblemet var fixat tog en kvart, sen körde jag uppdateringar av alla program ungefär lika länge.

I Ubuntu har man en pakethanterare där man kan bläddra bland tillgängliga program att ladda ner. Man säger bara åt hanteraren att installera saker man vill ha och så sköter den allt. Det är mysigt. Givetvis finns inte allt där, men väldigt mycket.

Det är svårt att få överblick över var saker och ting ligger på hårddisken jämfört med hur Windows åtminstone i teorin fungerar. Men eftersom Windows också sprider ut filer och dessutom lägger in en massa skräp överallt känns det ju inte som att jag förlorat något. Nu behöver jag i alla fall inte irritera mig på att Windows ser ut att ha en logisk struktur som inte egentligen finns…

Jag väntar fortfarande på någon stor katastrof eller saknad, än så länge känns det jättebra med Ubuntu. Ika, du borde prova!

Smidig nedladdning från eget flickr-konto!

Av en händelse råkade jag stöta på precis vad jag saknat! Via FireUploader, som är en addon till Firefox, kan man ladda upp och ner filer till några olika sajter precis som i ett FTP-program. I och med detta blir det faktiskt rimligt att t.ex. använda flickr som bildbackup.

I dagsläget finns stöd för flickr, box.net, Picasa, Youtube, Facebook, Webshots och Omnidrive.

Strålande med smidig nedladdning av flickr-bilder. Det enda jag sett som möjligtvis är en nackdel (som inte har med FireUploader utan med flickr att göra) är att filerna döps om när man ändrar bildrubriken på flickr.

Ubuntu Feisty Fawn

Sådärja. Nu kör jag Ubuntu! Ingen idé att vänta tills man känner att man har tid, det är bara att ta sig tid! Det har gått ganska bra och jag har fått igång det viktigaste, men jag har en hel del pillande och trixande kvar. I vanlig ordning tog den inledande säkerhetskopieringen av data mest tid och krånglade mest och visade sig sen inte behövas eftersom min andra hårddisk klarade sig galant igenom ominstallationen och är ordentligt åtkomlig i nya systemet (faktiskt ploppade den upp direkt på skrivbordet som en bläddringsbar disk, men vi fick pula lite för att ändra rättigheter och sånt på den). Skulle kunna stanna uppe hela natten, men jag ska jobba imorgon (eventjobb igen, broschyrutdelning den här gången) så jag ska sova snart. Har tyvärr inte alls mycket tid att fixa med datorn den kommande veckan, men man får ju en ganska duglig burk direkt med Ubuntus grundinstallation, så jag lär klara av de nödvändigaste datorsysslorna ändå. Har lagt in alla gamla mail, adressbok och bokmärken, men håller på att få spader eftersom jag inte installerat mina favorit-extensions till Firefox än. :)

Hittills känns det bra, faktiskt! Det är som att ha en helt ny dator! Fick bråka lite för att få bra upplösning och har fortfarande inte fått till färgerna ordentligt, har bara 24-bitars färg ännu – men det är väl den största katastrofen hittills och jag har inte jobbat så hårt på att lösa den ännu.

Tack för alla tips och råd och uppmuntrande ord som damp in till det förra inlägget!

Lär berätta mer om mina Ubuntu-äventyr sen…

(Feisty Fawn är versionsnamnet för den som blev förvirrad av rubriken.)

Ubuntu-funderingar

Jag tror faktiskt att det börjar bli dags att byta till Linux i stället för Windows. Jag har funderat på det länge nog (många år…) och det är dags att ominstallera datorn i vilket fall som helst.

Nu kanske det blir Ubuntu.

Det är väldigt trevligt med ett gratis operativsystem och gratis programvara. Å andra sidan måste jag helt överge datoranvändande som jag känner till det och lägga om alla vanor. Och jag kan inte hjälpa att känna att Linuxprogrammen alltid är ett snäpp tattigare. Och framförallt är jag ju van vid att allt ska vara på ett visst sätt.

Det är tur att jag åtminstone redan använder Firefox och Thunderbird, de är väl egentligen nästan de allra viktigaste programmen och de funkar utmärkt under Linux. Men kommer jag att trivas med OpenOffice i stället för Office? Gimp i stället för Paint Shop Pro (min Gimpanvändning hittills har lett till ett svårövervinnerligt hat)? Och vad ska jag använda i stället för EditPad, Total Commander, ACDSee, xReminder… osv, osv. En del program kanske funkar att köra ändå via Wine eller så, men jag har förstått att det inte är något man kan ta för givet.

Valet är inte självklart… och jag ska inte ropa hej alltför tidigt egentligen, eftersom jag inte har någon aning om vad min hårdvara och Ubuntu kommer att tycka om varandra, men jag tror att det är dags att ta reda på det nu. När jag får tid att ominstallera och lägga om alla mina datorvanor, förstås. När har man tid till sånt?

Och så måste jag göra färdigt min bröllopsfotobok först, för det programmet lär verkligen vilja bo i Windows…